När Gunnar Malm tittar ut genom sitt kontorsfönster på sjunde våningen i World Trade Center, mitt i Stockholm, ser han knutpunkten för en stor del av det svenska järnvägsnätet: Centralstationen. Utsikten är passande med tanke på att Gunnar Malm är mannen som de senaste åren spelat en stor roll för utformningen av framtidens svenska järnvägsnät.

I september överlämnades hans utredning om framtida höghastighetståg i Sverige till regeringen. Bara två månader senare, i mitten av november, offentliggjorde han slutsatserna i sin andra stora utredning åt regeringen: den om hur nya myndigheten Trafikverket ska se ut.

– Den senare utredningen ska se till att allt fungerar när myndigheten sätter igång den 1 april, säger Gunnar Malm.

Trafikverket ska ersätta Väg- och Banverket som samtidigt läggs ned. Dessutom ska delar av verksamheten vid Sjöfartsverket och Transportstyrelsen, samt vid Statens institut för kommunikationsanalys (Sika), tas över av Trafikverket. Den nya myndigheten får 6 000 anställda och blir en gigant för anläggningsbranschen. Som landets största byggherre kommer Trafikverket att upphandla byggjobb för över 30 miljarder kronor om året.

Finns det risker med en så stor aktör inom anläggningsbranschen?

– Fel hanterat finns det risker. Det gäller att verket är medveten om sitt ansvar och att man tillsammans med entreprenörer medverkar till en produktutveckling som gynnar alla parter. Anläggningsbranschen har ju hittills inte varit tillräckligt bra på detta jämfört med andra branscher, säger han.

Gunnar Malm betonar att det inte är två myndigheter, Väg- och Banverket, som förs samman, utan att det är någonting helt nytt som skapas.

– Tanken är att Trafikverket ska få en bättre organisation än de nuvarande myndigheterna. Det innebär bland annat en större effektivitet och en högre grad av regional närvaro, säger han.

Vad Gunnar Malm menar med regional närvaro klargjordes den 16 november då han lämnade in sitt förslag till regeringen. Huvudkontoret hamnar i Borlänge. Dessutom delas Trafikverket in i sex regioner med ett kontor i varje region. Därutöver kommer det att finnas ett antal lokalkontor.

Du fick uppdraget i september och du lämnade in ditt förslag den 16 november. Det låter som ett hastigt uppdrag i utredningssammanhang?

– Visst, det är jättesnabbt för att vara en utredning. Men jag tror att det är bra. På så sätt koncentreras arbetet på det som är viktigt. Det finns ingen risk för att det blir ett hastjobb och allt behöver inte vara klart till den 1 april.

Den fackliga organisationen ST är dock kritisk till en alltför snabb utredning.

– Det innebär att man inte hunnit meddela medarbetarna än om var de ska få jobb och om de får jobb. Och då ska ändå Trafikverket sätta i gång i april. Jag har pratat med medlemmar som är oroliga för hur det ska bli för deras del, säger Annette Carnhede, förbundsordförande på ST.

 Gunnar Malm anser dock inte att tidplanen för utredningsarbetet var för snävt tilltagen.

– I januari kommer alla berörda få erbjudanden om verksamhetsövergångar, säger han.

Ska personalen på Väg- och Banverket vara rädda för rationaliseringar?

– All personal kommer att föras över till det nya verket. Sedan finns det rationaliseringspotential som en konsekvens med det nya verket. Men det är för tidigt att säga någonting om detta.

Gunnar Malm ska nu fortsätta med att detaljarbeta sitt förslag. Dessutom ska nya chefer rekryteras, helst innan julledigheterna. Den nya generaldirektören kommer dock att tillsättas av regeringen i december.

Slutligen, är det du som blir Trafikverkets första generaldirektör?

– Nej, nej. Visst, jag skulle kunna söka men det är inte aktuellt.