Nyheter

FI:s styrelse tog beslut om skärpt amorteringskrav


Finansinspektionen meddelade idag att man tagit beslut om förslag till ett skärpt amorteringskrav för nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars 2018.

Finansinspektionen, FI, föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag. 
Förslaget har skickats till regeringen för avgörande i frågan.

– Vi vill bygga upp en motståndskraft i hushållssektorn och därmed i Sveriges ekonomi. Om vi lyckas med makrotillsynen minskar vi riskerna för framtida ekonomiska kriser, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

FI föreslår ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter (stora bolån i förhållande till inkomsten). Förslaget innebär att nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst 1 procent av skulderna utöver det befintliga amorteringskravet. Med nya bolån avses lån som lämnas mot säkerhet i en bostad i Sverige efter att de föreslagna föreskrifterna börjat gälla. Syftet med regleringen är att öka de svenska hushållens motståndskraft mot makroekonomiska störningar.

Förslaget har bland annat fått kritik för att missgynna unga och låginkomsttagare som har svårt att komma in på bostadsmarknaden, men så blir inte fallet, enligt FI:s chefsekonom Henrik Braconier.

– 85 procent av bolånetagarna omfattas inte av förslaget, utan det gäller främst för för hushåll med goda inkomster och som är högt belånade. Ungdomar har för låga inkomster för att påverkas. Det är snarare så att unga kommer att gynnas av den prisdämpande effekten på bostadsmarknaden.

FI förväntar sig ett regeringsbeslut i närtid och att de nya reglerna kan träda i kraft den 1 mars 2018.

 – Sverige ligger sent i åtgärder och vi menar att det är en rimlig tidpunkt att införa skärpta amorteringskrav nu när det råder högkonjunktur, vi har låga räntor, hög sysselsättning och en god internationell ekonomi, säger Erik Thedéen. Vi kan inte heller vänta på andra åtgärder utan måste agera nu.

Kommentarer på förslaget:

Sveriges Byggindustrier menar att den föreslagna skuldkvotsbromsen gör det svårare för hushållen att efterfråga nya bostäder.

– Trösklarna in till bostadsmarknaden blir högre. De som drabbas är framförallt unga och kapitalsvaga, säger Fredrik Isaksson, chefsekonom på Sveriges Byggindustrier.

Enligt Sveriges Byggindustrier är skärpta amorteringskrav bara ett av flera aktuella regelförslag som riskerar att sänka byggandet. För företagssektorn föreslås förändrade regler för ränteavdrag och så kallade paketeringsförsäljningar. Samtidigt kommer kapitaltäckningskraven öka för svenska banker.

– Hur rimmar dessa effekter med de målsättningar som finns för att öka bostadsbyggandet och då framförallt bostäder för kapitalsvaga grupper? Vem inom politiken gör en helhetsbedömning kring effekterna av alla förändringar som förslås? säger Fredrik Isaksson

 Johan Engström, VD på Fastighetsbyrån. 

– Vi ser redan en tydlig avmattning på marknaden och enskilda punktinsatser som denna skapar en olycklig oro och spekulation hos bostadskonsumenterna. Regeringen borde nu säga nej till förslaget och istället ta ett långsiktigt helhetsgrepp kring bostadspolitiken.
 
Carolina Stegman, vd på Fastighetsmäklarförbundet
håller med: 
– Fastighetsmäklarna, som är den grupp som har mest kontakt med bostadskonsumenter, tror på en fortsatt nedgång framåt. Att i det läget föreslå skärpt amorteringskrav är olyckligt och riskerar att leda till sämre utveckling för svensk ekonomi. Dessutom börjar vi kanske först nu se konsekvenserna av de tidigare genomförda amorteringskraven, vilket gör det olyckligt att komma med nya åtstramningar så tätt inpå. Bostaden är fundamental för människors känsla av trygghet, därför är det oerhört viktigt att titta på de långsiktiga konsekvensernas som ett förslag ger. Att göra en snabb drastisk förändring inom det här området är inte att ta långsiktigt ansvar för hushållens ekonomi.