103 kyrkor på meritlistan

Leta upp en karta över Västsverige. Sätt spetsen av en passare i den lilla orten Främmestad i Västergötland. Rita en cirkel med tio mils diameter.

Innanför den cirkeln finns massor av kyrkor med underbara namn som Håle-Täng, Gingri och Öttum. Chansen är stor att Tage och hans byggare varit där och målat, putsat, lagt om tak eller annat.

Det började 1970 när Tage tröttnade på att jobba åt sin pappa.

– Jag tyckte inte att han släppte fram mig för att göra större saker, berättar han.

Så Tage startade eget.

– En brukblandare, en släpkärra och verktygslådan i bagageutrymmet på bilen blev min början.

Det första uppdraget var att bygga ett hus i grannbyn Grästorp, vilket betydde att göra allt – gjuta, mura snickra.

Det stora genombrottet kom när han fick förse Främmestads idrottsanläggning med omklädningsrum, bastu och annat . Viss uppmärksamhet fick han efter bygget av ett par flerfamiljshus i två våningar i centrum, de högsta hus man dittills sett i samhället.

– Folkhumorn döpte det till Manhattan, säger Tage med ett skratt.

Att åka runt med honom i Främmestad är att resa genom hans yrkesliv.

– Det där huset äger jag, det där byggde jag, det där sålde jag för några år sedan. Allaktivitetshuset gjorde jag i ordning med både kafé och restaurang, men det står dessvärre tomt i dag. Ett 100-tal lägenheter har det också blivit.

Så kan det låta.

En del har han också släppt ifrån sig till sönerna Anders och Thomas, som det byggvaruhus han en gång drev.

Den första kyrkan han anlitades av var Barne Åsaka några mil hemifrån. Uppgiften var inbyggnad av trappa under en läktare och en del målning.

Det här var 1982.

– Jag har alltid varit fascinerad av historia, så kyrkor passade mig bra, säger Tage. Jag var med och bildade hembygdsföreningen och är också dess ordförande sedan 26 år.

Det skulle bli några fler, mindre uppdrag de närmaste åren – målning av fönster, lagningar av puts och byte av kyrkportar.

Det första större jobbet var Ås kyrka som skulle putsas om.

– Vi knackade ner den gamla putsen, men saknade kunskap om vilken sorts material man sedan skulle använda. Det blev mycket diskuterande med firman där vi köpte material.  Tekniken kunde vi däremot. Jag var också i kontakt med en antikvarie och en expert på material i Göteborg. Det här var för 30 år sedan och putsen sitter fortfarande kvar så vi måste ha gjort rätt till slut.

Vid det här laget har han själv blivit kunnig på området och vet varför det så ofta blivit fel genom åren när kyrkor renoverats.

– Det ska vara ren kalkputs, säger han. Inte blandat med cement. Och ingen plastfärg ens för att laga mindre områden. Allra viktigast är att vara noggrann.

I början kom beställningarna på många olika vägar. Det här var före upphandlingarnas tid.

– Den ene kunden rekommenderade en till nästa, säger Tage. Mycket enklare än det är nu.

Att jobba med kyrkor som ibland är nästan tusen år gamla kräver förstås speciell kunskap.

– Ibland har jag fått hämta den från utlandet, berättar Tage. Främst från Östeuropa där mycket av kunskapen finns kvar. För tio år sedan fick jag söka timmermän utomlands när jag skulle byta takstolar  i en kyrka.

Men en förändring är på gång.

– Det verkar som om om de gamla hantverken är på väg tillbaka. Nu går det att få fatt i även svenskar som kan det.

I december 2004 brann Ledsjö kyrka ner till grunden i en förmodligen anlagd brand. En 41-årig man greps, misstänkt för att ligga bakom branden. Han dömdes till 6,5 års fängelse i tingsrätten men friades i hovrätten.

Kvar av kyrkan från medeltiden stod bara murarna. Ett krucifix från 1100-talet räddades.

Tage fick uppdraget att återuppbygga kyrkan i samarbete med en arkitektfirma från Simrishamn.

– Vi började med att bygga skydd mot väder och vind. Sedan kom turen till taket som fått ett helt nytt utseende av arkitekterna. Vi byggde också upp läktaren och kyrkbänkarna – det mesta faktiskt. Dessutom putsade vi om de brandskadade murarna.

Uppdraget med Ledsjö kyrka är något som Tage gärna pratar om. Ett annat är Jällbys gamla märkliga kyrka nära Herrljunga.

Den är en liten byggnad som tillhör Hudene församling. Den nuvarande utformningen fick den på 1600-talet, men förmodligen är de äldsta delarna 500 år äldre. Dörren är låg, man måste böja sig för att komma in och även där inne får man se upp som man inte slår huvudet i takkronan. Kyrkan saknar elektricitet.

– Vi kom hit för att lägga om taket, berättar Tage. Jag upptäckte då att bjälklaget under byggnaden var ruttet och vi tvingades bryta upp golvet för att kunna byta. Det var en komplicerad operation.

Tage går ett varv runt kyrkan och tittar.

– Det är många utmaningar när man renoverar kyrkor, säger han. Det gäller ofta att improvisera och hitta nya lösningar. I en gammal kyrka kan man inte bara riva och bygga nytt. Mesta möjliga av det gamla ska vara kvar och resten ersättas med rätt material.

Genom åren har han samlat på sig, inte bara erfarenhet, utan också ett lager av lämpligt ersättningsmaterial.

– Det är tjocka spån för kyrktak, rostfria spikar, gammalt tegel och gamla stockar.

Han stannar, pekar på en fönsterruta.

– Här har de ersatt fönstret med vanligt glas, säger han. Det duger inte. Här ska det vara hantverksglas.

Trots att det är tidigt på eftermiddagen skymmer det redan. Regnet hänger i luften och gör dagen ännu gråare.

– När det gäller kyrkor är jag nog lite yrkesskadad, säger Tage. Jag kan inte titta på en utan att fundera över med vilken teknik den är byggd eller renoverad.

– Roligast är det att jobba med kyrkor i skogsbygden, lägger han till. Där verkar folk vara mer engagerade i sin kyrka, även vanligt folk.

Men även om kyrkorna har tagit mycket av Tages tid har han även hunnit med annat, mer profant.

– Som Dagsnäs slott vid Hornborgarsjön, säger han. Hela fasaden skulle göras vid. Det tog två år.

Göran Svedberg