Nyheter

Alternativa förslag till Nobel Center

Nils Gustafsson-Frecke med sitt förslag. Foto: Anna Sjöström

Blasieholmens vänner bad två arkitekter att ta fram varsitt förslag för ett Nobel Center vid Haga-Brunnsviken.
Resultaten?
En nyklassicistisk byggnad som blir unik i Sverige eller en trekantig byggnad med stort fönster mot Brunnsvikens vatten.

– Vi är som sagt inte emot ett Nobel Center, men är emot att det placeras på Blasieholmen och förstör det kulturarv som finns där, säger Björn Tarras-Wahlberg, ordförande i stiftelsen Blasieholmens vänner.

Att de valt att placera sitt förslag till Nobel Center vid Haga-Brunnsviken har flera förklaringar.
– Det är en anmärkningsvärt vacker plats som bör utnyttjas till en monumental byggnad, och inte till skolor och lekplatser som staden planerar för i dag. Dessutom är det entrén till nationalstadsparken med gångavstånd till forskning och vetenskap, och entrén när man kommer från norr och från Arlanda. Alla märkesbyggnader ska inte ligga i centrum, där det redan finns fler märkesbyggnader.

Blasieholmens vänner bad arkitekterna Stefan Alenius, Stefan Alenius Arkitektkontor AB och Nils Gustafsson-Frecke, Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB,  att ta fram varsitt förslag.
Och det blev två väldigt olika byggnader.

Arkitekten tekn. dr. Stefan Alenius, som bland annat är upphovsman till Sverigepaviljongen i Sevilla, tidigare lärare på arkitektskolorna i Göteborg, Lund och Stockholm, presenterade sitt förslag först – en byggnad speciellt avsedd för just Haga-Brunnsviken.

Han berättar att han varit intresserad av Nobel Center från början och tog fram en skiss till ett förslag, men att staden sedan valde att bjuda in tio utvalda arkitekter.
– Det här förslaget utgår från lokalprogrammet på 25 000 BTA och är en byggnad som hävdar sig och jag tycker att platsen tål det. Förslaget samspelar med Wennergren Center och Brunnsviken. En del öppnar upp för naturen att ta sig in, och andra sidan knyter den an mot stenstaden, säger han.

Förslaget, som han arbetat fram tillsammans med arkitekterna Rolf Hörjel och Jonas Åhlund samt civilingenjören Ingemar Berndtsson, är trekantig byggnad i fem våningar med basen mot Brunnsviken. Våningarna är sex meter, vilket innebär att de kan delas av om behov skulle uppstå.

Längst ned, i den breda delen, finns ett stort auditorium med plats för 1 000 personer.
Förslaget innehåller också bland annat restaurang, shop, konferenssalar, bibliotek, kontor och två utställningsplan.
I utställningssalarna finns ett stort fönster, ett öga som blickar ut över vattnet.

Rummet mellan Nobel center och Wenner-Gren Center blir Nobelplatsen med bland annat en mur på vilken det berättas om Alfred Nobel och hans gärning, samt en staty föreställande Nobel.

Fasaden mot Nobelplatsen kläs med trä, en fem våningar hög intarsia.
– Som en stor Hauptbyrå i stadsformat, säger Alenius.

Nils Gustafsson-Frecke presenterade två byggnader, en på 5 600 kvadratmeter och en på 11 000 kvadratmeter.

– Jag är en klassisk arkitekt och ville göra det så enkelt som möjligt. Mina förslag är inspirerade av Rom, närmare bestämt Forum Romanum och arkivbyggnaden Tabularium, säger han.

Den större byggnaden är kvadratisk, med ett atrium i mitten. En loggia, eller pelarhall, leder mot sydväst och den planerade bebyggelsen i Hagastaden där.

– Det är en form av nyklassicism som vi inte sett i städer, men jag tycker att det är bra att söka sig tillbaka till grunderna. När det råder förvirring inom arkitekturen är det bra att ta ett steg tillbaka, säger Gustafsson-Frecke.

Hans Nobel Center har en stor portik, rena linjer och palladianska valv.

– Det ska inte vara en byggnad som säger att här är ni inte välkomna, utan en lugn byggnad som förmedlar att här får ni komma in.

Björn Tarras-Wahlberg är nöjd med båda förslagen.
– Båda är väldigt intressanta förslag och jag gillar båda, trots att de är så olika.

Nu vill han uppvakta stadsbyggnadsnämnden och redovisa förslagen.
– Vi vill närma oss fler politiker och få hörsamhet för detta. Ett Nobel Center förtjänar en hedervärdig placering någonstans