Nyheter

Utländska entreprenörer räddar Trafikverkets produktion

I januari 2016 sprängdes första salvan för Förbifart Stockholms tunnlar på Subterras entreprenad i Skärholmen. Foto: Susanne Bengtsson

Utländska entreprenörer har idag över tio procent av statliga Trafikverkets nybyggnadsprojekt. För Förbifart Stockholm står de för cirka 70 procent av kontrakten.

Stefan Engdahl, ordförande i föreningen Byggherrarna och planeringsdirektör på Trafikverket tror att även andra byggherrar skulle kunna jobba som Trafikverket.

– Jag tror nog att man kan få in utländska entreprenörer i alla kategorier, säger han.
 

Statliga Trafikverket satsar på utländska entreprenörer för att klara tillräcklig byggkapacitet och enligt Trafikverkets egen beräkning har de dessutom pressat ned sina byggkostnader med upp till tio procent.

Utländska entreprenörer har idag över tio procent av statliga Trafikverkets nybyggnadsprojekt. 2016 fick de nya kontrakt för 4,2 miljarder kronor och de har idag pågående byggprojekt värda drygt 19 miljarder kronor.

– Sveriges stora byggherrar borde göra som statliga Trafikverket för att säkra tillräcklig kapacitet på den svenska byggmarknaden, menar Stefan Engdahl, ordförande i föreningen Byggherrarna som organiserar landets byggherrar.

Byggherrarna är landets stora ägare av byggnader och infrastruktur. Trafikverket är störst med byggprojekt värda över 50 miljarder kronor per år varav nyproduktionen svarar för drygt 30 miljarder kronor.

– Trafikverket behöver få in utländska seriösa byggföretag för att säkerställa att vi har kapacitet att utföra projekten i vår nationella plan. Resurserna inom landet räcker omöjligen till, säger Stefan Engdal, som även är planeringsdirektör vid Trafikverket.

– För Förbifart Stockholm har utländska entreprenörer tagit cirka 70 procent av kontrakten. Hela projektet är på ungefär 30 miljarder kronor och det som är upphandlat på entreprenadsidan är ungefär 20 miljarder. Förbifart Stockholm skulle vi inte klara med bara inhemska svenska entreprenörer, svarar Johan Bill, direktör för Stora projekt i Trafikverket.

Idag har de utländska entreprenörerna inga volymer av betydelse när det gäller nyproduktion av sjukhus, kommunala fastigheter, privatägda kommersiella fastigheter och flerbostadshus.

Stefan Engdahl bedömer att utländska entreprenörer långsiktigt kan bli leverantörer inom alla dessa kategorier.

– Jag tror nog att man kan få in dem i alla kategorier, det gäller speciellt för lite större komplexa byggprojekt, värda minst 500 miljoner kronor, svarar  Engdahl.

– Jag anser att Sveriges stora byggherrar borde jobba systematiskt för att få in stora utländska entreprenörer och därmed säkra tillräcklig byggkapacitet. Det behövs när det är fullt ös på den svenska byggmarknaden. Byggherrarna måste jobba långsiktigt och strukturerat om de ska kunna undvika att hamna i ett läge där de inte får in några offerter när marknaden är överhettad, säger Stefan Engdahl.

Det krävs dock stor byggvolym innan andra svenska byggherrar kan agera som Trafikverket, påpekar Martin Ullgren, ansvarig för byggprojekt i Landstinget Dalarna.

– Det är bara ett fåtal kommuner och landsting som själva har möjlighet att arbeta som Trafikverket för att kunna anlita utländska entreprenörer. Det krävs stora byggvolymer för att på egen hand kunna vända sig till och attrahera företag som idag inte finns verksamma i Sverige, säger Martin Ullgren.

– Landstinget Dalarna kan inte själv arbeta som Trafikverket. Vi är för små. Det krävs en samlad branschgrupp som har tillräckligt stora byggvolymer. SKL eller Byggherrarna skulle kunna organisera detta. Om Region Skåne, Västra Götalandregionen och Locum (Stockholms läns landsting) går i fronten skulle de tillsammans klara detta, säger Ullgren.

För Trafikverket är argumenten tydliga. Det handlar det om säkra konkurrens, kapacitet och kompetens på den svenska marknaden.

– Den kompetens som finns på den europeiska marknaden är väldigt viktig att få in. De stora internationella företagen har ju gjort komplicerade anläggningar runt om i världen och vi har sett att de utländska entreprenörerna även vitaliserar de svenska företagen, säger Engdahl.

Trafikverket har sänkt sina kostnader tack vare den ökade konkurrensen, vilket är en vinst för skattebetalarna.

– Min uppfattning är att Trafikverket sparar mellan fem och tio procent tack vare de utländska entreprenörerna. Det är kopplat till att entreprenörerna konkurrerar om att hitta bra lösningar som är billigare, säger Johan Bill.

Trafikverket har jobbat mycket aktivt i många år för att locka utländska entreprenörer.

Trafikverket har en inköpsplan som visar alla kommande upphandlingar. Den planen finns på svenska och engelska på Trafikverkets hemsida. Information om hur en utländsk entreprenör kan bli leverantör finns också där.

Regelbundet bjuds entreprenörer in till internationella leverantörsdagar där entreprenörer får information och träffar inköpare. Dessa leverantörsdagar genomförs till stora delar på det engelska språket.

Trafikverket utbildar även utländska entreprenörer. De får öva på att delta i realistiska upphandlingar. De får delta i en fiktiv upphandling så att de lär sig upphandlingsprocessen och vilka dokument som de då behöver utarbeta för att klara Trafikverket krav. Dessa övningar baseras på verkliga redan genomförda upphandlingar.

– När leverantörer har lämnat anbud och inte fått kontrakt så ringer vi upp dem. Vi har fokuserat på de som inte har fått någon affär och att ge personliga återkopplingar som gör att de förstår varför de inte vann. Det är extra viktigt att leverantören får den förståelsen, säger Åsa Markström på Trafikverket, ansvarig för inköp och logistik.

 

TRAFIKVERKETS UTLÄNDSKA ENTREPRENÖRER

Trafikverkets största utländska entreprenörer: 

Hochtief, Züblin och Haubau från Tyskland, Vianini och Astaldi från Italien, Acciona och Obrascon Huarte från Spanien, Gülermak från Turkiet, Barslund från Danmark, NRC Group från Norge, Subterra från Tjeckien och Implenia från Schweiz.