Under sommaren har bostadsbyggandet legat i linje med prognoserna som gjordes i våras. Trots osäkerheten kring kriget mot Iran har återhämtningen fortsatt, enligt Ludvig Uggla, senior ekonom, på Prognoscentret.
– Det har i stora drag utvecklats i linje med förväntan, säger han.
Hot om stigande räntor, underliggande inflation och krig skapar osäkerhet som avspeglar sig i bostadsbyggandet. Men än så länge är det ingen anledning till krisrubriker, menar Ludvig Uggla.
– Man räknar med en räntehöjning innan årsskiftet från Riksbankens sida men det behöver inte bli så. Än så länge har vi inte haft någon förändring av styrräntan, men däremot har marknadsräntor pressats upp. Det har ju slagit lite på bolåneräntorna utan att för den delen springa i väg, säger han.
Hur påverkar kriget mot Iran inflationen och ränteläget?
– Den globala ekonomin har varit mer motståndskraftig samtidigt som den utdragna situationen tryckt upp inflationsförväntningarna. ECB har redan höjt och Sverige kan mycket väl hamna i en situation där det underliggande pristrycket behöver adresseras. Långräntorna har egentligen aldrig kommit ner under senaste åren och pekar mot en ny strukturell situation där offentlig-finansiella faktorer får en större betydelse.
Hur är förutsättningarna för ekonomin i Sverige att klara av den här osäkerheten?
– Vi har är ett relativt starkt utgångsläge. Samtidigt kvarstår faktumet att konjunkturåterhämtningen är beroende av hushållen, och med anledning av den höga andelen rörliga bostadslån räcker det med marginella förändringar för att konsumtionsbeteende kan ta större skada än vad som är önskvärt. Om hushållen skulle backa tillbaka in i ett mer försiktigt förhållningssätt riskerar efterfrågan att tappa för mycket kraft.
Har det varit skakigt så länge nu att hushållen blivit mer lyhörda och lättpåverkade av negativa nyheter?
– Både och. Hushållen har varit avvaktande under en längre period där följdverkningarna av inflations- och räntechocken för ett par år sedan har kvarstått längre än vad ekonomisk fundamenta pekat mot. De psykologiska effekterna har varit där. Samtidigt kan det verka åt ett annat håll, där man nu börjat skaka av sig negativa nyheter och väntar till omvärldsläget faktiskt tränger igenom i ens konkreta vardag.
Är det en varningsklocka att bostadspriserna föll i somras?
– Det ska tolkas med viss försiktighet. Bostadspriserna har utvecklats i linje med förväntan under året och enskilda siffror ska inte övertolkas. Möjligen kan det vara en avklingande effekt under hösten samtidigt som en eventuell räntehöjning kan skifta hushållens upplevelse kring utvecklingen framåt och dämpa efterfrågan. Har det redan skett under juli utifrån högre inflationsförväntningar och marknadsräntor? Sannolikt inte.
Hur påverkas bostadsbyggandet av det osäkra omvärldsläget?
– Det byggs en del men man fattar beslut om investeringar där det är motiverat. Det krävs att det finns en efterfrågan för att man ska våga köra på. Nu har vi haft en återhämtning och vi ser en ökning i bostadsbyggandet. Men för att bostadsbyggandet ska fortsatt uppåt krävs det att den här återhämtningen håller i sig och att efterfrågan fortsätter stiga.
Vad skulle behövas för att vi skulle få en märkbar positiv vändning?
– Efterfrågan behöver hålla i sig med ökade bostadspriser och bostadsomsättning. Det kan ge momentum till marknaden för nyproduktion där hushållen återigen vågar efterfråga bostäder i tidigare projektstadier. Samtidigt måste byggkostnadsutvecklingen hållas tillbaka tillsammans med finansieringskostnader. Det vill säga att omvärldsläget behöver stabiliseras och konjunkturen förbättras utan att pristrycket ökar.
Kan ett regeringsskifte efter valet påverkar bostadsbyggandet?
– Marknaden tar inte så stort intryck av valet på kort sikt, men däremot kan det vara intressant med en lite längre tidshorisont om det exempelvis blir aktuellt med tydligare prioriteringar för nyproduktion av hyresrätter. Det skulle kunna handla om ett investeringsstöd eller liknande som får fart på byggandet av flerbostadshus, förutsatt att den politiska viljan finns.
– Om det blir ett regeringsskifte kommer vi att få se förändringar i vissa delar av bostadspolitiken, men för att bostadsbyggandet verkligen ska ta fart krävs det att politikerna vågar ta ett helhetsgrepp. Det finns väldigt stora systemproblem som kan förbättras, och om politiken tar ett starkare grepp kring bostadsbyggandet kan det lösa upp några av de knutar som förbättrar förutsättningarna på lång sikt.
Hur skulle du sammanfatta läget för bostadsbyggandet?
– Det har utvecklats på ett sätt som vi förväntat oss i maj. Riskerna kvarstår i och med högre inflationsförväntningar. Vi får se var byggkostnaderna tar vägen under hösten men hushållen visar på förbättras efterfrågan och allt mer pekar mot att den allmänna konjunkturen vekar positivt, säger Ludvig Uggla.
