Konstruktörens förklaring till missen med balken
Av: Linda Nohrstedt
Publicerad 20 november 2009 15:15
6 kommentarer
Senaste av Marek Bukowski 12 december 2009 08:15
En 34-årig konstruktör är åtalad för grovt arbetsmiljöbrott efter dödsraset vid Kista Galleria. Hon nekar till brott och menar att det felaktiga balkmåttet sattes för att det skulle vara omöjligt att tillverka balken.
Läs mer
Verktyg
Raset vid Kista Galleria inträffade på grund av att en avväxlingsbalk hade fått ett för smalt liv. Balkens liv hade en tjocklek på 25 millimeter i förfrågningsunderlaget från Ramböll, men ändrades hos konstruktionsfirman Cremona till 7 millimeter.
- Vi kan inte utgå ifrån deras mått. Jag vet inte vad de har räknat på för laster, vi måste räkna om allting. 25 millimeter kunde vara lika fel det, sa konstruktören under rättegången.
Den 34-åriga ingenjören var Cremonas ansvariga konstruktör för Kistaprojektet. Under rättegången har hon berättat att det var en kollega på projektet som lade in det felaktiga måttet i modellen.
- Vi la in något preliminärt, vi satte sju millimeter för i min värld är det nåt som inte existerar. När jag var ung och oerfaren och råkade sätta ett sådant mått ringde de och predikade och sa att det där existerar inte, berättade hon.
Gjorde din kollega det på ditt uppdrag?
- Vi hade någon diskussion om det. Jag tyckte att det där blir nog bra. Det var ju inget som skulle gå till produktion, sa hon.
Måttet lades in på balken för att man skulle komma vidare i projektet.
- Vi behövde ha in balken för att göra betongplattorna för att skicka ut övriga stålbalkar, berättade konstruktören.
Konstruktören anser att balktillverkaren Ruukki borde ha upptäckt att handlingen med 7-millimeterslivet var en förhandskopia. Eftersom ritningen inte var daterad borde Ruukki ha förstått att den inte var en tillverkningsritning, menade hon.
- Ritningen är ofullständig i övrigt, det saknas livavstyvningar i ena änden. I produktion borde Ruukki ha reagerat på att balken såg oproportionerlig ut. I montering brukar de påpeka om det saknas livavstyvning, sa hon.
Stressigt projekt
Hon uppgav även att hon hade informerat Ruukki om att ritningen som skickades inte var fullständig.
Konstruktören berättade att Kistaprojektet var stressigt med många oklarheter och ändringar.
- Det var väldigt stressigt, vi hade väldigt mycket att göra. Det här projektet var ganska rörigt. Arkitekten kom in i ett sent skede, sa hon.
Förhöret handlade till stor del om mejlväxlingen mellan Cremona och Ruukki innan ritningen skickades. En person på Ruukkis fabrik frågade i ett mejl om det går att svetsa livavstyvningar mot balken, men det mejl som åklagaren menar är konstruktörens positiva svar på frågan säger konstruktören är ett annat svar.
- Jag vet inte om jag har svarat, sa hon.
Innebär det här att hon frågar efter tillverkningsritningar?
- Nej, hon planerar hur balken ska tillverkas. Hon undrar i vilken ordning man ska svetsa. Det behöver inte innebära att den faktiskt är i produktion, svarade konstruktören.
Osäker på handstilen
Förhöret handlade också om en arbetshandling där balkens värden är införda för hand. Konstruktören hävdar att hon inte vet om det är hennes handstil eller inte på handlingen.
Vem kan ha gjort den förutom du som har snarlik handstil?
- Vem som helst på stålavdelningen, sa hon.
Konstruktören uppgav att egenkontroll och sidokontroll inte har utförts på balken eftersom ritningen inte var färdig att skickas. Men i polisens förundersökning finns två versioner av en egenkontrollista som konstruktören har upprättat. I den ena versionen är egenkontroll förbockad för den felaktiga balken, men i den andra versionen är balken inte förbockad.
Konstruktören hävdade att hon av misstag hade bockat för kontroll på fel rad och av misstag hade sparat fel version i Cremonas kvalitetspärm för projektet.
Men det menar åklagarsidan är en efterhandskonstruktion:
- Den andra versionen har hon gjort i efterhand för att sätta sig själv i bättre dager, säger Anton Strand, ombud för den avlidne montörens änka och två barn.
Det var också ett misstag att konstruktören inte ändrade listans rubrik från egenkontroll till sidomannakontroll, hävdade konstruktören under rättegången.
Bloggar som länkar hit
Arbetsmarknad
Senaste nytt
RSS/mobilt
Twittrat från Byggvärlden
-
Fredrik Karlsson:
jobbar ikapp eftre hellyckat BV-seminarium om energi. -
Fredrik Karlsson:
laddar för Byggvärlden-seminarium om energieffektivisering och förnyelsebara energikällor. Stora frågor.
-
Fredrik Karlsson:
är fortfarande chockad över att Andreas Carlgren i går gav kastade sig över byggfrågorna som legat orörda på hans skrivbord i 3,5 år.
