I Vasakronans projekt Kaj 16, som Vestia nu bygger intill älvstranden i Göteborg, har man som mål att jobba fullt ut med BIM.
– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för hur man kan använda detta, säger Martin Stridh, platschef på Vestia.
Mellan Platinan och älvstranden, strax nedanför Hisingsbron på fastlandssidan, har två av de totalt fyra kärnorna eller trapphusen nått en bra bit upp i luften. Arbetet med de båda andra betongkonstruktionerna pågår också och i april ska alla fyra stå klara. Kärnorna glidgjuts sakta men säkert, i övrigt kommer den spektakulära byggnaden att bestå av mycket trämaterial – och en del återbrukat. Men det kanske mest spektakulära, byggtekniskt sett, är att det mesta sköts digitalt. Pappersritningarna är i stora drag bortprioriterade.
– Vi jobbar med BIM fullt ut i den mån det går. Det finns vissa dokument som vi måste skriva ut eller sätta upp på arbetsmiljötavlor. Men vår plan är att ha ett papperslöst bygge så långt vi kan, säger Martin Stridh där vi sitter i en av byggbodarna vid Lilla Bommen.
Sweco bakom BIM-modellen
BIM-modellen har tagits fram av Sweco, som står för projektledningen, och i portalen där den digitala 3D-modellen ligger finns även mycket annat tillgängligt som samtliga involverade med access har tillgång till via mobil eller padda. Martin Stridh visar på en skärm i boden hur programmet Streambim, som används just i det här bygget, ser ut.
– I portalen kan vi till exempel ta fram vanliga digitala ritningar som inte är modellbaserade, till exempel PDF-filer. Dessa kan man se i mobilen eller i paddan ute på arbetsplatsen. Till och med när källaren gjordes användes 3D-modellen för armeringen, berättar Martin Stridh.
Anledningen till att man valde BIM fullt ut var att fastighetsägaren Vasakronan tidigt hade som ambition att använda olika digitaliseringsnyttor i projektet.
I modellen kan man göra allt från mängdning till inköp av material. Det går att dela upp modellen i olika zoner så att man enkelt kan ta ut vilken mängd av ett material som behövs för en speciell zon och att det beställda materialet märks upp för just den zonen där det ska användas. Men det kräver förstås att bland annat projektörerna har gjort sitt jobb.
– De måste rita in och koda allt så det blir möjligt för oss att klicka på ett objekt i modellen och få fram all tänkbar information, vem som har ritat, vad för produkt det är, vem som är leverantör och så vidare. Så lite mer tid får läggas i projekteringsfasen, säger Martin Stridh.
Alltid uppdaterad modell
Men det är tid som hämtas in i byggprocessen. Även om det krävs en viss inkörningsperiod.
– Det är en viss inlärningsprocess, som med alla nya program, men man kan se det som en skola där man lär sig något nytt och till och med är med och utvecklar programmet ytterligare, allt eftersom.
Om en byggare upptäcker att till exempel en dörr behöver bytas ut måste detta också ändras och dokumenteras i modellen.
– Fördelen är att man alltid har en modell som är uppdaterad. Om arbetsledaren till exempel står nere vid bygget och ser att något behöver justeras med ett avloppsrör så tar han en bild och länkar mig, det plingar till i min dator och jag ser ärendet direkt och kan snabbt länka tillbaka. Detta kan också skickas vidare till arkitekten eller projektören. Det blir ett snabbt flöde som ger många fördelar.
I modellen finns även information om arbetsmiljön, skyddsronder och annat som har med säkerheten på byggarbetsplatsen att göra. Om något avvikande upptäcks görs en observation eller notering i programmet så att alla blir informerade och sen kan problemet åtgärdas och stängas i modellen.
– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för hur man kan använda modellen. Det blir också ett transparent och öppet arbetssätt, jag skulle säga att man minimerar risken för misstag, säger Martin Stridh.
I det här projektet är det mycket återbruk, hur funkar det med BIM?
– Det funkar bättre på flera sätt. Man kan till exempel använda kodningar i Streambim för att se vilket material som vi kan återbruka. På det sättet kan vi filtrera vad vi kan återbruka och vilka mängder. Som till exempel kabelstegar, det är något som vi kan återbruka och få fram den totala mängden av. Annars hade man fått leta bland pappersritningar hur många kabelstegar som vi kommer att använda.
