Kan det svenska samhället stå emot korruption?

Studien med namnet "Motståndskraft, oberoende, integritet – Kan det svenska samhället stå emot korruption?" är den första i sitt slag och utvärderar Sveriges institutionella skydd mot korruption. Åtta forskare har granskat tolv institutioner, bland annat Sveriges politiska partier, medier, civilsamhälle, domstolar och riksdag.

Studien är en del av att europeiskt projekt med stöd från EU-kommissionen. Syftet är att belysa korruptionsfrågor och placera kampen mot korruption högre på dagordningen hos beslutsfattare i 25 europeiska länder.

Sverige bedöms ha goda förutsättningar att motverka korruption. Men studien visar även att det finns påtagliga risker för korruption i Sverige, att de har förändrats och i vissa fall ökat. Författarna identifierar även ett flertal områden där skydden mot korruption kan och måste förbättras.

– Att bekämpa korruption handlar inte bara om att till exempel medier eller uppgiftslämnare uppdagar fall av korruption i Sverige. Det förebyggande arbetet och ett grundläggande informationsarbete är minst lika viktigt, säger docent Staffan Andersson vid Linnéuniversitetet, forskningsledare för projektet.

Bristen på insyn i den offentliga sektorn är en av svagheterna som studien tar upp. Offentlighetsprincipen är ett starkt skydd mot korruption, men tillämpningen av den brister i många fall.

Sveriges politiska partier är inte enligt lag skyldiga att redovisa vilka finansiärer som betalar för deras verksamhet. Avsaknaden av lagstiftning på området har resulterat i ett markant avdrag i poängsättning vad gäller öppenhet och insyn.

– Studiens resultat visar att arbetet mot korruption måste ständigt pågå, även i ett land som är relativt förskonat från korruption, betonar Staffan Andersson.