Alliansens partiledare presenterade satsningarna vid Malmö central under tisdagen. Och under onsdagen meddelade infrastrukturminister Åsa Torstensson detaljerna i den nationella planen.
Av statliga medel satsar regeringen 417 miljarder kronor på infrastruktur, resterande 65 miljarder ska komma från medfinansiering, till exempel trängselskatter, vägavgifter, EU-medel och kommunala bidrag.
Framtida banavgiftsintäkter kan leda till ytterligare cirka 15 miljarder kronor. Som mest skulle alltså infrastrukturåtgärder för 497 miljarder kunna genomföras 2010—2021.
Av den statliga ramen går 217 miljarder kronor till investeringar och 184 miljarder till drift och underhåll. Av drifts- och underhållspotten går 136 miljarder till väg och 64 miljarder till järnväg.
— Vi har cirka 100 000 kilometer statlig väg i det här landet som dessa 136 miljarder ska underhålla. Vi har cirka 12 000 km spår som 64 miljarder ska underhålla, sa Åsa Torstensson på onsdagens pressträff.
Regeringens besked kommer efter att den nationella planen, som nu är trafikslagsövergripande, har lagts fast för perioden 2010—2021.
Samtidigt som alliansregeringen tillkännagav sina satsningar passade man också på att ge en känga till den förra regeringen. Den tidigare nationella planen, som den förra regeringen lade fast, uppgick till 381 miljarder kronor och var underfinansierad med 65,9 miljarder.
— Det var en liten utmaning ta sig an uppdraget att forma framtidens transportsystem på grund av att det inledningsvis var en stor brist på resurser i den tidigare regeringens planer, sa Åsa Torstensson.
Regeringen räknar med att satsningarna kommer att leda till mellan 20 000 och 25 000 jobb per år i anläggningsbranschen. En stor del av investeringarna görs i storstadsregionerna. Stockholm får 100 miljarder kronor, Göteborg 61 miljarder och Skåne 19,3 miljarder.
I Stockholm ska pengarna bland annat gå till Förbifart Stockholm, Citybanan, Mälarbanan och Norra Länken. I Göteborg går pengarna bland annat till Västlänken, Marieholmstunneln och en utveckling av kollektivtrafiken.
— Allt i syfte att göra Göteborg till ett effektivt nav och inte ett stopp, säger Åsa Torstensson.
I Skåne går pengarna till Västkustbanan, plattformsförlängningar, Södra Stambanan, Citytunneln, E22:an och E6:an.
Regeringen avsätter även 38 miljarder kronor för åtgärder som är nödvändiga för att utveckla transportsystemet. Det handlar om åtgärder som trimning av transportsystemet, miljöåtgärder, trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder och forskning. Trafikverket ska återkomma till regeringen i slutet av oktober med ett förslag på hur dessa pengar kan fördelas.
Enligt Åsa Torstensson innebär den nationella planen att de statliga investeringarna till 56 procent läggs på järnvägar och till 42 procent på vägar (de sista 2 procenten går till hamnar). Men Lena Hallengren (S), ordförande i trafikutskottet, menar att det är för lite pengar till järnvägen. Regeringen har inte tagit vinterns tågkaos på allvar, säger hon i ett pressmeddelande:
— Det är oerhört viktigt att öka kapaciteten och underhållet för att minska tågförseningarna. Det är helt centralt för att resenären ska kunna lita på systemet. Då krävs också reella investeringar i järnvägar.
Även Miljöpartiet efterfrågar mer satsningar på järnvägar.
— Det är fel proportioner mellan satsningarna på väg och järnväg. När vi i det rödgröna samarbetet gjorde en infrastrukturbudget satsade vi två kronor på järnväg för varje satsad krona på väg. Här har regeringen gjort tvärtom, säger Karin Svensson Smith, Miljöpartiets ledamot i trafikutskottet.
Miljöpartiet saknar även satsningen på höghastighetståg och statligt bidrag till spårvagnslinjer i städer.
Att regeringen satsar 417 miljarder av statliga medel på infrastruktur har varit känt sedan slutet av 2008, när infrastrukturpropositionen lades.
