Gästbloggen
 

Den gröna ekonomiska tillväxtmotorn

Sverige har idag upp emot 400 000 arbetslösa medborgare som får arbetslöshetsunderstöd som löntagare solidariskt stöttar genom skatter och företagare genom arbetsgivaravgifter. Nu är företagen och löntagarnas arbetsplatser också i fara på grund av att vår järnvägsinfrastruktur orsakar dålig ...

+ Read more

Sverige har idag upp emot 400 000 arbetslösa medborgare som får arbetslöshetsunderstöd som löntagare solidariskt stöttar genom skatter och företagare genom arbetsgivaravgifter. Nu är företagen och löntagarnas arbetsplatser också i fara på grund av att vår järnvägsinfrastruktur orsakar dålig punktlighet, höga transportkostnader och därmed tär på industrins konkurrenskraft. Vinsten äts upp av kapacitetsbrist på järnvägen och personal som inte kommer i tid till jobbet. Uppenbarligen förstår varken Trafikverket eller näringsdepartementet betydelsen av en fungerande järnväg i Sverige.

Godstransporter är ryggraden i svensk basindustri. Transporter behövs för att vi skall kunna sälja våra produkter och tjäna pengar. Ett exempel är Malmbanan där LKAB transporterar järnpellets mellan Kiruna och Narvik. Gruvan kan inte producera mer malm för att Malmbanans kapacitet är fullt utnyttjad. Det innebär att vinstnivån på 1 miljard per månad får ligga kvar på den nivån istället för att öka till 1,3 miljarder om det var ett dubbelspår på Malmbanan. Detta ryms inte inom Trafikverkets budget och Transportplan för 2014 - 2025 och kan bli verklighet långt mycket senare bortom 2025. Northland Mining är ett annat exempel där man transporterar malm på gummihjul från Pajala till Svappavaara vilket orsakar att hela vinstmarginalen för den malmen går till gummihjul, diesel och lastbilar.

En lastbilstransport med en dieselmotor har 35 % verkningsgrad och 65 % värmeförluster, vilket är bättre än på ånglokets tid men i jämförelse med elmotorn på godståget som har 95 % verkningsgrad är det ett energislöseri. Lastbilen förbrukar dessutom 4 liter diesel per mil eller 0,20 kWh/tonkm, vilket är 7,5 gånger mer energi än för godståget som förbrukar 0,026 kWh/tonkm.

På en sträcka av 250 km har lastbilen förbrukat 100 liter diesel, cirka 200 kg CO2 – växthusgas och andra miljöförstörande utsläpp. Eftersom elenergi i Sverige produceras nästan fossilfritt orsakar inte järnvägen någon större miljöbelastning. Energikostnaden för 250 km för lastbilen är 1 400 kronor (70 kr/ton) och för godsvagnen 10 kronor (3,20 kr/ton). Här är förklaringen till varför vår basindustri riskerar att tappa i konkurrenskraft och arbetstillfällen när ineffektiva lastbilstransporter kompenserar för järnvägens kapacitetsproblem. Sverige behöver omgående ett dubbelspår från Narvik – Luleå – Gävle för att säkra Norrlands arbetstillfällen och framtid.

Persontransporter är ryggraden för att försörja Sveriges företag med kompetent arbetskraft. Bilen har förlorat sin status hos Next Generation som föredrar att bo i storstad och ha tillgång till kollektiva miljövänliga transporter där mobiltelefonen är en statussymbol. Återigen står järnvägen med extrema kapacitetsproblem i storstadsområdena och mellan de största städerna där persontrafiken skall samsas med godstrafiken på järnvägen.

Persontrafiken har ökat kraftfullt under 2000-talet från 11 resor per person och år till 19 resor per person och år 2012, nästan en fördubbling. Nu ökar Sveriges befolkning utan tidigare motsvarighet med 1 miljon invånare på 10 år vilket ger avtryck i våra persontransporter, alltså en ökning av persontransporter som inte går att stoppa. Problemet är återigen järnvägens kapacitetsproblem vilket leder till att alla förseningar vi upplevt under föregående år kommer att förvärras och hindra våra företag från att vara på topp i effektivitet. Förlusterna av arbetstid står järnvägen för men slipper betala och detsamma gäller för godstransporterna.

Om det nu är så illa att varken gods eller persontransporter får plats på järnvägsnätet idag och än mindre i framtiden hur löser man detta problem?

Höghastighetståg och dubbelspår löser problemet. Om en höghastighetsjärnväg byggs i Sverige mellan de största städerna kommer kapaciteten på det konventionella järnvägsnätet öka och då får fler regionaltåg och godståg plats på det befintliga järnvägssystemet. Det innebär färre lastbilstransporter och punktligare tåg samt mindre utsläpp av växthusgaser. En bieffekt av höghastighetsnät är att flyget med fossila bränslen som drivmedel kan mer än halveras. En resa mellan Oslo och Malmö på 2 timmar är både snabbare och miljövänligare än flygets check-in på Kastrup och bagageutlämningen på Gardemoen. Det är ingen slump att 68 länder på jorden beslutat att bygga höghastighetsjärnvägar eftersom det är ryggraden i deras nationella gröna ekonomiska utveckling. Idag har höghastighetståget större marknadsandel än inrikesflyget i Kina. Landet är lika stort som Europa och har precis samma ambitionsnivå som EU med höghastighetståg – något som Skandinavien helt saknar, varför?

Per Corshammar
järnvägsexpert, Ramböll

- Read less

Presentation

Här publiceras inlägg från gästskribenter som ger sin syn på branschen.

Taggar