Nu återstår mindre tid än en vecka. När Affärsvärlden besöker det hus som snart ska benämnas Före detta Skandiahuset, står det digitala ilsket rödlysande räkneverket innanför entrén på 13 dagar och 19 timmar kvar till flytt. Beskedet har nog sjunkit in hos försäkringstjänstemännen nu. Nedräkningsklockan hängdes upp när det var 100 dagar kvar.

Hos flyttgeneralen och vice vd Pelle Wahlström är flyttlådorna utdelade, två per anställd, och de många konstverken på den för sju år sedan skandaliserade direktionsvåningen, det omsusade plan 6 med egen hiss, håller på att samlas in på vad som liknar varuvagnar för livsmedelsbutiker.

- Enklare konst med värden under 1 000 kronor har vi haft utförsäljning av till personalen. Intäkterna skänkte Skandia till Stiftelsen Idéer för Livet , säger Pelle Wahlström.

Flytten är en av de största som genomförs i Stockholm i år.

- Vi flyttar från 40 000 kvadrat till 30 000 kvadratmeter och sänker kostnaderna med 70 miljoner kronor per år.

Öppna landskap i stället för enskilda rum, effektiv uppvärmning, lampor som släcker sig själva är några av nyheterna på den nya adressen, Lindhagensgatan. På platsen fanns tidigare småindustrier som har rivits.

- Vi blir granne med huvudkontor som (mobiloperatören) 3, Securitas, SL och Biovitrum. Skanska, som bygger, kallar det Stockholms nya huvudkontorsområde, säger Pelle Wahlström.

Varför flyttar ni?

- Det är dyrare att sitta som vi gör idag och det här huset är inte yteffektivt. Det är byggt 1938 för den tidens standard, bland annat med stora lagringsutrymmen på två eller tre våningar under jord.

Vad händer med Skandiahuset?

- Hyresvärden, (Det Skandiaanknuta) Diligentia, har inte bestämt sig ännu. Det kan bli kontor eller andra kommersiella ytor.

För två år sedan sade Diligentiachefen Per Uhlén i en intervju att fastigheten skulle säljas på hösten samma år till ett företag som kunde utveckla den klassiska byggnaden.

- Det här är en fastighet i ett fantastiskt bra läge men vi känner att tajmingen är helt rätt att sälja nu. Vi tror att möjligheten att få så bra betalt som möjligt är som bäst nu. Min bedömning är att vi borde kunna få cirka två miljarder för fastigheten, sade Per Uhlén, till tidningen Fastighetssverige och tillade att det sannolikt inte skulle bli några problem att hitta en köpare.

Men det blev det.

En finanskris kom emellan och Diligentia väljer nu att utveckla fastigheten för kommande hyresgäster.

Om huset ska säljas igen blir det antagligen aktuellt att vädra Skandiahusets historia som mötesplats för den svenska motståndsrörelse som byggdes upp under kriget. För Skandiahuset är speciellt. Efter andra världskriget var Alvar Lindencrona vd för Thule, samtidigt som han var chef för Sveriges motståndsrörelse, tillsatt av svenska regeringen och avsedd att träda i kraft om landet skulle ockuperas av främmande makt.

Han valde huset som huvudkontor för att det fanns så många ingångar till det och så många underjordiska kulvertar till närliggande fastigheter. Det skulle vara omöjligt att bevaka.

Motståndsrörelsen lär Skandia, som Pehr G Gyllenhammar 1963 slog ihop med Thule, ha lämnat för länge sedan så det behöver inte flyttplanerarna ta hänsyn till.

Värre är det med all konst som finns i huset. Vad som händer med bronsstatyn av Flores och Blanceflor nakna på raggiga ponnyer i entrén är ännu inte beslutat. Alternativen är två – antingen följer den med i flytten eller säljs vidare.

Men Andy Warhols sista verk, en olja av en hockeyspelare från Västra Frölunda med Skandiareklam på hockeybyxorna lär nog följa med. Warhol målade den för att hjälpa det ekonomiskt sargade laget genom att låta det få trycka litografier av målningen och sälja.

På försäkringsbolagets gamla adress Sveavägen 40-44, i kvarteret Träsket, fanns det tidigare en snusfabrik. Och ett BB. Snusfabriken revs, eftersom staten infört tobaksmonopol. Stockholms äldsta BB köptes också in och revs.

Arkitekten Gustaf Clason ritade sedan vad som beskrevs som Sveriges modernaste och största kontorsbyggnad, 123 meter långt när dåvarande Thule flyttade in i det nybyggda huset. Huset byggdes för en löpande band-liknande arbetsmiljö efter hur det var tänkt att försäkringspapper och blanketter skulle flöda i huset. Avstånden mellan fönstren blev exakt 152 centimeter för att passa skrivborden.

Arbetsplatsen fylldes med landets modernaste kontorsmaskinsflotta, vilket bland annat minskade kostnaderna för central förvaltning. Bland rariteterna märks datorerna: Thulebolaget tog sin första databehandlingsmaskin i bruk 1957. En (1) "trumminnesmaskin” av märket IBM med modellbeteckning 650. Maskinen köptes in i Förenta Staterna och ansågs senare ha ett historiskt värde. I dag finns därför IBM 650-åbäket på Tekniska museet.

Men faktum var att Thules dator inte var först. I företagsboken ” Bilderna Berättar Skandia 1855-2005” framgår det att redan året dessförinnan hade Folksam installerat Sveriges första kommersiella datamaskin.

KÄLLA: Affärsvärlden samt ”Bilderna Berättar Skandia 1855-2005”.