Samlad information om svenska byggregler.
Termer, dokumentation och anbud på engelska.
Mindre delentreprenader istället för stora totalentreprenader.
Det är några av önskemålen från utländska byggbolag som vill in på den svenska byggmarknaden, enligt en färsk rapport från SABO.
Sverige behöver 710 000 nya bostäder på tio års sikt. Sammanräknat är allmännyttans mål att bygga 75 000 nya bostäder 2015-2020. Men eftersom byggbolagens kapacitet är begränsad blir konkurrensen om byggarna stor och prisnivåerna höga. Sverige har EUs högsta byggpriser.
SABO (Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag) har gjort en strategisk satsning på att förbättra kapaciteten genom att få utomnordiska byggentreprenörer att intressera sig av att etablera sig i Sverige och bidra till bostadsbyggandet. Bland annat så har de varit på rekryteringsresor i Europa. Men även om viljan finns hos utländska aktörer är hindren många gånger större. 2015 hade inte ett enda utländskt bolag byggt bostäder åt allmännyttan.
– För att kunna öka allmännyttans bostadsbyggande behöver vi få in fler och bättre anbud. Konkurrensen måste öka och priserna pressas. Ett sätt är att underlätta för utländska bolag att ta uppdrag i Sverige, säger Jonas Högset, ansvarig för nyproduktion på SABO.
I rapporten ”Så underlättar vi för utländska företag”, som beställts av SABO, konstateras att många av SABO:s medlemmar har upplevt bristande konkurrens i sina upphandlingar. Ofta handlar det om att det kommer in 1-2 anbud, eller inga alls.
–Det ger såklart inte något gynnsamt förhandlingsläge när man vill bygga bostäder, säger rapportförfattaren och journalisten Fredrik Karlsson.
Hans uppdrag har varit att ”djupintervjua” sju utländska byggbolag från bland annat Polen och Baltikum, som står på tröskeln till den svenska byggmarknaden, för att ta reda på vilka handelshinder som finns och vad som skulle kunna underlätta etableringen.
Företagen efterfrågar samlad, lättillgänglig information på engelska. Även anbudshandlingar, avtal och dokumentation bör finnas på engelska. Ett önskemål är även att regeringarna i Norden ska arbeta för gemensamma nordiska byggregler.
– Den svenska byggterminologin är full av förkortningar med tre bokstäver: BBR, PBL, ABT, AMA, LOU… Dessutom upplever de våtrumsregler, energiregler, särkrav och lönesystem som svåra att sätta sig in i. Det blir en snårskog. Att erbjuda byggregler på engelska och samla all information på ett ställe skulle underlätta för utländska företag, säger Fredrik Karlsson.
De intervjuade byggbolagen skulle också se att entreprenader delas upp så att de bolag som inte har kapacitet att ta en totalentreprenad kan delta. Detta skulle även gynna mindre inhemska bolag, men samtidigt kräver ett sådant upplägg större kompetens och engagemang av byggherren.
Idag föredrar bostadsbolagen att handla upp hela byggentreprenaden av en entreprenör. Över 80 procent av nybyggnadsprojekten i Konkurrensverkets undersökning hade upphandlats som totalentreprenad.
Michal Urbankowski är det polska byggföretaget Unibeps representant på den svenska marknaden. Han håller med om att just bristen på tillgänglig information, lagar och branschregler på engelska är ett problem när de ska räkna på jobb.
– Det är många polacker som är i Sverige och jobbar men det finns inga polska totalentreprenörer här. Det är svårt för oss att lämna anbud när man inte kan analysera alla regler. Det innebär risker som gör det svårt att sätta ett pris, och därför avstår många.
FAKTARUTA
De utländska bolagen ombads nämna vilka åtgärder som skulle underlätta deras etablering i Sverige. De 13 förslagen nedan är en sammanställning av deras svar.
1. Regeringen bör göra tydligare vad modellen med branschorganisationer och fackförbund, som inte är en del av staten, innebär samt informera om det.
2. Regeringen bör ge bättre information om vad som gäller i Sverige kring lönenivåer, arbetsmiljöregler och personalfrågor. Det kan göras på en webbsida på engelska.
3. Regeringarna i de nordiska länderna bör se till att ha gemensamma byggreglerna för de olika länderna.
4. Facket bör ha en mer positiv inställning till utländska företag. Acceptera att de jobbar enligt minimilön, vilket i dag inte finns på den svenska byggmarknaden.
5. Myndigheterna bör se till att alla officiella dokument finns på engelska.
6. Myndigheterna bör ta fram en lista på det pappersarbete som krävs för att bygga i Sverige samt vilka dokument som krävs för att bygga i Sverige.
7. Myndigheter och SABO* bör inte använda svenska förkortningar, som inte är internationellt vedertagna, i upphandlingsunderlag.
8. Myndigheter och SABO* bör acceptera yrkeskunskaper från andra länder inom exempelvis ställningsbyggnad, för kranförare och beträffande våtrumsbehörighet.
9. Myndigheter och SABO* bör underlätta användning av verktyg och material som inte är från Sverige.
10. SABO* bör i anbudskraven acceptera att platschefen på bygget är engelsktalande.
11. SABO* bör se till att anbudshandlingar samt övrig dokumentation och korrespondens är på engelska.
12. SABO* bör dela upp entreprenaderna så att även bolag som inte har organisation och kraft att ta en hel totalentreprenad kan delta.
13. SABO* bör ta fram en lista på underleverantörer som kan anlitas.
Källa: ”Så underlättar vi för utländska byggföretag i sverige”, SABO december 2016.
På seminariet deltog:
Dan Sjöblom, generaldirektör, Konkurrensverket Alf Karlsson, statssekreterare, Näringsdepartementet, Roger Johansson, enhetschef förhandlingsenheten, Byggnads, Katarina Norén, inköpschef, Trafikverket, Mats Åkerlind, chef BI Arbetsmarknad och vVD, Sveriges Byggindustrier, Fredrik Karlsson, journalist och författare till rapporten och Jonas Högset, ansvarig nyproduktion, SABO
