Byggprojekt i DUR

 
  • Canada LSS-boende i Mora kommun. Foto: Petter Elfqvist

    Canada LSS-boende i Mora kommun. Foto: Petter Elfqvist

  • Petter Elfqvist, teknisk förvaltare.

    Petter Elfqvist, teknisk förvaltare.

  • Stig Lundberg

    Stig Lundberg

  • Ekbacken SäBo.

    Ekbacken SäBo.

Föregående
Nästa
 
Teorin skiljer sig allt för ofta från verkligheten. 

Det anser Mora kommun som därför valde DUR-metoden för att kravställa och följa upp energianvändningen i två nybyggda vårdboenden.

– Tidigare har vi känt stor frustration över hur mycket energi som faktiskt gått åt i våra fastigheter i förhållande till den energianvändning vi har ställt krav på, säger Petter Elfqvist, teknisk förvaltare på Mora kommun.


Som första kommun i landet har Mora valt att kravställa och följa upp energianvändningen på nyproduktioner enligt DUR-metoden, en ny metod som underlättar för byggherrar att verifiera energikrav.

Bakgrunden till att kommunen valde att testa detta alternativ är att man under en längre tid verkat för att minska sin klimatpåverkan och sina energikostnader, men att det varit svårt att uppnå satta energimål vid nybyggnation.

– Vi har känt stor frustration över bristen i uppföljning av hur mycket energi som går åt i fastigheter i förhållande till den energianvändning vi har ställt krav på. Vad händer om byggnaden drar mer energi än beräknat och vilket ansvar har då entreprenören? säger Petter Elfqvist, teknisk förvaltare på Mora kommun.

Han tycker att byggbolagen utvecklat sina byggmetoder väl, men att det finns mer att önska vad gäller just uppföljning och drift.

– Driften är en så pass stor kostnad för kommunen, och el och värme utgör den största posten. När energiåtgången inte stämmer med de teoretiska beräkningarna blir det till exempel svårt för oss att sätta internhyror.

Så när Mora kommun skulle bygga ett äldreboende och ett LSS-boende valde man därför att testa DUR-metoden, som specificerades redan i förfrågningsunderlaget. Energimålet är inget nytt i sig, utan skillnaden är att kommunen kunde kravställa, följa upp och göra förpliktande enligt avtal.

Nivån för energianvändningen bestämdes till 72 kWh/m²/år. Kommunen hade sedan rätt att hålla inne en viss procent av betalningen för bygget tills det visat sig att byggentreprenören klarade de energikrav som kommunen ställt under en sammanhängande tolvmånadersperiod.

Om energikravet inte skulle uppnås får entreprenören möjlighet att på egen bekostnad genomföra åtgärder för att klara energikraven. Entreprenören betalar också ett vite till byggherren om det visar sig att energikraven inte har uppfyllts efter ett år.

– Vi satte först ett vite på åtta procent av den totala byggkostnaden, men fick sänka till två procent då vi hade svårt att få in anbud, säger Petter Elfqvist.

Kommunen fick in fyra anbud per projekt. Skanska vann båda upphandlingarna och fick bygga kommunens särskilda boende Ekbacken och LSS-boendet Ljungvägen i Canadaområdet. Utformningen av byggnaden styrdes endast av detaljplan. DUR-metoden styr inte hur projektering och byggprocess ska utföras, utan verifierar bara hur väl ett energikrav uppnåtts när byggnaden väl uppförts.

– Vi på Skanska har en vana av att jobba med energikrav, och fokus ligger på att jobba in kraven redan i projekteringen, med en viss marginal. Vi kände oss trygga med vår projektering och våra energiberäkningar, som Skanska Tekniks energispecialister stöttade vår lokala organisation med. Riskhanteringen skedde i själva anbudsarbetet, säger Per Gummås, projektchef Skanska.

Enligt en slutrapport om projektet, som nyligen presenterats, så nådde Skanska målen på 72 kWh/m²/år med god marginal i Ekbacken. I LSS-boendet  använde byggnaden 1 251 kWh mer energi än beräknat. Skanska anlitade en driftoptimerare som genomförde ett antal åtgärder, vilka enligt fackmässiga beräkningar anger att värmeanvändningen kommer att minska med 1 550 kW och elanvändningen med 800 kWh. Därmed ansåg beställaren att målet var uppnått.