Kommentarer
Skriv ny kommentar Senaste inlagd av Marek Bukowski 12 december 2009 08:15 Sortera: Senaste överst
Förklaring JA - Ursäkt NEJ
Konstruktörens förklaring kan mycket väl stämma. De är inte orimliga även om hon inte la fram allt från början, MEN...
...Är det nå´n som mer än konstruktören själv tycker att dessa förklaringar berättigar henne att lägga över HENNES del av ansvaret på andra personer i nästkommande led i processen? Inte byggblasket!
Men jag är benägen att TRO på hennes förklaringar/berättelse!
Klart ingen av de andra hon kommunicerat med erkänner SINA eventuella misstag och delaktighet i ansvaret - såvida inte kommunikationenr kan verifieras SKRIFTLIGT!
Inget nytt under solen alltså - men tragiskt när någon behöver sätta livet till - INNAN vi tar problemen med vår slarviga kommunikation i byggbranschen på allvar!
Svar till byggblasket.se
7mms konstruktionsplåt är ju visserligen vanligen inte lagerhållen i
Sverige, men det verkar ju lite lurigt att det skall uppfattas som
rimligt att använda för det. 7mm är ju billigt och bra, hade den
däremot ritats 70 mm, hade det nog inkommit klagomål. Det finns rätt
goda möjligheter att markera vad som är preliminärt, under arbete osv i
det program som använts för att få fram tillverkningsritningarna, tekla
structures. Man kan ju flytta saker till en viss phase i programmet för
att inte råka göra tillverkningsritningar av sådant man inte skall. Men
kan man ju välja att inte sätta dit svetsarna, då kommer inte en
ritning på balken att genereras utan det blir bara lösa plåtar på
ritningen. Väljer man trä som material kommer det på ritningen att stå
att den skall vara gjord i trä osv.
Men om nu det inte helt lyckade arbetssättet var något som tillämpades
på företaget i fråga och inte var påhittat av konstruktören, så "lydde
hon ju bara order". Och i så fall hade hon nog inte heller befogenheter
att ändra på hur man arbetar. Hon kunde sagt upp sig om hon inte
gillade det, och någon annan hade tagit över jobbet och gjort samma
misstag som nu gjordes.
Och den där datumen det talas om är ju ritningens "date of issue". I
standarden SS-EN ISO 7200 (som talar om vad det är som finns i
ritningshuvudet), står det om "date of issue": "The date of issue is
the date on which the document is officially released for the first
time, and that of every subsequent released version. It is when the
document is made available for its intended use. The date of issue is
important for legal reasons, e.g. patent rights, traceability." Så
innan den är ifylld är ritningen inte "made available for its intended
use". Att tillverka något efter en sådan ritning kan nog inte sägas
vara brukligt, i alla fall inte i andra branscher och andra länder där
sådana här saker som byggnadskonstruktion är uppstyrda och reglerade.
Gör man det ändå är det ju på spekulation, ritningen kanske kommer att
utgå etc. Men att lämna över ritningar som inte är klara för ge de som
skall planera produktionen något att titta på ett tag innan allt är
klart förekommer ju.
Om tar ett mer normalt fall, något har tillverkats efter en sådan
ritning och det blivit fel så det inte passar och man vill kräva
konstruktören på sakedstånd. Så blir det ju ett försäkringsärende av
det, och då är jag inte helt säker på att det blivit så mycket pengar
utbetalda.
Svar till A
Jag hoppas verkligen att all denna sakkunskap du har tas upp i det aktuella målet! Det är ju heller inte OK att låta EN person bli syndabock - för att alla andra sen skall kunna gå vidare som om ingenting hänt. Det är helt enkelt - för enkelt! Men en "bekväm" lösning.
Skadan är ju redan skedd men kanske man åtminstone kan hoppas på bättre rutiner, seriösare företag etc framöver. Eller är det en utopi...?
Det är en tänkvärd "vinkling" du tar upp ang. det egna ansvaret; att jobba kvar eller sluta - för att låta någon annan ta jobbet och göra misstagen. Klart är det så det fungerar!
Inte ändrar sig kulturen i företaget eller i branschen för att EN person slutar!
Där får vi nog hjälpas åt allihop! Mvh BB :)
Svar till byggblasket.se
Bloggat:
http://byggblasket.se/2009/11/stalmannen-ar-dod-ingen-ar-ansvarig/
Svar till byggblasket.se
Bloggat:
http://byggblasket.se/2009/11/stalmannen-ar-dod-ingen-ar-ansvarig
Svar till byggblasket.se
Det är enkelt.
Handlingen är inte stämplad bygghandling.
Alltså får man inte bygga efter den.
Sådant är sytemet.
Visserligen förstår jag om man får 100 ritningar som är stämplade bygghandling och en som är stämplad preliminär att det blir fel.
men formelt är formelt.
Sedan är det olyckligt att någon dör. Men det dör 1000 personer i trafiken utan att det blir rättegång för det.
Missförstå mej inte, jag beklagar verkiligen olyckan och att någon fick sätta livet till.
Angående många sätt att markera för att det inte skall gå att bygga.
Hon tyckte att hon hade använt ett sätt, det räcker ju. Så fungerar vi människor. Hon använde tillochmed 2 sätt 7 mm och ej bygghandling