Amorteringskravet har haft en dämpande effekt

 
Amorteringskravet har haft en dämpande effektAmorteringskravet har haft en dämpande effekt, men riskerna med hushållens stora skulder finns kvar. Foto: Getty Images Amorteringskravet som infördes förra året har hittills haft en dämpande effekt. 
Hushåll med nya bolån lånar mindre och köper billigare bostäder, men riskerna med hushållens stora skulder kvarstår.
Det visar Finansinspektionens årliga bolåneundersökning. 


Undersökningen omfattar nya bolån som togs efter det att amorteringskravet infördes 2016. 
Analysen visar att amorteringskravet har fått effekt och att hushållens motståndskraft fortsatt att förbättras jämfört med tidigare års bolåneundersökningar. 

Men det framgår också av rapporten att många bolånetagare fortsatt har höga skulder i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst.

– Vi ser att nya bolånetagare som helhet har god motståndskraft mot stigande boräntor, men de makroekonomiska riskerna kvarstår, säger FI:s chefsekonom Henrik Braconier, i ett pressmeddelande. 

Amorteringskravet påverkar de högst belånade mest. Till skillnad mot vad många förväntade sig innan FI införde amorteringskravet, visar analysen att amorteringskravet påverkat äldre bostadsköpare snarare än unga. 

De unga har inte ändrat sitt beteende nämnvärt till följd av kravet. Däremot har familjer med barn och bostadsköpare i Stockholm och Göteborg tydligt påverkats av amorteringskravet. 

De som berörs av amorteringskravet köper nu billigare småhus och betydligt billigare fritidshus. Däremot köper hushållen ungefär lika dyra bostadsrätter än så länge.

En sammanvägning av samtliga nya bolånetagare i bolåneundersökningen tyder på att hushåll med nya bolån köper bostäder som i genomsnitt är drygt 3 procent billigare till följd av amorteringskravet. Samtidigt har kravet dämpat hushållens skuldkvoter för bolån med i genomsnitt nästan 9 procent.

Amorteringarna på nya bolån har ökat sedan 2011 och amorteringskravet har ytterligare stärkt den utvecklingen. Andelen hushåll som amorterar och amorteringarnas genomsnittliga storlek ökade kraftigt 2016. Detta är i linje med FI:s tidigare förväntningar. 

FI:s analys visar att nya bolåntagare som omfattas av kravet förändrat beteendet. Nya bolåntagare som omfattas av kravet lånar mindre än vad som annars hade varit fallet och köper billigare bostäder.

Den genomsnittliga belåningsgraden för nya bolånetagare har legat relativt stabilt de senaste åren. Den genomsnittliga belåningsgraden minskade till 64 procent 2016, vilket är 1 procentenhet lägre än 2015. I stocken av befintliga bolån har belåningsgraden minskat under flera år och var 48 procent 2016.

Den totala skuldkvoten bland de som tog nya bolån minskade något 2016, efter flera års uppgång. Den genomsnittliga skuldkvoten var 402 procent 2016, jämfört med 406 procent 2015.

Det är fortsatt en hög andel av både nya och befintliga bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Dessa hushåll kan reagera starkare vid en nedgång i bostadspriserna eller vid stigande räntor och kan därför förstärka en lågkonjunktur.

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb