Om fem år, 1 januari 2018, går Arlandas nuvarande miljötillstånd ut. Då förbjuds till exempel alla raka inflygningar över Upplands Väsby. Anledningen till det är att flygplanen som ska landa på bana tre passerar rakt över Upplands Väsby, där invånarna klagat på att de störs av bullret.
Flygplatsbolaget Swedavia ansökte därför om ett nytt miljötillstånd för hela Stockholm Arlanda Airport.
I dag kom domen från mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
Det nya tillståndet tillåter inflygningar till bana tre även efter 2018 men med vissa begränsningar.
Så kallade raka inflygningar får användas vid högtrafik, men annars måste flygplanen flyga i en kurva runt Upplands Väsby centrum, så att inflygningen sker över områden med glesare bebyggelse, eller använda sig av en annan landningsbana.
Enligt tingsrätten måste Swedavia vidta bullerskyddsåtgärder vid fler bostäder och skolor än i dag. Bland annat ska åtgärder vidtas för att minska den maximala ljudnivån även under dag- och kvällstid.
Per Erik Kanström (M), kommunstyrelsens ordförande i Upplands Väsby, ser positivt på domen.
– Vi håller på att analysera domen nu, men jag tycker att det verkar som om domstolen har lyssnat på våra synpunkter. Vi är i nuläget ganska nöjda, vi har fått gehör för det vi framfört, och jag tror inte att vi kommer att överklaga. Domen betyder att Väsby kan fortsätta att expandera och är en förutsättning för att det blir fler bostäder här, säger han.
Torborg Chetkovich, vd och koncernchef på Swedavia, är mindre glad.
– Swedavia kan konstatera att flygplatsen har fortsatta begränsningar från och med den 1 januari 2018. Detta är bekymmersamt då det kommer att påverka Sveriges, Stockholms och flygplatsens framtid negativt. Vi kan samtidigt konstatera att domstolen väljer att bortse från behovet av ett miljötillstånd till gagn för tillväxt, arbetstillfällen och välfärd i Sverige. Ökad internationell tillgänglighet är en fråga som inte bara berör Swedavia och Arlanda och ur den synvinkeln bedömer vi att domen får orimliga konsekvenser.
– Vi vill fortsätta utveckla direktlinjer med övriga världen då vi är övertygade om att det leder till såväl ekonomiska som sociala vinster för det traditionellt öppna svenska samhället, det tillstånd vi nu fått besked om möjliggör inte en sådan framtid. Samtidigt har vi under den här processens gång upplevt en stor nationell samling kring Arlandas betydelse, varför dagens besked är en större besvikelse, säger han.
Swedavia kommer att överklaga domen.
I det nya miljötillståndet ansökte Swedavia också om att få slippa utsläppstaket, det vill säga hur mycket koldioxid flygplatsen får släppa ut. Swedavia menar att det är osäkert vilka åtgärder de kan vidta för att minska utsläppen, eftersom utsläppstaket inte bara består av driften av flygplatsen och flygplanens utsläpp, utan även av alla utsläpp från vägtrafiken till och från Arlanda.
Nacka tingsrätt går på deras linje. Efter år 2018 tas taket för utsläpp alltså bort. Tingrätten anser att Swedavia inte kan styra över exempelvis passagerarnas resor till och från flygplatsen, att Swedavia arbetar aktivt med att minska utsläppen av fossil koldioxid och att utsläppen från flygtrafiken till stor del omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter.
Swedavia åläggs däremot att fortsätta arbetet med en handlingsplan för utsläpp av koldioxid, kväveoxider och partiklar och att handlingsplanen ska fastställas av tillsynsmyndigheten.
De ansökte om tillstånd för totalt 350 000 flygplansrörelser, det vill säga starter och landningar, per år inom befintligt system med tre rullbanor. Det nuvarande miljötillståndet är från 1990 och omfattar 372 100 flygplansrörelser om året.
Anna Sjöström
[email protected]
