Noggrann riskbedömning ger en kontrollplan som lyfter specifika risker för det aktuella byggprojektet. Det ger förutsättningar för ett lyckat slutresultat. Det har blivit möjligt sedan bygglovsavdelningen för Göteborg började tillämpa kontrollsystemet enligt PBL, plan- och bygglagen.
– Det blir en extra kontroll av de kritiska momenten, säger byggnadsinspektör Rickard Augustsson.
Tyvärr hanterades kontrollplanen tidigare som en uddlös pappersprodukt. Den kontrollansvarige för ett byggprojekt kunde fylla i ett antal generella kontrollpunkter som man bockade av i ren slentrian. I oktober 2021 gjorde avdelningen inom stadsbyggnadsförvaltningen i Göteborg en nysatsning för att börja tillämpa kontrollsystemet i enlighet med PBL. Målsättningen var tydlig: att få riskbedömningar och kontrollplaner att minimera risken för fel, brister och skador i byggprojekten runt om i staden.
– Vi började följa Boverkets vägledning. Vi införde ett nytt sätt att jobba med nya rutiner för kontrollplanen och var noga med att informera och förklara för byggherrar och entreprenörer vid tekniska samråd. Vi körde till exempel också ett Teamsmöte med 200 kontrollansvariga.
Gediget informationsarbete
Rickard Augustsson berättar att bygglovsavdelningens medarbetare lyssnade till byggbranschens synpunkter och såg till att rätt information fanns tillgänglig på kommunens webbplats och i dokumentmallar. De skickade även ut exempel på användbara riskbedömningar och kontrollplaner till kontrollansvariga. Hela tiden såg man införandet som ”en process som vi gör tillsammans”.
– Det har blivit tydligare roller för alla. En del kontrollansvariga trodde förut att de ägde kontrollplanen och skulle utföra kontrollerna. Ägandet och ansvaret ligger ju hos byggherren.
Viktigt med vägledning
I processen har man även studerat hur Lund arbetade som pilotkommun avseende kontrollsystemet samt haft kontakt med kollegor i grannkommuner och andra storstäder som Stockholm och Malmö. Nu är dock inte allt frid och fröjd. Arbetet med riskbedömning i mindre byggprojekt kan bli bättre.
– Det är fortfarande svårt för en del att förstå varför man behöver göra en riskbedömning. Det behövs mer vägledning kring riskbedömning, gärna med exempel, säger Rickard Augustsson.
Han understryker vikten av att alla inblandade, från byggherrar och projektörer till entreprenörer och konsulter, förstår syftet och värdet av att bedöma risker och göra en kontrollplan från fall till fall.
– Med en riskbedömning av projektet får man fram en vettig kontrollplan och hittar de kritiska moment som sedan bör kontrolleras för att undvika fel, brister och skador. I och med kontrollsystemet har vi fått mer pondus att ställa krav och begära in kompletteringar.
Höjd status för kontrollplanen
En kontinuerlig kunskapsöverföring och ett gemensamt angreppssätt är avgörande för att tillämpningen av kontrollsystemet ska bli så smidig som möjligt. En skillnad som redan märks är att kontrollplanen har gått från att vara en hafsig pappersprodukt, som ofta landade in i sista stund bland de obligatoriska handlingarna i ett bygglovsärende, till att numera vara ett centralt dokument.
– Den betraktas nu som ett myndighetspapper och bidrar till att de berörda tar större ansvar.
Göteborgs tips till kommuner som vill tillämpa kontrollsystemet
- Informera och samarbeta med branschen
- Engagera och involvera de kontrollansvariga
- Använd Boverkets vägledning
- Ordna bra mallar och information på webben
- Fokusera på riskbedömning