Branschen kommenterar höstbudgeten

 
Sveriges Byggindustrier:  

Regeringen satsar drygt fyra miljarder kronor på utbildning och etablering i arbetslivet. Sveriges Byggindustrier gläds åt att en så stor del av höstbudgetens reformutrymme läggs på fler utbildningsplatser inom regionalt yrkesvux och yrkeshögskola. 
- Bristen på rätt utbildad personal är påtaglig inom alla våra områden; såväl yrkesarbetare som ingenjörer. Byggindustrin har ett behov av 50 000 nya medarbetare på fem års sikt enbart till följd av åldersavgångar, säger Mats Åkerlind, tf vd för Sveriges Byggindustrier.

Höstbudgeten ger bland annat 6 750 nya utbildningsplatser i yrkesvux 2018. Men fler utbildningsplatser är ingen mirakelkur för bygg- och anläggningsföretagen. Fördelningen av platser mellan olika yrkesgrupper inom vuxenutbildningen behöver ses över.

- Vård och omsorg prioriteras. Merparten av statens pengar till vuxenutbildning riktas mot kommunernas egen kompetensförsörjning, i stället för till bristyrken i privat sektor. Detta trots att många kommuner rapporterar ett underskott på bostäder, säger Mats Åkerlind.

Sju av tio medlemsföretag i Sveriges Byggindustrier ser bristen på arbetskraft som ett stort hinder för fortsatt expansion. Samtidigt växer långtidsarbetslösheten och sysselsättningsgraden bland utrikes födda är fortsatt låg.

- Tudelningen av arbetsmarknaden hotar bostadsmålet och är ett slöseri med mänskliga drivkrafter. Byggindustrierna vill kunna välkomna ännu fler medarbetare till vår bransch. 


Svenska Teknik&Designföretagen:

Sverige behöver utbilda många fler ingenjörer och arkitekter. Regeringens besked om fler utbildningsplatser för ingenjörer är positivt men otillräckligt. Satsningen som ska resultera i 1 600 nya högskoleplatser på ingenjörsutbildningarna fram till 2023 är välkommen, men dessvärre inte tillräcklig för att möta det stora behovet.

–Bristen på ingenjörer kan bara lösas om fler utbildas. Grundproblemet är att det har utbildats alldeles för få ingenjörer under flera år. Det som behövs är en långsiktig utbyggnadsplan där 500 nya nybörjarplatser tillförs varje år fram till 2025 på arkitekt- och ingenjörsutbildningarna i Sverige, säger Magnus Höij, vd Svenska Teknik&Designföretagen.

 Regeringen föreslår i budgeten för 2018 en utbyggnad av ingenjörsutbildningarna. 20 miljoner kronor kommer att avsättas 2018, vilket innebär 200 nya platser. Satsningen trappas därefter upp med 600 platser år 2019 och 1 000 heltidsstudieplatser år 2020. Fullt utbyggd år 2023 uppgår satsningen till 160 miljoner kronor, vilket motsvarar omkring 1 600 utbildningsplatser. Platserna fördelas på 18 olika lärosäten runt om i landet.

–Det är vällovligt att regeringen bäddar för framtiden genom att satsa på utbildning. Tillskottet av 1 600 ingenjörsstudieplatser till 2023 som regeringen specificerar i budgeten är ett utmärkt tillskott. Det gör att fler nu kan utbilda sig till ingenjörer. Det krävs dock väsentligt fler utbildningsplatser för att trygga tillgången på ingenjörskunnande i Sverige.

Utöver en utbyggnad av ingenjörsprogrammet tillför regeringen också medel för fler studieplatser på samhällsbyggnadsutbildningar. Fram till 2023 kommer 1 145 nya studieplatser på utbildningar inom samhällsbyggnad.

–Det är utmärkt att det görs satsningar också på andra samhällsbyggnadsutbildningar än ingenjörsutbildningarna, eftersom vi har en omfattande kompetensbrist inom samhällsbyggnadssektorn. Det vi efterfrågar är fler utbildningsplatser för arkitekter.
 

SABO:

Den ekonomiska propositionen som regeringen presenterar innehåller inga stora förbättringar av bostadsmarknaden, konstaterar SABO och efterlyser skattereformer för hyresrätten.

– Jag beklagar att regeringen inte tagit chansen att använda delar av det stora reformutrymmet till att förbättra bostadsmarknaden. En viktig del hade varit att stärka hyresrätten genom skattereformer. Vi vet att många kommuner behöver fler hyresrätter men dagens system hämmar en sådan utveckling, säger Anders Nordstrand, VD för bransch- och intresseorganisationen SABO.

SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, önskar reformer av skattesystemet. Skattefria underhållsfonder, ROT-stöd till hyresrätten och införandet av en låg moms på bostadshyra är några av förslagen. De skulle underlätta både byggande, renovering och förvaltning av allmännyttans bostäder.

