Nyheter

”Jag hade ångrat mig om jag tackat nej”

Hallandsåsen har skördat offer. Från den jättelika borren Hallborr, som fick skrotas efter 13 meters jobb till de Skanskachefer som fälldes i rätten 2001. <br></br> Det handlar om önskan att borra en tunnel genom ett berg som beskrivs som vre

Det finns knepiga erbjudanden. Sådana som sänder kalla kårar utmed ryggen samtidigt som det är omöjligt att säga nej. I maffiakretsar heter det att det är ett erbjudande du inte kan tacka nej till.

Tidigt 2007 fick Anders Rehnström, 44-årig civilingenjör från Jönköping, ett typiskt sådant erbjudande. För en utomstående ser det i alla fall ut så, erbjudandet från Skanskas Sverige-chef, Mats Williamsson. Frågan var: vill du bli boss på tunnelbygget genom Hallandsåsen.

— Det kom oväntat. Jag hade nämnt vid utvecklingssamtal att jag kunde vara sugen på nya utmaningar i produktion och utlandsprojekt. Hallandsåsen är som ett utlandsprojekt fast på hemmaplan, säger Anders.

Han får erbjudandet att låta som en glad överraskning.
Trots det tog det sin tid att fundera på om han ville ersätta Per Brusk som projektdirektör för konsortiet Skanska-Vinci, den tredje entreprenören i Hallandsåsen.
— Jag åkte hit till åsen och Per beskrev projektet. Det är klart att jag insåg att det inte är smärtfritt. Det gällde att gå in fullt ut, säger Anders som beskriver sig själv som en person med lust att ta sig an utmaningar.

Anders Rehnström ser tunnelprojektet som en ny erfarenhet och ett steg på väg mot stora utlandsprojekt. Den tilltron till Hallandsåsen som språngbräda har andra haft före honom.

I april 1993 startade Vattenfalls byggföretag, Kraftbyggarna, tunnelborren Hallborr under pompa och ståt. Vdn, Bengt Toolanen, var hoppfull.
— Vi har fått 250 förfrågningar, bland annat från Australien. Jag tror att det kan bli aktuellt med projekt utomlands inom fem år, sade han till media.

Hallborr var en öppen borr, byggd för hårt berg. Men Hallandsåsen är inte hård. Den består av zoner med extremt sprickfyllt berg. Hallborr körde fast redan efter 13 meter.

Kraftbyggarna gav inte upp. Man fortsatte med traditionell tunneldrivning fram till maj 1995. Under tiden pågick infekterade diskussioner om ansvaret för de förseningar som uppstått. Tvisten gjorde att Banverket sade upp kontraktet, med ett miljardkrav som sluträkning.
Kraftbyggarna lämnade cirka tre kilometer tunnel efter sig.

När Hallborr gav sig på Hallandsåsen hade den då 29-årige ingenjören Anders Rehnström just påbörjat karriären i Skanska.

Han växte upp i ett villaområde i Jönköping. Pappa var civilingenjör på Fläkten (anrika Svenska Fläktfabriken, grundad 1918). Mamma var hemmafru innan hon började arbeta på kontor, när barnen vuxit upp.

På vintrarna spelade Anders bandy och åkte skidor.
— Jag var med i Kalle Anka Cup i Duved. Ingemar Stenmarks bror var med i samma tävling, berättar han.
Somrarna tillbringades på golfbanan och i familjens sommarstuga i Bohuslän med varma klippor under fötterna och tångdoft i näsborrarna.

Barndomsberättelsen ger intryck av trygghet och idyll. Kanske en lämplig grogrund för äventyrslust, som lusten att lära sig dyka vid Australiens korallrev.

Efter fyra år på Lunds Tekniska Högskola, med avbrott för lumpen, bar det av. Via Asien till Australien.
— Målet var äventyr och ett dykcertifikat. De målen nådde jag. Dykningen har jag lagt av med men jag åker fortfarande gärna utanför Europa, säger han.

I Hallandsåsen inleddes tunnelprojekt nummer två 1996. Banverket anlitade Skanska för jobbet. Ett nytt gäng tunnelbyggare satte entusiastiskt igång att borra och spränga och lovade vara klara 1999, från Båstad i norr och Förslöv i söder.

Mellanpåslaget, som man fick tillstånd att öppna, gjorde att man skulle kunna driva åtta tunnelfronter.

Men den sprickfyllda åsen gjorde motstånd.

Bergarbetaren Jonny Pettersson, kallad Vargtass, beskrev våren 1996 berget.
— Det är hård svart diabas i toppen, den bryts av en röd diagonal gnejslinje och ner mot bottnen är det mjuk rödspräcklig gnejs. Det är svårt berg. Det varierar hela tiden och det är mycket vatten.

Trängda av vattenflödet beslutade Banverket och Skanska att pröva kemiska tätningsmedel. Sommaren 1997 anlände hundratals 500-liters plastdunkar till bygget, beståndsdelarna till tätningsmedlet Rhoca Gil.

Tunnelarbetarna berättade om hur de blandade härdplasten i öppna kärl utanför tunnelmynningarna. De berättade om tappad känsel och ”stickningar”. Oron växte när kor som betade vid en bäck vid mellanpåslaget visade tydliga förlamningssymptom.

