När larmet gick om mögel- och fuktskador i putsade, odränerade ytterväggar hade Ingemar Samuelson påtalat riskerna i flera år. Studien från SP visade att 95 procent av alla nyproducerade flerbostadshus med putsade fasader kan vara tickande mögelbomber.

Sedan dess har ett forskningsprojekt startat inom Svenska Byggbranschens utvecklingsfond, SBUF, med huvuduppgift att svara på om det är möjligt att bygga väl isolerade träregelväggar med putsad utsida. Det redovisas i juni och än finns inga klara lösningar.

– Vi kan inte säga mer än att vi just nu testar olika lösningar i laboratorium. Jag kan inte rekommendera någon metod i dagsläget, säger Ingemar Samuelson, som även är kontaktperson inom SBUF-projektet där samtliga större byggbolag finns representerade.

Flera byggföretag har jobbat på egen hand för att hitta lösningar. NCC har haft svårt att hitta hållbara fasadkonstruktioner som både ger god isolering och är tillräckligt kostnadseffektiva för att långsiktigt fungera i produktion.

– Larmrapporterna gjorde att vi tillsatte en arbetsgrupp som skulle ta fram en NCC-lösning. Men det var svårare än vi trodde, säger Jan Byfors på NCC.

Tills vidare använder företaget en temporär lösning med luftad tvåstegstätning, men enligt Byfors är målet att trots allt hitta en hållbar och säker enstegstätning.

Skanska Sverige satsar på tvåstegstätning där samtligt organiskt material tagits bort och en luftspalt införts som leder bort eventuell fukt.
– Det är en dyrare konstruktion, men med hänsyn till riskerna med enstegstätning så är det värt det, säger Per-Ola Jönsson, teknisk chef Skanska Sverige.

Men enligt Ingemar Samuelson på SP är det inte säkert att luftade tvåstegstätningar är någon bra lösning.
– Risken finns att vi kommer att hitta andra problem med den metoden, även om den känns som en bättre lösning än enstegstätning, säger han.

Skanska Sveriges tror dock på konstruktionen, som testats hos SP och på ett norskt testbolag.
– Där användes en ny metod där man blåser vatten med orkanstyrka på väggarna för att se om de tar in fukt. Våra konstruktioner stod sig väldigt bra och håller en hög kvalitet, säger Per-Ola Jönsson.

Ingemar Samuelson säger nu dessutom att problemet kan vara mycket större än vad som hittills uppmärksammats.
– Är det så lyckligt att gamla hus är utan skador vore det fantastiskt. Men vi vet inte. Vi har främst undersökt hus byggda under 2000-talet. Byggmetoden har använts längre än så.

Fastighetsägare till äldre hus byggda med den osäkra metoden vill helst inte veta om deras hus har dolda skador, tror Samuelson. Har garantitiden gått ut kan ingen ersättning krävas av den som en gång byggt husen.

– Den som bygger in material som orsakar skador blir inte ställda till ansvar, eftersom skadorna upptäcks så långt senare, säger Ingemar Samuelson.

...

Så agerade byggföretagen när de fick larm om fukt i fasader:

Per-Ola Jönsson, teknisk chef, Skanska Sverige

– Vi hade redan jobbat med den här problematiken i flera år, säger Per-Ola Jönsson.
– Vi har infört en luftad fasad i produktion. Genom det är riskerna eliminerade.

Skanska Sverige bygger med en form av tvåstegstätning med putsad fasad ytterst, helt oorganiska material innanför och en luftspalt som leder ut eventuell fukt ur konstruktionen.

Johnny Kellner, utvecklings- och miljöchef, Veidekke

– Redan dagen efter larmet gick slutade vi med den här typen av fasadkonstruktion. Det kostade oss en del eftersom vi bland annat rev en delvis färdig fasad på ett flerbostadshus, säger Johnny Kellner.

Sedan dess bygger Veidekke med tvåstegslösningar och söker under tiden efter andra alternativ.
– Tvåskiktslösningar motsvarar inte kraven på en god isolering, framför allt är köldbryggorna svåra att lösa. Konstruktionen är också svår att anpassa till ett modernt byggande och blir onödigt dyr.

Som ett alternativ prövar företaget fasader med klassisk lättbetong, med utvändig isolering som putsbärare.

Lennart Henriz, chef för verksamhetsutveckling, JM

– Vi har byggt med den här metoden i 15-20 år utan att ha problem med den och har inte ändrat hur vi bygger. Förutom vissa små förändringar.

JM bygger fortfarande med enstegstätning, men har bytt ut gipsskivan och lagt till ytterligare isolering.

– Gipsen har bytts ut mot en glasfiberbaserad skiva som är mer fukttålig. Och den utvändiga stenullen har blivit tjockare och därmed mer fuktbeständig, säger Lennart Henriz.

Jan Byfors, chef tekniska plattformar, NCC

– Larmrapporterna gjorde att vi omedelbart ersatte gipsskivan och började bygga med ventilationsspalt och stålreglar. Samtidigt tillsatte vi en arbetsgrupp som skulle ta fram en NCC-lösning på problemet.

Målsättningen är ändå att hitta en kompaktlösning, en enstegstätning utan luftspalt eller ventilering. Den ventilerade tvåstegstätningen är varken tillräckligt energisnål eller kostnadseffektiv.

– Det här kommer vi att lösa. Men det var svårare än vi trodde, vi vill inte hoppa från en tunna till en annan utan hitta en hållbar enstegslösning, säger Jan Byfors.

Claes Dalman, tekniskt sakkunnig, Peab

– Vi stoppade metoden i de projekt som vi kunde ändra projekteringen i. Sedan gick vi ut med rekommendationer om att i stället använda tvåstegstätning av fasader, med luftspalt.

Peab bygger dock fortfarande med enstegstätning, men utan de organiska byggmaterial som pekats ut som känsliga i konstruktionen.

– Vi ändrade några av de känsliga komponenterna, bytte ut träreglarna mot stålreglar och rekommenderar andra material än gipsskivor, säger Claes Dalman.

– Problemet vi sett är att det är brist på en del typer av skivor. Det går inte att stoppa en produktion av den anledningen, så det kan förstås ha hänt att gipsskivor ändå använts.

...

Flera byggföretag deltar i projektet "fuktskador i putsade, odränerade träregelväggar" som drivs av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond. Projektgruppen består av Sveriges Byggindustrier, NCC, Skanska, Wäst-Bygg, Puts och Mur, Peab, JM, Veidekke och Sveriges tekniska forskningsinstiut.

...

Illustration: Ingemar Franzén