Nyheter

Först måste all giftig jord bort

Norra Djurgårdsstaden ska stå klar först 2030. Men byggstarten har redan ägt rum.<br>- Vi sorterar förorenad jord innan bostadsbyggandet kan starta, säger Helena Hellgren, platschef på NCC.

I skuggan av en nästan 100 meter hög gasklocka kör några trailers in och ut från en för tillfället öde byggarbetsplats. Här och var ligger stora materialhögar. Platsen heter Västra och är den andra bostadsetappen i kommande Norra Djurgårdsstaden i norra Stockholm. Om bara några år ska det ha uppförts mer än 1 200 lägenheter här. – Byggstarten för bostäderna sker nästa sommar. Men innan dess måste vi sanera marken. Det här är gammal industrimark, säger Helena Hellgren på NCC, som ansvarar för saneringen av Västra. Närheten till det gamla gasverket gör att marken är full av bland annat olja och tungmetaller. Det innebär en extra utmaning för entreprenörer och byggherrar eftersom Norra Djurgårdsstaden är tänkt att bli en ”miljöstadsdel i världsklass” som Stockholms stad skriver på sin hemsida. – Vi sorterar den förorenade jorden och försöker köra så lite som möjligt till deponi. Ju mer man transporterar, desto mer miljöpåverkan blir det. Eventuellt förorenat överskottsvatten pumpas till en bassäng. Därifrån leds vattnet till ett reningsverk, säger Helena Hellgren. NCC ska vara klar med sitt saneringsarbete i början av juni. Nästa sommar tar bostadsbyggandet vid. Västra har totalt tio byggherrar som ska bygga 1 240 lägenheter. Som byggherre måste en rad miljökrav uppfyllas för att få bygga i Norra Djurgårdsstaden. Husens bottenvåningar måste klara framtida översvämningar och byggmaterial ska vara dokumenterat bra miljöval. Dessutom ska varje fastighet ha grönytor av hög kvalitet. – Vi ska bygga två kvarter i de första etapperna och genomför en rad åtgärder. I Norra 2 vill vi bygga odlingslotter på taket. Och så vill vi bygga en damm också, säger Mats Nissling, projektchef på NCC Boende i Stockholm. Energiförbrukningen kommer att variera i NCCs hus. – I Norra 1 hamnar förbrukningen på 75 kWh per år och kvadratmeter. I Norra 2 hamnar förbrukningen på 55 kWh, säger Mats Nissling. I Norra Djurgårdsstaden är tanken att 30 procent av fastighetselen ska komma från lokalt producerad förnyelsebar energi. – Generellt satsar vi därför på solceller även om vi inte vet exakt var de hamnar. Nämn några andra åtgärder. – Vi bygger väggar med stålreglar, utan organiskt material. Det gör konstruktionen mindre fuktkänslig. Inför Norra 2 tittar staden på om man ska separera urin, övrig avföring och matavfall. Urinen och matavfallet ska kunna ge gödsel.