Plåt kan vara ett alternativ som fasadmaterial för att pressa ner klimatavtrycket. Två konkreta exempel är kontorshuset Olivin och mobilitetshuset Hyllieäng. I båda projekten har arkitekter från Fojab varit engagerade.
– Vi vet inte alltid svaret men vi löser det på vägen, säger Petra Jenning, utvecklingschef på Fojab.
Petra Jenning och Ylva Åberg från Fojab arkitekter har båda varit engagerade i projekt där plåt varit ett alternativt material för att minska klimatavtrycket med ambitionen att skapa en mer cirkulär arkitektur. Byggbranschen har traditionellt sett arbetat i linjära flöden som är beroende av utvinning av jungfruliga material men för att få en mer hållbar utveckling behövs mer återbruk det är alla överens om men det är fortfarande lite oklart hur det ska gå till.
– Vi behöver komma bort ifrån ny utvinning av råvaror. Och ett av de viktigaste perspektiven som arkitekt för att minska klimatavtrycket är att välja ett alternativ som kan tillverkas av återvunnet material, säger Petra Jenning.
Ett exempel som Fojab jobbat med är kontorshuset Olivin i Stockholm som kommer bli Skanskas nya huvudkontor. Ursprungligen hade förslaget från arkitekterna en dubbelglaserad, keramisk fasad. Men det justerades under arbetets gång och man valde veckad, förzinkad plåt som fasadmaterial i stället.
– När vi tittade på materialvalet ur ett hållbarhetsperspektiv så såg vi att keramiken var en av de värsta ytskiktsalternativen som vi kunde välja. Och att plåt hade mycket bättre värden när det gäller koldioxidutsläpp, säger Ylva Åberg.
Genom att välja plåt i stället för keramik sparade man koldioxidutsläpp genom materialvalet men också på vikten som underlättade bärverket i fasaden.
– Att välja ett klimatsmart alternativ och ett lätt material gjorde att vi kom väldigt långt för att minska klimatavtrycket, säger hon.
I projektet fokuserade man även på att återanvända spillmaterialet i plåtfasaden. De bitar som blev över användes i stor utsträckning till inredningen av receptionen.
– Vi har inte återanvänt allt spillmaterial men vi har kommit en bra bit på väg, säger Ylva Åberg.
När det gäller mobilitetshuset i Hyllie var uppdraget att undersöka om det var möjligt att skapa en helt återbrukad fasad.
– Det här var 2019 så den frågan då kändes svårhanterlig. Det saknades mycket kunskap. Vi började med att undersöka vad som fanns att tillgå och fastnade för tre material. Det var skärskellet från tillverkningsindustrin, plåtar som blivit över från värmeväxlare och glas från Malmö Högskola som behövde byta fasad, säger Petra Jenning.
Den första insikten som man gjorde i projektet var att när materialet hamnat i en container så är det för sent. Då blir det buckligt, repigt och fult. Det fungerade inte heller att vända sig till återvinningsstationer utan man gick till själva källan.
– Vi fick titta på andra typer av leverantörer än vi normal sett brukar jobba med. Vi pratade med olika plåtföretag i Malmö men de hade helt andra tidsperspektiv. Vi var för långsamma och tröga i byggbranschen. Vi pratar om år de pratar om veckor. Vi blev tvungna att börja från grunden och hitta ett gemensamt språk för det fortsatta arbetet.
Det som blev en framgångsfaktor för projektet var att man jobbade i ett flexibelt gestaltningssystem som kunde ta emot olika material. Arkitekterna kunde även beskriva ramarna för gestaltningen för stadsbyggnadskontoret för att få bygglov.
– Vi provbyggde olika delar av fasaderna för att se att det fungerade och lärde oss under arbetets gång. Men en avgörande faktor för att vi lyckades med projektet var att tydliggöra osäkerheterna. Vi hade en projektgrupp med hög tillit i gruppen. Man vågade gå in i rummet och säga att man inte visste hur allting skulle göras. Det var nytt för alla inblandade men tillsammans hittade vi vägen framåt, säger hon.
Syftet med projektet var att testa hur man kan jobba med återbruk och stärka kapaciteten i sektorn samt att undersöka vilka processer som behövde utvecklas för att det ska fungera i praktiken
– De lärdomarna som vi tog med oss gäller oavsett vad det är för material. Slutresultatet blev jättekul. Nu kan man gå runt och klura lite och försöka lista ut vad de olika hålbilderna i plåtarna har för ursprung i tillverkningen i Malmö. Det är en slags samtida läsning av vår industri på ett härligt sätt tycker jag, säger Petra Jenning.
Fojabs arkitketer presenterade de båda projekten under ett seminarie som arrangerades av Svensk plåt på Nordbyggmässan.
