Cederhusen växer fram

 
  • Cederhusen i Hagastaden.

    Cederhusen i Hagastaden.

  • Anna Ervast Öberg.

    Anna Ervast Öberg.

Föregående
Nästa
 
Tomten ligger över flera vägtunnlar och de bygger ett helt kvarter med höghus i massivt trä. Med Cederhusen har byggherren Folkhem spänt bågen och siktat in sig mot framtiden. 
– Från början var vi tvungna att undersöka om det överhuvudtaget gick att bygga här. Det var inte alls självklart, säger Anna Ervast Öberg, affärs och projektutvecklingschef på Folkhem.

Den varmgula fasaden med spånplattor av cederträ lyser i kontrast mot de omgivande fastigheterna i glas och betong. Det första höghuset av fyra i kvarteret med Cederhusen har kommit en bra bit på väg mot färdigställan. Grunden är lagd, stommen är rest och nu pågår arbetet för fullt med att göra klart golv, väggar och installationer på insidan av det iögonfallande skalet. Tomten ligger ovanpå tunnlarna för E4 och E20, samt Värtabanan, insprängd mitt mellan Karolinska sjukhuset och de höga tornen i Hagastaden. Projektet startade 2012 när Folkhem lämnade in en markanvisningsansökan för att vara med i Hagastaden. Då erbjöd man sig att bygga Stockholms första innerstadskvarteret i massivt trä. När man sedan fick markanvisningen 2016 för kvarteren Bologna och Humboldt var det på tunneltaken.

– Den här platsen är väldigt speciell. Med den följer en ganska omfattande kravställning vad gäller hur man får bygga på tunnlarna. Det har varit det en lång process med att bara förstå förutsättningarna på platsen. Vi måste ha kontroll på alla laster. Husen får inte väga för mycket. Det var inte självklart att det skulle gå att få ihop det här överhuvudtaget men nu har vi kommit en bra bit på väg, säger Anna Ervast Öberg.

Folkhem hade redan tidigare erfarenheter av att bygga i trä och tagit principbeslutet att bara bygga i trä. Man var trygg med tekniken och såg fördelarna i det minskade klimatavtrycket. Utmaningen låg i att överföra kunskapen till marken i Hagastaden men det har man uppenbarligen lyckats med. Den första delen av grundläggningen till Cederhusen var klar i mars förra året och i slutet av september började man med stomresningen till den första fastigheten som nu har tak och väggar. Trästommen CLT-teknik kommer från Setras anläggning i Långshyttan i Dalarna

– Det har gått fantastiskt fort. Vi har rest ett våningsplan i veckan med väggar och bjälklag. Det har varit en del regn och rusk och vi har byggt utan väderskydd med naken trästomme eftersom det inte fanns något utrymme att uppföra ett tält på plats. Men det vi jobbar med beprövade metoder att torka ut träet innan vi bygger in det, säger hon.

Bakom kulisserna på projektet pågår samtidigt ett unikt samverkansprojekt på initiativ av branschorganisationen Svenskt trä och Folkhem. I projektet ingår en samverkansgrupp med representanter från Svenskt Trä, Bjerking, Folkhem, Nordr, Veidekke Entreprenad och de största materialleverantörerna till Cederhusen.

Målet är att flytta fram byggbranschens positioner kring standardiserade digitala lösningar för att göra det möjligt att minska klimatbelastning samt öka effektiviteten och spårbarheten. Utvecklingsprojektet startade med att man tog fram en livscykelanalys för trästommen och man lärde sig verktygen för att koppla ihop den digitala 3D-modellen av byggnaden med ett klimatberäkningsprogram. På så sätt skulle det kunna bli möjligt att löpande få ut klimatdata från projektet. Ett resultat av projektet är att man genom att jämföra klimatdata för samma produkt från fyra olika leverantörer kunde minska koldioxidutsläppen från fabrik till byggarbetsplats med cirka 50 procent eller drygt 500 ton.

– Det har varit intressant att jobba med Cederhusen som case i det här projektet. Här händer det på riktigt. Det är inte bara en teoretisk rapport och om vi får till de här verktygen på ett bra sätt så skapar det en effektiviseringsnytta i en produktion. Entreprenören kan också visa hur de kan förbättra sig i klimatarbetet vilket blir deras konkurrensfördel, säger hon

Anna Ervast Öberg lyfter också vikten av att förbereda byggbranschen för de kommande lagkraven om att byggnader ska klimatdeklareras som börjar gälla 1 januari 2022. Det ligger på byggherren att upprätta och lämna in klimatdeklarationen till Boverket när byggnaden är färdigställd.

– I slutändan handlar det om hur vi ska arbeta med klimatberäkningar i våra projekt. Dels att vi sätter en koldioxidbudget i början av projektet som kan följas upp på ett kvalitativt sätt. Men också att vi tillsammans med våra konsulter har med klimataspekten i våra beslutsunderlag. Det innebär att vi måste ha en digital 3Dmodell som alla förstår och kan ta fram data ur, säger Anna. Vikten av 100 procent spårbarhet i en kvalitetssäkrad modell som speglar det faktiskt byggda är enda möjligheten att skapa förutsättningar för en ökad cirkularitet.

Det första huset i kvarteret ser färdigt ut när vi står på gatan framför bygget i Hagastaden. Fasadspånen, som spikats fast ett i taget, sprider en frisk doft av cederträ och det är bara lite av takarbetet kvar att göra utvändigt. Men inne i byggnaden är det en del kvar att göra. På bottenplan har trästommens väggar klätts in i gips för att minska risken för brand och dämpa ljudöverföringen. Det är två av nackdelarna som brukar lyftas fram när det gäller byggnader i trä. En annan kritisk parameter är stabiliteten. För att åstadkomma en stabilare konstruktion i cederhusen har man valt att gjuta på en platta på golvet. Längst upp i torndelen av huset ligger en takvåning. Här har man inte kommit lika långt i byggprocessen. Trästommen är fortfarande synlig och ger rummen en ljus och varm karaktär.

– Det är nästan så man skulle önska att man kunde lämna det så här, Anna Ervast Öberg.

 

 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se
 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!