Arbetsgivare väljer ofta personlig fallskyddsutrustning, trots att fasta fallskyddsanordningar hade varit ett möjligt och säkrare val.
Det är en av slutsatserna Arbetsmiljöverket gör efter att ha genomfört en omfattande tillsynsinsats.
Fall från höjd är en av de vanligaste orsakerna till att arbetstagare i byggbranschen omkommer eller blir allvarligt skadade. Av totalt 98 dödsolyckor i byggbranschen de senaste tio åren har 25 orsakats av fall från höjd.
Varje år anmäls dessutom cirka 400-500 arbetsolyckor med sjukfrånvaro efter att arbetstagare i byggbranschen fallit från höjd.
– Skadorna kan ge men för livet och det förekommer att arbetstagare dör. Fallrisker från höjd ska därför alltid förebyggas – ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet, säger arbetsmiljöinspektör Denisa Samuelsson, medlem i projektgruppen och talesperson för tillsynsaktiviteten.
Kontrollerat fallskydd på 2 500 arbetsställen
Mot bakgrund av detta har Arbetsmiljöverket mellan mars 2022 och februari 2025 genomfört en tillsynsaktivitet med fokus på personlig fallskyddsutrustning. Det handlar om cirka 2 700 inspektioner på omkring 2 500 arbetsställen, där arbetstagare använder personlig fallskyddsutrustning vid arbete inom bygg och anläggning eller annat arbete på tak. Nio av tio inspekterade företag hade mellan 5 och 50 anställda.
Av alla inspektioner har 62 procent lett till att arbetsgivaren har fått ett inspektionsmeddelande med krav på arbetsmiljöåtgärder. Det vanligaste kravet har varit att gemensamma skyddsåtgärder ska prioriteras framför personliga.
Personligt fallskydd går före gemensamma
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning ska arbetsgivare i första hand vidta kollektiva åtgärder för att förebygga risk för fall, till exempel gemensamma skyddsräcken eller fallskyddsnät.
Det är endast om risken för fall inte kan förhindras på annat sätt som personligt fallskydd får användas.
– Arbetsgivare behöver skaffa sig en klar uppfattning om arbetsmomentet och förhållandena på arbetsstället innan man väljer vilken typ av fallskydd som ska användas. Våra inspektörers samlade bild är att arbetsgivare ofta har valt personlig fallskyddsutrustning, trots att fasta fallskyddsanordningar hade varit ett möjligt och säkrare val. Som arbetsgivare ska man i första hand försöka att ta bort risken att falla med ett gemensamt fallskydd, säger Denisa Samuelsson.
Brister i personligt fallskydd
Det näst vanligaste kravet som ställdes under tillsynsaktiviteten var att arbetsgivare måste undersöka och bedöma risker. Det är ett krav som Arbetsmiljöverket ställer med hänvisning till föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. I de fall arbetsgivare väljer personliga fallskydd måste de användas på rätt sätt för att kunna ge avsett skydd.
Vid inspektionerna har man bland annat funnit följande brister när personlig fallskyddsutrustning har använts:
- Riskbedömningar för arbetet som ska utföras har saknats.
- Skriftliga instruktioner för hur utrustningen ska användas och förankras har saknats.
- Utrustning har använts felaktigt eller inte alls.
- Rutiner för underhåll, egenkontroll och rengöring av fallskyddsutrustningen har saknats.
– De brister som vi observerat vid inspektionerna visar att arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete ofta inte är tillräckligt organiserat för att förebygga fallrisker. Det här är problem som hela branschen måste arbeta med. Vi vet att det kan vara stressigt och tajta deadlines på byggen, men det får aldrig vara en ursäkt för bristande säkerhet och dålig arbetsmiljö, säger Denisa Samuelsson.
Svårt att uppfylla lagkraven
Vid inspektionerna har Arbetsmiljöverket mött arbetsgivare som upplever att lagkraven kan vara svåra att uppfylla utifrån hur verkligheten ser ut. Det kan till exempel handla om att bruksanvisningarna är svåra att förstå. Ett annat exempel som både branschen och Arbetsmiljöverket har uppmärksammat är att fallskydd för högre höjder används även för lägre fallhöjder. En förklaring är att det i dagsläget är svårt att få tag på rätt fallskydd, då det råder brist på marknaden.
– I båda dessa fall har vi ett gemensamt ansvar att tillsammans med branschorganisationerna belysa problemen, säger Denisa Samuelsson.
Hela rapporten finns på Arbetsmiljöverkets hemsida.
