Boverket kartlägger problemen

 
Statliga Boverket ska gå ut i hela landet med råd om hantering kring betongfukten och den nya moderna betongen.
– Vi försöker nu skyndsamt få problem och möjliga lösningar bekräftade så att vi kan gå ut med information till hela byggbranschen och alla fastighetsägare, säger Peter Fransson, avdelningsdirektör på Boverket.

Boverket kommer att ha ett möte med byggbranschen nu i oktober och då ska saken diskuteras. I Skövde torkade inte betongen i tid och kommunen blir tvungen lägga in fuktspärren Florosil för att kunna lägga golvmattor.
– Det kan bli så att Boverket ger rådet att inte använda de olika material i kombination under en övergångstid, säger Peter Fransson.

Boverket har ingen uppfattning om hur lång tid det tar innan det finns en lösning på problemet.
– Boverket arbetar med att kartlägga omfattningen nu. Det första Boverket gör är att vi kartlägger om det finns förändringar i egenskaperna för den moderna betong som används på den svenska byggmarknaden, säger Peter Fransson.

– Vår ambition är nu att få tillstånd en samsyn på detta problem i hela byggbranschen. Idag är det tydligt att Cementa och entreprenörerna inte har samma uppfattning om den moderna betongens egenskaper. Och Boverket vill uppnå konsensus innan vi går vidare med detta problem.

Byggvärlden pratade med en tung branschaktör om hur det kommer sig att Sverige hamnat i denna situation, vad det beror på och hur det ska lösas. Vi fick då svaret att "Sverige har ett kontrollorgan som inte fungerar". Och då syftar man i första hand på Boverket.

Hur ser Boverket på den bilden av situationen?
– Det skulle behövas betydligt utökad kontroll för att klara detta problem. Det vore önskvärt att staten och byggbranschen gjort mer. Men detta är en grannlaga uppgift, säger Peter Fransson.

Fransson påpekar att det finns många osäkerhetsfaktorer. Han diskuterade saken med sina nordiska kollegor förra veckan och ingen av grannländerna har sett samma problem.

Byggvärlden har pratat med flera personer om situationen och det är klart att redan 2015 kontaktade Skanska, NCC och PEAB Boverket och rapporterade att vid flera stora byggprojekt i Stockholmsområdet hade en av RBK:s traditionella mätmetoder för fuktkontroll slutat att fungera och i dessa projekt hade man börjat använda ny modern betong baserad på Bascementen, Cementas största cementprodukt, anger en initierad källa för Byggvärlden. Detta handlar om den cement som innehåller mineraler som flygaska.

Detta problem spreds sedan i östra Sverige i det område som köpte betong baserad på Bascement, anger källan. Betong med mineraliska tillsatser har använts i Sverige sedan 2014.

Det statliga verket startade sommaren 2017 en utredning om problemen med betongfukt och den moderna betongen.
– Boverket fick sommaren 2017 ett regeringsuppdrag som syftar till att kartlägga byggskador inom byggsektorn. Vi har valt att även fråga branschen efter eventuella "tickande bomber" som skulle kunna orsaka problem vid produktion av nya byggnader och bostäder. En av de frågor som Boverket då identifierade som en kritisk fråga gäller betong med mineraliska tillsatser, säger Mats Sjökvist, projektledare.

Boverket pratade med många branschrepresentanter. De fick därmed en bild av de problem som byggbranschen nu ser med den nya betongen.

– Vi fick information om att materialdata saknas för den nya betongens egenskaper. Vi fick också information om byggprojekt där betongen efter två år fortfarande inte uppnått erforderlig fuktnivå.

Entreprenörerna berättar att spärrskikt, typ Florosil, läggs på betongen för att göra det möjligt att lägga golvmattor innan betongen torkat ner till kritisk fuktnivå.
  – Vi vet inte idag hur användandet av spärrskikt kommer att påverka andra material och inomhusmiljön, säger Mats Sjökvist.

Boverket anordnade en hearing den första december 2017. Då deltog de stora byggentreprenörer, Golvbranschens Riksorganisation, Skövde kommun, Riksbyggen, Cementa och Svensk Betong. Även Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren var med på mötet.

I januari 2018 skickade Boverket ut en sammanfattning av diskussionerna. Aktörerna på marknaden är inte överens om egenskaperna hos betong med mineraliska tillsatser.
– Det återstår att se vad det slutliga svaret är, säger Mats Sjökvist.

Samtidigt är Boverket mycket tydliga med att skälet till varför mineraltillsatser tillförs den nya cementen är att minska koldioxidutsläppen vid framställningen av cement. Det är ett viktigt miljömål för Sverige att koldioxidutsläppen minskar.

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb