"Rusta upp miljonprogrammet – bli en vinnare!"

Nu pågår förhandlingar i Durban i Sydafrika om hur världens länder skall lindra klimatförändringen. Klimatförändringarna går dock snabbt och den Europeiska Unionen utreder nu att minska utsläppen med trettio procent till 2020 och nästan helt till 2050 i stället för dagens mål med minskning av tjugo procent. Storbritannien har bundit sig juridiskt att minska utsläppen med 34 procent till 2020. Sverige har haft en ledande roll, men byggandet ligger på efterkälken.

Bebyggelsen i världen står för hälften av koldioxidutsläppen, i vårt land för mindre eftersom Sverige använder förnybara bränslen och el för driften av hus.

EU har kommit med ett direktiv om att nya energikrav för bebyggelse skall införas i alla EU – stater. Direktivet innebär en radikal minskning av energianvändningen i nybebyggelse, s.k. nära nollenergihus, år 2020. Eftersom åttio procent av bebyggelsen år 2050 redan är byggd gäller dessa bestämmelser även för ombyggnad.

Sverige har internationellt sett varit en av föregångarna för energihushållning i byggnader. Våra byggregler har varit de bästa och byggindustrin konkurrenskraftig. Under de senaste åren har dock andra länder i Europa kommit ifatt och erbjuder ibland produkter och hus som håller högre energistandard och kvalitet till lägre pris än de inhemska.

Upprustning av miljonprogrammet en möjlighet

Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen och har tilldelat medel för renovering inom bl.a. Rosengård i Malmö, Ålidhem i Umeå, Järva i Stockholm och Örebro.

Problemet med att genomföra en mindre renovering idag är att man står inför en stor upprustning senare, när energipriserna har höjts och kraven på resurseffektivisering har skärpts. Pengarna går åt och man kommer inte ha råd att göra en mer hållbar upprustning.

Hus är inte vanliga slit och slängprodukter och kan inte jämföras med datorer, bilar eller leksaker. Ekonomin för en bostad är kapitalkostnader, underhåll, drift och energi.

De som skall betala för upprustningen är fastighetsägarna och i förlängningen hyresgästerna. Ju bättre hus man bygger med låga livscykelkostnader och låg energianvändning desto lägre kostnader får fastighetsägaren och hyresgästen.

Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen och har tilldelat medel för renovering inom bl.a. Rosengård i Malmö, Ålidhem i Umeå och Järva i Stockholm och Örebro.

Lönsam renovering: Den renovering av miljonprogramshus som genomförs på Brogården i Alingsås visar att det är lönsamt för både de boende och för fastighetsägaren att effektivisera energianvändningen.

Kostnaden för ombyggnaden är ca 1,3 miljoner kronor per bostad, och det innefattar en upprustning av gårdar, tvättstugor, säkerhet, tillgänglig-het för äldre och handikappade, förbättrat inneklimat och mindre under-håll. Dessutom effektiviseras energianvändningen så att mindre än hälften av den totala energitillförseln återstår. Uppvärmningen minskas med 83 procent. Husen kommer att vara relativt okänsliga för framtida energiprishöjningar och bidra radikalt till minskade koldioxidutsläpp. Nybyggnation kostar 2 miljoner per lägenhet.

Merinvesteringen för energieffektiviseringen till passivhus är en tiondel av ombyggnadskostnaden och återbetalningstiden genom minskade energikostnader är mindre än tio år. För denna renovering ligger en ekonomisk analys av livscykelkostnaderna till grund.

Ökade momsintäkter: En femtedel av totalkostnaden för åtgärderna (ombyggnation, underhåll, energiåtgärder m.m.) är moms. Denna moms är inte till någon del avdragsgill för bostadsbolag, varken kommunala eller privata, eftersom boende inte är momspliktigt. Momsen är alltså en kostnad för såväl privata som kommunala bostadsbolag. Detta gäller även alla förbrukningar (el, fjärrvärme, vatten m.m.) och tjänster som köps t ex skötsel och konsulttjänster.

I Sverige finns ett behov av att renovera 800 000 bostäder. Ett 50-procentigt momsavdrag skulle medföra en kostnadssänkning med cirka 100 000 kr per lägenhet, en tiondel av hela kostnaden för renoveringen.

Detta skulle staten sannolikt tjäna in mångfalt, eftersom många fler fastighetsägare då skulle påbörja omfattande renoveringar, varvid statens momsinkomster skulle öka jämfört med idag, då inte så mycket kommer till utförande.

Härtill kommer de andra positiva effekterna för samhället och enskilda människor. Arbetstillfällen, mindre samhällskostnader för vård av äldre, som kan bo kvar i sina lägenheter en längre tid, radikalt förbättrad boendemiljö och hälsa som ger ett positivt bidrag till samhällsekonomin.

Hans Eek, verksam vid Passivhuscentrum Västra Götaland

Eje Sandberg, Aton teknikkonsult

Åke Blomsterberg, LTH Lund

Agneta Persson, WSP

Lars Bergwall, (C) ordf Klimatkommunerna

Karin Tomasson, (MP) vice orförande Klimatkommunerna

Stefan Olsson, Föreningen Sveriges Regionala Energikontor

Ing-Marie Odegren, vd AB Alingsåshem

Martin Erlandsson, IVL Svenska Miljöinstitutet