Nyheter

Branschen skattefuskar för cirka tio miljarder

Foto: Jeanette Andersson

Skatteverkets bedömning är att skattefusket för byggbranschen motsvarar ungefär fem procent av den samlade omsättningen. 
Huvuddelen avser personalkostnader, det vill säga för låga inbetalningar av skatt, sociala avgifter och moms. 
Det menar Pia Bergman, Skatteverkets nationella samordnare mot organiserad ekonomisk brottslighet.


Det totala skattefusket för hela landet beräknas till cirka 60 miljarder kronor per år och byggbranschen svarar för cirka tio miljarder av detta. Det är dock ingen helt säker siffra eftersom den baseras på en analys som är cirka tio år gammal. Skatteverket arbetar med en ny analys av skattefuskets omfattning i Sverige och den beräknas bli klar i början av nästa år.
– Sverige ligger i täten när det gäller att bekämpa skattefusk och svartjobb, jämfört med andra länder, säger Pia Bergman.

Skatteverket bedömer att inget annat land i Europa har lägre andel skattefusk än Sverige. Den information som kommit från skattemyndigheterna i andra länder är tydlig på denna punkt. De nordiska länderna, Tyskland och Nordeuropa har skattefusk som motsvarar ungefär fem procent av BNP. Skatteverket bedömer att inget EU-land har lägre andel skattefusk än fem procent av BNP.

– De analyser som finns visar att ju längre söderut man kommer desto mer ökar skattefusket. I de länder där förtroendet för myndigheterna är lågt finns en lägre vilja att betala skatt, säger Pia Bergman,.

Om inget annat land kommer ned till samma nivå som Sverige eller ingen ligger bättre till, vad finns det då för skäl att tro att Sverige kan sänka andelen ytterligare?
– Det är väldigt viktigt för samhället att hålla skattefusket stången och att med all kraft arbeta för att reducera skattefusket. Det handlar om stora värden för varje land, säger Pia Bergman.

Vad är det vanligaste skattefusket i byggbranschen?
–Det allra vanligaste upplägget är att man i sin bokföring tar in en osann faktura och påstår att arbetskraften egentligen tillhör ett annat företag. Det här andra företaget som påstås vara den riktiga arbetsgivaren är ett företag med en målvakt i ett eller flera led och ett företag som man är beredd att sätta i konkurs och som inte är beredd att ta ansvar.

Det näst vanligaste är att man tar in en utländsk entreprenör som inte har för avsikt att betala skatt i något land. De pressar priserna och struntar i både skatter och arbetsmiljöregler. Företaget kan ibland ha F-skatt i Sverige, men ibland är de utstationerade från ett annat land.
– Alla entreprenörer, både små och stora, måste bli bättre på att kontrollera vem de gör affärer med så att vi tillsammans kan minska marknaden för oseriösa aktörer, säger Pia Bergman.

Göte Andersson