Infrastrukturministern var inledningstalare vid Stora Infradagen, som arrangerades i Stockholm under fredagen. Hon talade bland annat av vikten av att gå från stuprörstänkande och konkurrens mellan väg och järnväg till ett trafikslagsövergripande stråktänkande.

Hon berörde också förseningarna på järnvägarna som snöandet har orsakat:
- Även om tågresenärerna inte märker det i dag så håller vi just nu på att förbättra järnvägsnätet. Vi har tillfört över 30 procent till drift och underhåll, men det tar tid innan det märks, sa Åsa Torstensson.

Just nu pågår arbete med en åtgärdsplan som ska sträcka sig till 2021.
- Det är första gången vi lägger fram en sammanhållen nationell plan. Vi kommer att prioritera flaskhalsar för att effektivisera för näringslivets godstransporter. Det är en kraftig ambitionshöjning och mycket kommer att hända, även om alla önskemål inte kommer att infrias, sa ministern.

Bolagiseringen av Vectura, Svevia och Infranord, som är Vägverkets och Banverkets gamla produktionsenheter, ser Åsa Torstensson som en möjlighet till ökad produktivitet.

- Vi ska få mer infrastruktur för våra gemensamma skattepengar. Lyckas vi med en tvåprocentig produktivitetsförbättring betyder det en Norrbottniabana eller en Västlänk.

Är nyttjandeavgifter något vi kommer att se?
- Det finns ett engagemang för medfinansiering, en del av det är brukaravgifter. Delar av vägnätet kommer att avgiftsbeläggas, sa Åsa Torstensson.

När är Sverige moget för OPS?
- Jag tror inte att vi ska fastna i det. Utifrån mitt departement arbetar vi mycket med att jämföra olika länder, för att se hur vi kan göra en svensk OPS. Det gäller att hitta sätt för delaktighet från näringslivet. OPS är ingen ekonomisk lösning, det är också offentliga medel som ska bekosta en sådan lösning. Utifrån diskussionen har det undan för undan utvecklats olika former av medfinansiering, som innebär nya pengar i systemet, sa Åsa Torstensson.

Stora infradagen arrangeras av Maskinentreprenörerna.