De svårsmälta entreprenadmålen

 
De svårsmälta entreprenadmålenKajsa Åkesson. När jag är gjorde min notarietjänst på Stockholms tingsrätt stod inte entreprenadmålen (alltså rättegångarna om entreprenader som gått fel) högt i kurs. De ansågs besvärliga och inte så ”fina”. Inget för ”riktiga” jurister, faktiskt. Till råga på allt kunde de notariekollegor som råkade placeras på ett sådant mål ofta räkna med att missa tre-fikat i flera veckor framöver.

Det är nog så att statusen för entreprenadmål rent allmänt är låg på domstolar. Det är märkligt med tanke på att entreprenader har en alldeles särskild förmåga att generera invecklade och omfattande tvister. Jag skulle faktiskt våga påstå, helt utan efterforskning, att entreprenader skapar sysselsättning till en betydande del av landets samtliga jurister och domstolar.

Hur kommer det sig då att entreprenadmålen, trots insatsen för juristernas brödföda, inte välkomnas med öppna armar av domstolarna? Möjligen ligger förklaringen i att juridiken, och juristen, i dess kärna är teoretiskt lagd. Entreprenad är, som vi alla vet, obönhörligen praktiskt. Därför är entreprenadmålen svårtillgängliga för den som är van vid att lösa problem genom att läsa böcker.

Men jag tror att det även handlar om att det är en blind fläck för den juridiska magkänslan. Efter ett visst antal år får man som jurist nämligen en rätt välfungerande juridisk mage som effektivt avgör vad som låter rimligt och vad som låter mindre rimligt, vad som är rätt och vad som är fel. Endast med magen som hjälpmedel går det faktiskt ganska snabbt för en luttrad domare att bedöma (eller i alla fall få en känsla av) vem som kommer vinna ett visst mål.

I ett entreprenadmål är magen hjälplös. Entreprenadmål handlar nämligen sällan om moral (rätt och fel) eller rimlighet. Det handlar istället om vilka papper som skickats till vem och när, vad som står i de där pappren och vad det betyder, vad som gjorts och vad som inte gjorts, vad som är standard och vad som är fackmässigt.

De frågorna går inte att besvara utan att kontraktshandlingar, besiktningsprotokoll och ÄTA-rapporter studeras noga. Sanningen är att entreprenadmål handlar om detaljer, ofta många detaljer, utspridda över flera år och hundratals dokument. Det gör entreprenadmålen tidskrävande och omöjliga att bedöma sådär på känn vid en första överblick. Svårsmälta, helt enkelt.

Så entreprenadmål är sällan domstolarnas favorit. Men det är också häri som möjligheten ligger för mig som ombud i entreprenadmål. Jag behöver sällan oroa mig för att domstolen gjort en magbedömning på förhand och kanske därför, omedvetet, är mer skeptiskt inställd till min klient än till motparten. Jag vet också att jag genom att underlätta för domarna med en särskilt strukturerad och pedagogisk genomgång av handlingarna - och en riktigt snygg Power-Point – kan komma riktigt långt. För samma saker som gör att entreprenadmål orsakar juridiska magsår, gör också att min insats i domstolen har större påverkan på utfallet än vad som är fallet i andra mål.

Kajsa Åkesson
Advokat
AG Advokat 

 

 

Taggar

Juristkrönikan

 
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se