En kraftigt växande bostadsproduktion till följd av en snabbt ökande befolkning.
2016 uppvisade rekordsiffror för flera nyckelfaktorer.
Samtidigt är bristen på arbetskraft det största hindret för att kunna producera mer.
– 60 000 bostäder per år är ganska nära vad industrin klarar kapacitetsmässigt som det ser ut nu, säger bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) när han summerar bostadsmarknadsläget.
Peter Eriksson tillträdde som bostads- och digitaliseringsminister för nästan ett år sedan. Under 2016 har bostadsbyggandet tagit fart, och under förra året byggstartades över 60 000 nya bostäder.
Bostadsproduktionen är ett resultat av befolkningsutvecklingen i landet. Från 2010 och framåt har Sverige haft en kraftig befolkningsökning, en av de snabbaste i Europa. 2016 ökade befolkningen med 144 000 invånare.
– Fram till 2015 hade vi en stabil, men låg, bostadsproduktion med 20 000-30 000 nya bostäder per år. 2016 hade vi en kraftigt växande produktion av bostäder, säger Peter Eriksson.
2016 byggstartades dubbelt så många bostäder (64 000), de flesta i flerbostadshus medan småhus ligger lägre (13 000 påbörjade 2016).
– Produktionen håller takt med de ökande befolkningsnivåerna, men vi tar inte ikapp den bostadsbrist som byggts upp under många år.
Fler bostäder behöver byggas, och 2017 pekar prognoserna på att det kommer att byggstartas 66 000 nya bostäder.
Bristen på arbetskraft ser han och branschen som det största hindret.
– Fram till 2015 pekade branschen på att brist på efterfrågan var ett hinder för ökad produktion. Idag är bristen på arbetskraft den helt dominerade faktorn, säger Peter Eriksson.
Antalet sysselsatta i byggverksamhet har ökat stadigt från 2001 och framåt.
– Men de ökar inte i relation till den ökade bostadsproduktionen. En förklaring är att den utländska arbetskraften inte syns i statistiken.
Enligt Peter Eriksson är det svårt att öka produktionen kortsiktigt med tanke på arbetskraftsbristen. Lösningar han nämner för att öka kapaciteten är ökat industriellt byggande, fler utländska aktörer och enhetliga regler i kommunerna – och i Norden.
– En lösning om vi vill fortsätta öka produktionen är att få in fler aktörer från andra länder. Särskilt i norra Sverige borde det vara möjligt att kunna locka fler finska byggbolag. Jag har tillsatt två utredare som ska titta på hur vi kan underlätta för utländska aktörer genom att öka tydligheten i regelverken och översätta regelverk och handlingar till fler språk så det ska bli lättare att vara med och lämna anbud.
Prisutvecklingen för bostäder samt hushållens ökade skuldsättning är också något som bostadsministern reflekterat över och delvis ser som orosmoln. Till exempel så kommer vi att se en ökad skuldsättning i förhållande till hushållens disponibla inkomst under många år framåt, vilket kan ställa till problem.
– Vi har en kraftig och oroväckande ökning av skuldsättningen. Varje bostadsaffär som görs ökar hushållens totala skuldsättning ytterligare eftersom den som köper oftast lånar mer än den som säljer. Men det är lite vanskligt att titta för mycket på det, för varje affär ökar också rörligheten.
Han konstaterar också att hushållens tillgångar och förmögenheter ökar och att vi är duktiga på att spara.
Trots flera år av en god konjunktur och en BNP-tillväxt kring cirka 4 procent har Sverige nästan ingen löneglidning, enligt Peter Eriksson. Men priserna på bostadsmarknaden går stadigt uppåt.
– Den höga bostadsproduktionen kommer dock att påverka priset på bostäder och stabilisera utvecklingen, spår han.
Investeringsstödet ser Peter Eriksson som en viktig morot för att öka balansen mellan bostadsrätter och hyresrätter, och för att få fram hyresrätter med rimlig hyra.
– Jag rekommenderar allmännyttan och privata hyresvärdar att ansöka om det statliga investeringsstödet till hyresbostäder. Det kan ge ett rejält bidrag på 150 000 kronor per lägenhet, och fullt utnyttjat kan det bidra till 20-30 000 bostäder. Hittills har cirka 250 ansökningar kommit in, säger han.
