En studie gjord av Chalmersstudenter på uppdrag av EU-projektet Skandinavisk Infrastrukturkompetens (SIK) har visat att begreppet ”fackmässig” som används vid upphandlingar inom bygg- och anläggningsbranschen helt saknar en gemensam definition.
Studien visar att det finns ett stort behov av att definiera begreppet fackmässig. Idag tolkas det på olika sätt av entreprenörer, beställare och utförare av arbeten, vilket kan leda till försämrad kvalitet på jobben, problem med säkerheten på arbetsplatsen, prisdumpning och svårigheter att kontrollera utfört arbete.
Bakgrunden till studien är att Trafikverket inte tyckte att de fick den kvalitet som de beställt i sina projekt.
– När vi frågade Trafikverkets personal vad de menar med fackmässighet svarade de att det är detsamma som hög kvalitet. När vi sedan ställde samma fråga till utförarna, konsulter och entreprenörer, svarade de att fackmässighet är lägsta godtagbara nivå, good enough. Det var milsvid skillnad i deras definitioner av begreppet, säger Pim Polesie, uppdragsforskare på Chalmers och den som lett studien.
I AB04 står det bland annat att ”entreprenaden ska utföras fackmässigt”, och i ABT 06 beskrivs fackmässighet som att ett utförande ska “innefatta den skicklighet och fackkunskap som det finns skäl att förvänta sig av en teknisk konsult med motsvarande uppdrag att projektera”.
Men trots definitionerna uppstår ofta tvister mellan beställare och utförare.
– Beställer man en Mercedes och får en Skoda så blir man besviken. Många konflikter grundar sig i att det inte finns någon samsyn på begreppet. Alla jobb kan idag betraktas som fackmässiga, bara man har en bra jurist. Till syvende och sista är det alltid domstolen som avgör vad som anses vara fackmässigt, säger Pim Polesie.
Hur ska man lösa problemet?
– Att enas om en gemensam definition tror jag är oändligt svårt. Det bästa vore att gå ifrån begreppet fackmässighet och istället införa individuell certifiering. Då höjer man statusen och får en trappa på vad kvalitet kostar. Den som vill beställa ett projekt med högsta kvalitet får betala mer.
Pim Polesie vill understryka att problemet med att beställaren inte alltid får det han förväntar sig inte beror på bristande kompetens hos utföraren.
– Jag vill inte på något sätt anklaga byggbranschen för att inte kunna leverera enligt förväntningarna. Sverige har en byggbransch i världsklass. Den kan verkligen, men får inte alltid på grund av kostnadsdrivna faktorer.
Studien presenteras på Nordiskt Forum 2013 i Göteborg imorgon.
Susanne Bengtsson
Rapporten heter ”Fackmässighet – En studie kring begreppets innebörd och hur det tolkas i ett anbudsskede av olika aktörer inom anläggningsbranschen”
Den har skrivits av studenterna: Sara Bäck, David Fridén, Martin Grunnesjö och
Carl Olsson på uppdrag av SIK-projeket i samarbete med Institutionen Bygg- och Miljöteknik, Chalmers Tekniska Högskola.
