Växjö drabbat av arenafeber

I dag håller Växjös friidrottare till i Tipshallen. Nästa år får de en splitterny arena, ett stenkast från den gamla.

- Det blir norra Europas modernaste friidrottshall, säger Kjell-Åke Gustavsson, produktionschef på entreprenören Skanska.

IFK Växjö är byggherre för friidrottsarenan, som kommer att rymma 3 000 åskådare.

Friidrottsarenan är bara en av flera idrottsanläggningar som just nu byggs i Växjö. Fyra arenor ska samlas i Arenastaden. I slutet av 2012 ska här finnas anläggningar för hockey, innebandy, fotboll och friidrott. Den nya hockeyarenan har redan invigts.

Ulf Hedin, ordförande i Växjö kommuns fritidsnämnd, anser att de nya arenorna är nödvändiga.

- De gamla arenorna är byggda på 1960-talet och det var dags att göra någonting åt dem. Det var också en lämplig tidpunkt att göra det nu. Det är billigare i en lågkonjunktur och entreprenörerna är inte så upptagna, säger han.

Planeringen av Arenastaden har

pågått i flera år. I flera omgångar har byggstarten skjutits upp, bland annat för att samarbetspartner har hoppat av.

- Det var ett amerikanskt bolag som först väckte tanken. De visade sig vara ett bluffbolag. Sedan kom bolaget Steen och Ström. De ville stå för en stor del av finansieringen mot att de fick ha näringsverksamheter inom området. De drog sig ur vid förra lågkonjunkturen, säger Ulf Hedin.

Då väntade kommunen på att en annan intressent skulle ta över. Det visade sig att det inte fanns någon.

- Då sade klubbarna att de kunde bygga det i egen regi. Kommunen bestämde sig för att låna ut pengar till klubbarna, säger Ulf Hedin.

Kostnaden för Arenastaden ligger i nuläget på 615 miljoner kronor.

- Att det är en orolig omvärld påverkar givetvis. Vi bli mer noggranna med att pengarna verkligen används på rätt sätt. Sedan har Växjö kommun en god ekonomi. Om någon av klubbarna går i konkurs klarar vi av att ta över verksamheten, säger Ulf Hedin.

En rad svenska städer har precis uppfört, eller är på gång med nya idrottsanläggningar.

- Kommun efter kommun anser sig ha råd med arenor. Ofta finns det dock inte någon trovärdig finansieringskalkyl, säger Philip Lerulf på tankesmedjan Timbro.

Förra året gav han ut rapporten Arenafeber. Genom att undersöka ett antal arenabyggen anser Philip Lerulf att glädjekalkyler lett till ett slöseri med de gemensamma medlen.

- Vissa kommuner har drabbats av ekonomiska problem efter att arenorna blivit färdiga. För att klara av driftskostnaderna får man dra ned på andra kostnader, säger han.

Men kan inte arenor tillföra attraktionskraft?

- Isolerat stämmer det. Men om man tar Skåne har de lokala politikerna i Lund, Malmö och Helsingborg alla resonerat exakt så. Det leder till en regionkonkurrens.

När det gäller arenasatsningen i Växjö finns det dock ingen risk för ekonomiska överraskningar, anser Kerstin Sundström, som sitter i kommunens finansgrupp för Arenastaden.

- Vi har budgeterat för driftskostnaderna, säger hon.