Klockan är tre på natten den 18 januari 1980. Bengt Wolffram, dåvarande vägdirektör på Vägverket, väcks av ett telefonsamtal. På andra sidan luren finns driftchefen Lennart Jogdahl.

- Han sade till mig. ”Är du vaken?” Jag svarade att det var jag. Då sade han, ”Bengt, det har hänt en otrolig olycka. Hela Tjörnbron är raserad.” Det första jag undrade var om någon skadat sig, sedan tänkte jag på efterarbetet, berättar Bengt Wolffram, som numera är pensionär.

I dag är det 30 år sedan som den omtalade olyckan inträffade. Det norska fartyget Star Clipper var på väg från Norge till Uddevalla. Strax efter ett på natten ska fartyget passera under Tjörnbron i ett dimmigt mörker. Av någon anledning, som fortfarande är oklar, kommer skeppet ur kurs. Resultatet: båtens lastkranar stöter ihop med två bågrör på brofästet och flera hundra meter vägbana faller ned, över båten och i havet. Totalt kör sju fordon över kanten, trots att skeppet försöker att varna med nödraketer. Åtta människor omkommer omedelbart när bilarna slår mot vattenytan.

Efter drygt 40 minuter var trafiken stoppad på båda sidor.

- Det är en händelse som har etsat sig fast. Men det är kanske inte så konstigt. Jag levde intensivt med detta, dygnet runt en lång tid efteråt, säger Bengt Wolffram.

Efter att ha konsulterat med sin driftchef beslutar sig Bengt Wolffram för att det inte är någon idé för honom att åka till olycksplatsen just då. Istället sammankallar han till ett möte för Vägverkets regionala chefer klockan sex samma morgon.

- Vi fick snabbt igång ersättningsfärjor även om det så klart inte kunde ersätta brons kapacitet direkt. Det var ju trots allt cirka 3 000 fordon som åkte över bron varje vardag, säger Bengt Wolffram.

Efter olyckan sattes också ett enormt maskineri igång för att snabbt kunna få en ny bro klar. Bengt Wolffram berättar att man arbetade utifrån målsättningen att det skulle gå snabbt, vara säkert, att alla regler skulle följas och att bron skulle bli långsiktigt hållbar.

- Men mycket saker, som normalt görs efter varandra, gjordes nu parallellt. Och vi sade åt entreprenörerna att den som kunde visa på att en ny bro snabbt kunde stå klar, skulle premieras vid upphandlingen, säger han.

Den snabba processen resulterade i att en ny snedkabelbro stod klar mindre än två år senare. I november 1981 invigdes bron. Entreprenör var Skanska.

- Det är faktiskt världsrekord fortfarande i snabb byggtid. Totalt så kostade allt omkring 250 miljoner kronor. Och för Skanska var det en språngbräda till den amerikanska marknaden, säger Bengt Wolffram.

Hur troligt är det att en liknande olycka skulle kunna inträffa i dag?
- Om vi ska vara efterkloka så kan man konstatera den gamla bron var känslig för stötar från sidan. Men den invigdes redan 1960 och då var det inte alls samma båttrafik som det var 1980. Båtarna var mycket mindre. Bron som byggdes efter olyckan byggdes med detta i åtanke.

Hur mycket tänker du på olyckan i dag?
- En del. Även om jag numera är pensionerad så frågar folk ofta om bron när jag berättar att jag jobbat på Vägverket. De undrar om jag var med när Tjörnbron rasade.

Nu har det alltså gått 30 år sedan olyckan vid den gamla Tjörnbron. Vad som egentligen orsakade olyckan är fortfarande oklart och Haverikommissionen friade alla myndigheter. En lång tid har också gått sedan invigningen av den nya Tjörnbron. Nyligen genomfördes en renovering.

- Det är en allmän renovering som alltid blir nödvändig med tiden. Bland annat har fogarna mellan stål- och betongdelarna renoverats, säger Bengt Wolffram.

Fotnot: Den gamla Tjörnbrons officiella namn var Almöbron.