Världsbäst på tunnelseende

Mitt i Brunkebergstunneln i centrala Stockholm, står en skäggprydd man i mörk kostym och känner sig som fisken i vattnet. För honom är en tunnel nämligen inte bara en tunnel. Det är en livspassion.

- Jag besöker alltid tunnlar när jag är ute och reser. Det här är en fin tunnel. Den är borrad och helt annorlunda än den jag jobbar med nu, säger Steen Lykke, dansken som av flera kallas för en av världens främsta tunnelexperter.

Om bara några timmar ska han ta emot 250 000 kronor då han utses till vinnare av Sigge Thernwalls Stora Byggpris 2011. Fast det vet han ännu inte om. I nuläget konstaterar han att det är kul att vara i Stockholm.

- Jag ska stanna i några dagar och visa min fru staden. Dessutom har Stockholm en av de finaste tunnlarna i världen i form av Södra Länken. Där finns det smakfulla utsmyckningar och det är en pedagogisk tunnel, säger han.

Sedan 1990-talet har ingenjören Steen Lykke fördjupat sig i praktiskt tunnelbyggande. Öresundsförbindelsen mellan Danmark och Sverige var inträdesbiljetten. I åtta år ansvarade han för tunneldelen av förbindelsen. Efter det jobbade han nästan lika länge med att leda bygget av världens djupaste tunnel: Marmaraytunneln vid Bosporen i Turkiet.

- Jag sökte mig till Öresundsprojektet. Jag var sugen på att vara med i ett världsprojekt. Efter det fanns det ingen återvändo. Jag ville jobba med tunnlar och drogs in i byggandet av Marmaraytunneln. Den uppfördes i ett jordbävningsdrabbat område och ska tåla 7,5 på richterskalan, säger han.

Sedan några år tillbaka är Steen Lykke direktör på Femern A/S, det danska, statligt ägda bolag som står bakom Fehmarn Bält-projektet, förbindelsen mellan Danmark och Tyskland. Antagligen kommer det att bestå av en sänktunnel och med sina 1,8 mil kommer den att bli den längsta sänktunnel som någonsin byggts.

- Tunneln blir ungefär 4,5 gånger så lång som Öresundsförbindelsen. Tekniken för att bygga den har redan använts men storleken gör att logistiken blir en annan. Det är en utmaning, säger han.

Tidigare har det också skisserats på en bro över vattnet och de inblandade länderna ska ta ett beslut om den tekniska lösningen 2013. Femern A/S har dock bestämt att en sänktunnel är den föredragna lösningen. Steen Lykke anser att det är ett bra beslut.

- Det är mindre miljöpåverkan med en tunnel. Sedan är det ett löst underlag på bottnen här vilket gör en tunnel mer lämplig. En tunnel hålls på plats för att den har samma vikt som vattnet och är inte beroende av underlaget på samma sätt som en bro, säger han.

Men hur ska du övertyga en klaustrofobiker att det är okej att åka i en 1,8 mil lång tunnel?

- Upp till tre procent av jordens befolkning är så drabbade av klaustrofobi att de inte vill åka ned i en tunnel. För att möta detta är det viktigt att ha en vänlig belysning. Folk ska inte känna att de åker ned i en mörk tunnel. Det kan man känna med många äldre tunnlar, till exempel i Norge.

För att skapa variation kommer tunneln att delas in i zoner med olika belysning. En stor del av tunneln kommer också att ha led-belysning som skapar långsamma rörelsemönster på väggarna. De varierande upplevelserna ska motverka klaustrofobi och hålla bilisterna alerta.

Steen Lykke berättar att säkerheten i tunnlar ökat markant de senaste åren, inte minst efter olyckan i Mont Blanc-tunneln 1999. Efter att en lastbil fattat eld mitt i den 11 kilometer långa biltunneln mellan Frankrike och Italien, dog 39 människor.

- Det var röken som dödade människorna i den olyckan. Det var också en tunnel med mötande

trafik vilket innebar att när man försökte blåsa ut röken så fanns det människor som mötte den. Numera byggs det oftast tunnlar med enkelriktad trafik, säger han.

Även Fehmarn Bält-tunneln kommer att bestå av två separata tunnlar utan mötande trafik. Dessutom kommer det att vara en säkerhetstunnel emellan. Om någonting händer så ska trafikanten aldrig behöva gå mer än cirka 60 meter innan det kommer en dörr som går till denna säkerhetstunnel.

Steen Lykke är nu inne på sitt tredje stora tunnelprojekt tar han med sig erfarenheter från de tidigare underjordiska äventyren. En sådan erfarenhet har lett till en helt ny tunnel, under de andra.

- I Öresund har det visat sig finnas vissa underhållssvårigheter. Det är för lite plats för personalen. Därför har vi i Fehmarn Bält planerat för en extratunnel under trafiktunnlarna, byggd för underhållspersonalen, säger han.

Steen Lykke är snabb med sina svar. Ögonen ger ett engagerat intryck. Men frågan är egentligen varför en tunnel, eller bro, behövs för att binda samman Danmark med Tyskland? I dag finns en färjeförbindelse som tar 45 minuter. En tunnel skulle förkorta restiden till sju minuter för tågresenärer och tio minuter för biltrafikanter. Samtidigt beräknas projektet gå loss på mer än 50 miljarder kronor.

Motiverar en halvtimmes vinst i restid denna enorma investering?

- Det finns andra aspekter. Vi binder samman godstrafiken och en stor del av lastbilstrafiken kan flytta över till tågtransporter. Även en del flygtrafikanter kan komma att välja tåg i stället.

Femern A/S anser att tunneln kommer att skapa fler jobb, öka regionens konkurrenskraft, generera vinster inom vetenskaps- och kultursektorn och öka livskvaliteten för de boende i området.

Hur kan ni veta att allt detta?

- Öresundsförbindelsen har gjort just detta. Numera är det många som bor i Köpenhamn eller Malmö och jobbar på andra sidan sundet. Det var så innan förbindelsen men inte i samma omfattning och det har lett till att områdets omsättning har ökat, säger Steen

Lykke och kliver ut ur Brunkebergstunneln. Det är dags att gå mot prisutdelningen.

Avslutningsvis, jag har läst att du visste att du ville bli ingenjör redan som fyraåring. Var du extra nitisk med legobyggandet, eller hur kan man veta en sådan sak?

- Jag höll inte på med lego men med Mekano. Jag byggde olika konstruktioner. Jag lekte så mycket att mamma till slut sade "Steen, du ska nog bygga broar när du blir stor". I dag kan jag väl säga att broar, åtminstone större sådana, egentligen är det enda i byggväg som jag inte jobbat med.

När priset några timmar senare delas ut till den danska tunnelveteranen står det i juryns motivering att Steen Lykke genom sin "inspirerande och skandinaviska ledarstil och stora professionella kunskap stimulerat de inblandade ingenjörerna och flyttat kända gränser".