”Det kan bli för kul på jobbet”

Om några veckor är det hela över. Tiden som "Årets byggchef" är snart till ända. - Det har varit en viss uppmärksamhet omkring mig. Men det är bara positivt, ofta kul, säger Konstantin Spinos, när Byggvärlden träffar honom på Veidekkes svenska huvudkontor i Sundbyberg utanför Stockholm. När han i våras tog emot utmärkelsen var han arbetschef för avdelningen Underjord på Veidekke Entreprenad Anläggning Öst. Sedan dess har ansvaret ökat. I dag basar han över regionen Tunnel och bergrum i hela Sverige, inte bara östra som tidigare. Liksom förut har han ett hundratal personer under sig - i en verksamhet som går mer än bra ekonomiskt sett. - Men det kommer snart en svacka i marknaden. Alla de stora projekten, som Citybanan och Södra Länken, är upphandlade och det kommer att bli en nedgång innan storprojektet Förbifart Stockholm kommer i gång, säger han. En avgörande anledning till att Konstantin Spinos kan titulera sig "årets byggchef" är hans förmåga att jobba med individer, hans sätt att ta människor, ge dem frihet, låta dem misslyckas, entusiasmera och engagera. Just det är något han reflekterat över. - Jag kanske engagerar dem alltför mycket. Det kan faktiskt bli för kul att vara på jobbet. En del medarbetare satsar för mycket på jobbet och förlorar balansen i tillvaron. - Jag kan ha gått för långt som chef. Det är någonting jag lärt mig. Men det är inte lätt att hitta den rätta balansen. Risken är utbrändhet, som - förutom det rent mänskliga lidandet - kostar både samhälle och företag pengar och resurser. Du är inte den "hårdaste" av chefer? - Där slog du huvudet på spiken. Det är också någonting jag har lärt mig, att jag kan upplevas som lite väl "mjuk". Och det kan ligga något i det. Jag är en ödmjuk person, men borde kanske peka med hela handen litet oftare. Men Konstantin Spinos har också ett "hårt" intresse. Tekniken. Borriggar och andra maskiner och utrustningar som hans avdelning jobbar med. Det är ett intresse han har haft länge, från det att han för cirka 25 år sedan pluggade på gymnasiets maskintekniska linje i hemstaden Västerås och jobbade på några av ABBs verkstäder under sommarloven till de maskintekniska studierna på KTH. I dag säger han: - Vi ökar vår konkurrenskraft om vi är med utvecklar teknik som ligger steget före konkurrenternas. Det senaste året har han därför ägnat allt mer tid åt den tekniska sidan av jobbet, tillsammans med experter inom den egna regionen och inte minst ihop med Atlas Copco i Örebro, där Atlaskoncernen utvecklar sina borriggar och annan maskinell utrustning för att bygga tunnlar och jobba i berg. En annan utmaning är "samspelet mellan människa och maskin", som Konstantin Spinos utrycker det. Att få med sig de egna maskinoperatörerna i den tekniska utvecklingen, få dem att våga prova ny teknik och förmå dem att lära sig hantera den så bra som möjligt. Den som lyckas med det har en klar konkurrensföredel, anser han. - Men det är en konservativ bransch det här. Därför är det en psykologisk och pedagogisk utmaning. Helt nyligen, vid årsskiftet, bildade hans region en särskild arbetsgrupp, som har uppgiften att i mera organiserad form jobba med tekniken och samspelet mellan människa och maskin.