Petter Elfqvist är nöjd med att kommunen vågade testa denna metod.

– Det här projektet har varit utvecklande för båda parter. Vi satte hårda mål och det har gynnat båda sidor. En fjäder i hatten åt Skanska som varit väldigt prestigelösa.

Han tror också att DUR-metoden kan vara ett bra verktyg i de hållbarhetsutmaningar som alla står inför, och ett alternativ till olika miljöcertifieringar.

– I alla de certifieringar som finns blir det ibland som att jämföra äpplen med päron.

Stig Lundberg, energikonsult på Visem och den som utvecklat DUR-metoden, har följt projektet i Mora med stort intresse.

– Nu har vi ett konkret bevis på att det här sättet att jobba fungerar. I Ekbacken har man nu energikostnader på 115 000 kronor per år, men utan DUR-metoden hade man lika gärna kunnat hamna på det dubbla, enligt Mora kommuns tidigare erfarenheter, säger han.

Hittills har verifiering av energikrav vid nybyggnad generellt gjorts med metoden energiprestanda, kWh per m2 Atemp och år, som beräknas genom att göra en energibalansberäkning för byggnaden.

– Men metoden innehåller stora osäkerheter på grund av att det finns så stort tolkningsutrymme hur indata ska användas vid energibalansberäkning och det finns ett antal beräkningsprogram som hanterar indata olika.

Med DUR-metoden ställs energikrav på ett nytt sätt, utan antaganden och utan att blanda in kvadratmeterytan.

– Beställaren anger hur många kilowattimmar byggnaden får dra och hur den ska användas samt exakt hur uppföljningen ska ske och korrigeras för olika utetemperaturer. Genom att göra upp reglerna i förväg slipper man bli osams under spelets gång, säger Stig Lundberg.

Vid mer traditionellt byggande kan det i praktiken bli så att ställda krav inte blir förpliktande att uppfylla, eftersom utfallet är beroende på vem som gör bedömningarna/energibalansberäkningarna samt vilka indata och vilken programvara som används. Detta kan, menar Stig Lundberg, leda till att byggherrar avstår ifrån att göra merinvesteringar utöver gällande energikrav.

– Frågan att kunna ställa och följa upp energikrav kommer att bli ännu mer aktuellt när kravet på nära-noll-energihus införs vid nästa årsskifte.


Fakta Ekbacken SäBo och Canada LSS:
  • Canada LSS Ljungvägen, enplansbyggnad på 507 kvm, 6 lägenheter samt gemensamhetsutrymmen. Uppvärmning med värmepump och ventilation med värmeåtervinning. Byggperiod: april 2016 - januari 2017
  • Ekbacken SäBo, enplansbyggnad på 2574 kvm, äldreboende med 32 lägenheter. Uppvärmning med fjärrvärme och ventilation med återvinning. Byggperiod: december 2015 -maj 2017.
  • Byggherre: Mora kommun
  • Byggentreprenör: Skanska Sverige AB

DUR-metoden:

Står för Debiteringsmätaren, Utetemperatur, Referenser.

Är en metod som har utarbetats för att ge byggherrar en möjlighet att teckna avtal med energikrav som blir förpliktande i praktiken. Byggherren har rätt att hålla inne en viss procent av betalningen för bygget tills det har visats att byggentreprenören klarar de energikrav som kommunen har ställt under en sammanhängande tolvmånadersperiod.

Entreprenören betalar ett vite, en avgift, till byggherren om det visar sig att energikraven inte har uppfyllts efter ett år.

Å andra sidan utfärdar beställaren en bonus till entreprenören om det skulle visa sig att energikraven överträffats efter tolvmånadersperioden.

Finns i två utformningar: För nybyggnad och för befintliga byggnader.

Metoden anger hur beräkningar för justeringar för förändrat brukande och normalår ska ske. DUR-metoden utgår ifrån ett absolut energikrav och justerar för avvikelser i utetemperaturen utifrån den unika byggnadens balanstemperatur, till skillnad från dagens metoder som justerar utifrån äldre byggnader med balanstemperaturen 17 °C (graddagsmetoden).

Källa: visem.se


Taggar

Skanska

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 
 

 
 
 
 
 
-->