I oktober 1997 stoppades allt arbete. Mätningar visade höga halter av det skadliga ämnet akrylamid i tunnlarna. Skanskacheferna fick besvara frågor från arga, oroliga Bjäre-bor och journalister och miljöaktivister bevakade varje steg de tog.

— Jag vet inte så mycket om det där. Vi har lagt det bakom oss och fokus är framåt, säger Anders Rehnström.
— Men det var tufft för de anställda. Samtidigt blev det startskottet för en miljösatsning i Skanska och kanske en annan ödmjukhet inför komplicerade projekt.

Anders fick allt större uppgifter i Skanska. Men från början var det mest en slump att han hamnade där.

— Kontakter via en kompis gjorde att jag fick sommarjobb som markarbetare, säger han.

Klättringen gick från den första anställningen som utsättare och biträdande arbetsledare på kvarteret Positronen i Huskvarna. Andra projekt var motorvägsetapper söder om Jönköping. När Rhoca Gil injekterades i åsen arbetade han som projektchef på en färjeterminal i Karlskrona.
— Det var ett spännande projekt. Komplicerat, med mycket betong, vattenbyggande, muddring och sprängningsjobb under vatten, berättar han.

I Hallandsåsen följde en tid av sanering och tätning av redan byggda tunneldelar. Och eftertanke. Anders tror att byggbranschen i allmänhet och Skanska i synnerhet lärde mycket.

— Vi har fått större förståelse för att ett stort anläggningsprojekt inte bara är en teknisk utmaning. Vi har kanske fått större respekt än tidigare för den tekniska delen men samtidigt lärt oss att det är så mycket mer runtom vårt projekt som påverkas.

Återställarperioden innehöll också rättslig prövning av ansvaret för miljöskandalen. Två Skanska-chefer dömdes till dagsböter för arbetsmiljöbrott och Skanska fick den största möjliga företagsboten.
När Skanska lämnade projekt Hallandsås, del två, var cirka sex kilometer av 17,2 kilometer färdigställd i den trilskande åsen.

Ett jobb som regionchef på Skanska Väg & Anläggning lockade under tiden Anders Rehnström bort från Jönköping. Tillsammans med sambon, Maria, flyttade han till Malmö.

Maria kommer från Brasilien och dit åker de gärna. Anders säger att det är det vackraste stället han sett. Ett tag hade de en lägenhet vid Copa Cabana. Men mest håller de till i norra delen. Där kan han tänka sig att bli pensionär.
— Saõ Lois, där vi brukar vara, är en turistort som inte upptäckts än av amerikaner och européer.

Men han har egentligen inte tänkt på tillvaron som pensionär innan han fick frågan.

Den 1 juni 2007 tillträdde Anders som projektdirektör i det svensk-franska konsortiet. Både Skanska och Vinci har gedigen kunskap när det gäller tunnelbyggande och att driva stora projekt. Och de har var sin specialitet, Skanska är på hemmaplan och Vinci är experter på tunnelborrning.

Samarbetet i konsortium är en ny erfarenhet för Anders.
— Den viktigaste arbetsuppgiften är att få ihop kulturen och arbeta som ett team, säger han.
— Vi brukar börja dagen med en uppdatering, jag och Francois (Dudouit, Vincis produktionschef). Sedan är det mycket möten, ofta till sent på kvällen. Vi arbetar ju också väldigt nära kunden. Vi driver projektet tillsammans, berättar han.

Tunnelborren Åsa beräknas komma till mellanpåslaget i mars (i år). Hon färdas från söder mot norr i den östra av de två parallella tunnlarna. Anders vill inte prata om genomsnittshastighet.
— Under hösten gick det bra, åtta, nio meter per dag. Men att tala om genomsnittshastighet sedan 2005 tycker jag är fel.

När Skanska-Vinci började i åsen var 2012 tänkt som invigningsår. Nu vill Banverket avvakta med en ny beräknad sluttid.

Anders Rehnström förefaller inte särskilt stressad. Mer fascinerad av åsens oberäknelighet. Hans målbild är inte att stå tillsammans med kungen och klippa band vid invigningen.
— Nej, jag vill driva ett bra projekt med team-känsla och så vill jag att konsortiet ska tjäna pengar, säger han.

Projektdirektör Anders Rehnström ser alltså inte jobbet som en utfrysning. Trots kylan i det som är en av projektets allra svåraste tekniska utmaningar, att frysa Möllebackzonen. Det är den del av åsen som bedöms som svårast att komma igenom.

Den 100 meter långa frysboxen är ännu en spännande utmaning. Det ser ut som han menar det när han i 20 graders kyla huttrande konstaterar:
— Hade jag sagt nej hade jag ångrat mig hela mitt liv.

Anders Rehnström

Ålder: 44 år.

Bostad:Lägenhet i Malmö, övernattningslägenhet i Båstad.

Civilstånd: Sambo.

Bakgrund:Jönköpingsson som arbetat på Skanska sedan examen på Lunds Tekniska Högskola. Kommer närmast från jobb som regionchef på Skanska Väg & Anläggning.

Aktuell som: Projektdirektör på Skanska — Vinci Hb, konsortiet som bygger tunnel genom Hallandsåsen.