Men det finns positiva delar i budgeten. Regeringen anslår 400 000 000 kronor åren 2019-2021 till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer.

– Många av de allmännyttiga bostadsbolagen renoverar och i samband med det gör man energieffektiviserande åtgärder. Men det gäller att få ihop kalkylen och då är ett ekonomiskt stöd välkommet. Vi vill ju framtidssäkra våra hus ur alla aspekter, inte minst miljömässigt, säger Anders Nordstrand.

Utgiftsområde 18 i budgeten, där många av de bostadsrelaterade förslagen ingår, uppgår till totalt 6 952 miljoner kronor för 2018, en ökning jämfört med tidigare som främst beror på nytt bidrag till radonsanering i småhus och stöd för innovativt och hållbart byggande.

– Det är positivt att regeringen anslår pengar till innovation i byggsektorn, SABO ser ett stort behov av nytänkande och effektivisering på det området med sikte på ökad hållbarhet, säger Anders Nordstrand.

Budgeten innehåller även kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder, kreditgarantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden och kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp vid förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt.

Regeringen höjer även bostadstillägget för pensionärer och anslår drygt nio miljarder för år 2018.

– Det är en välkommen förstärkning till alla våra äldre hyresgäster och jag är glad att regeringen hörsammat deras situation.

 
Riksbyggen:

– Det räcker inte med att produktionstakten av nya bostäder ökat rejält de senaste åren. Det som behövs är strukturella åtgärder inom framför allt skattesystemet för att vi ska få en större rörlighet och därmed ett mer effektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet, säger Mårten Lilja vice vd på Riksbyggen och chef för affärsområde Bostad.

Även om det stora greppen saknas i höstbudgeten finns flera positiva delar med:

1. Stort fokus på gröna satsningar ligger helt i linje med Riksbyggens hållbarhetsambitioner. Det gäller både olika stöd men också ett ökat direktiv till berörda myndigheter att agera i frågorna. Välkommet är också aviseringen om satsningen på Innovativt och hållbart byggande 2019-2021 och förstärkt solcellssatsning.

2. Riksbyggen välkomnar fortsatt stöd till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Vi tror också att stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande fortsätter skapa förutsättningar för snabbare planeringsprocesser. Stöd riktade till hyresbostäder är inte det enda som behövs, även till de andra upplåtelseformerna. Utredningen som ser över förbättrade finansieringsförutsättningar för bostadsbyggande är av yttersta vikt.

3. Det investeringsstöd som avser öka antalet bostäder för äldre i form av särskilda boende och trygghetsboende är bra och bidrar också till en ökad rörlighet. Viktigt att även äldre ska kunna bo i ändamålsenliga bostäder och bra att stödet ökar med 100 mkr för 2018.

4. Det råder brist på arbetskraft både inom bostadsbyggande och fastighetsförvaltning och det är svårt för oss som arbetsgivare att hitta kompetens. Vi välkomnar därför de olika förslag för kompetensutveckling och ökad anställningsbarhet, särskilt för nyanlända.

Svensk Betong:

– Det finns ett antal bra och intressanta förslag i budgetpropositionen kopplat till den svenska betongbranschen, säger Malin Löfsjögård, VD för Svensk Betong och fortsätter: Generellt är det positivt för betongbranschen att regeringen vill se fortsatta satsningar på ett hållbart och långsiktigt byggande i Sverige. Det är också bra att man önskar prioritera upprustning och utbyggnad av infrastrukturen.

Malin Löfsjögård tycker att det är positivt att regeringen sätter ett ökat fokus på att minska byggandets klimatpåverkan och då ur ett livscykelperspektiv. Regeringen lyfter också fram vikten av klimatanpassning. Under 2018 avser regeringen att under svenska ordförandeskapet i Nordiska Rådet verka för ökat industriellt byggande, ökad konkurrenskraft och att på sikt minska gränshinder mellan länderna för att öka bostadsbyggandet i Sverige och Norden. Insatser som den svenska betongbranschen välkomnar.

Regeringen aviserar dock samtidigt att de i det nordiska samarbetet vill starta projekt för främja och utveckla det industriella träbyggandet. Malin Löfsjögård är starkt kritiskt till detta och menar att det leder fel:

– Regeringen vill se ett långsiktigt hållbart byggande med lägre klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv och lyfter samtidigt fram behov av ökad konkurrens och industriellt byggande för att minska byggkostnader och öka byggandet av bostäder. Att då samtidigt lägga fram förslag om att gynna ett enskilt byggmaterial är att gå helt i motsatt riktning och det är vi starkt kritiska till, säger Malin Löfsjögård.


 

 

 

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se
 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!