Vi kanske inte alltid är de som hörs mest, men vi har en unik tradition av att få saker att rulla genom att kroka arm och lösa problem tillsammans. I uppbyggnaden av ett civilt försvar är just detta en av våra viktigaste styrkor.
Jag lyssnade på anförandena från Folk och Försvar i Sälen och slogs av hur drastiskt samtalet har förflyttats på kort tid. När kriget i Ukraina bröt ut kändes begreppet totalförsvar som något dammigt och abstrakt för de flesta av oss. I dag är innebörden betydligt klarare. Vi har insett att beredskap handlar om så mycket mer än logistik och militära uniformer. Det handlar om den osynliga kraften i ett samhälle som håller ihop och hur vi agerar när det oväntade inträffar.
När företrädare som civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin och Mikael Frisell, generaldirektör på Myndigheten för civilt försvar, understryker att hela samhället måste rustas är det ingen tom uppmaning. Det är en krass beskrivning av det läge vi befinner oss i nu. För oss inom byggbranschen blir detta extra tydligt eftersom vår sektor utgör själva fundamentet för att landet ska fungera, oavsett om det råder fred, kris eller höjd beredskap.Det är naturligtvis lätt att dras med i den allmänna oron när rubrikerna blir mörka, men jag är övertygad om att vi just nu behöver lyfta blicken. Sverige står inte handfallet. Vi har en ekonomisk stabilitet och statsfinanser som ger oss ett försprång. Vi har något som är sällsynt i ett internationellt perspektiv, nämligen en djupt rotad tillit mellan våra myndigheter och näringslivet.
Viktiga styrkor
Vi bär också på en erfarenhet som sträcker sig bakåt i tiden. Många av våra mer seniora medlemmar minns en period när beredskap var en naturlig del av vardagen. På den tiden var övningar och konkreta planer för alternativa försörjningsvägar en självklarhet i planeringen av stora projekt. Den här typen av kunskap har under några decennier hamnat i skuggan, men den har inte försvunnit. Nu är det vår uppgift att damma av dessa insikter och föra dem vidare till en ny generation ledare.
Slutligen sitter vi också på ett överflöd av en råvara som aldrig går att budgetera för i ett kalkylprogram. Det är vår förmåga till samarbete. Det svenska samhällsbygget vilar på förtroende. Vi kanske inte alltid är de som hörs mest, men vi har en unik tradition av att få saker att rulla genom att kroka arm och lösa problem tillsammans. I uppbyggnaden av ett civilt försvar är just detta en av våra viktigaste styrkor.
Vill bidra
Jag märker att de här frågorna verkligen berör. När jag adresserar försvar och beredskap i mina mejlutskick på måndagar ser jag ett mönster i de svar som kommer in. Den vanligaste frågan jag får är kort och kärnfull: ”Vad kan jag göra?”. Det finns en genuin vilja att bidra, även om många fortfarande känner en osäkerhet kring var de faktiskt kan göra mest nytta. Svaret är att du ska börja precis där du står i din vardag.
Det ledarskap du utövar varje dag i din roll som ledare eller chef är precis den sorts beredskap som Sverige efterfrågar. Att kunna skapa struktur när det råder kaos och att våga fatta beslut även när underlaget är bristfälligt är kärnan i ett robust samhälle. Det är precis det du gör när du driver dina projekt framåt.
Vi bygger motståndskraften
Byggcheferna representerar 19 000 ledare inom samhällsbyggnad och inom Ledarna totalt finns över 100 000 chefer. Vi bygger inte bara bostäder och infrastruktur, vi bygger själva motståndskraften i det svenska folket. Det här är kanske inte en roll som vi aktivt har sökt, men det är en roll som vi har alla förutsättningar att axla. Vi kan göra det med en stor portion yrkesstolthet. Det bästa av allt är att arbetet inte börjar i framtiden.
Vi är redan igång och jag lovar att vårt arbete just kring vad vi chefer och ledare kan och bör göra i händelse av kris och krig, är något jag pratar om dagligen i olika grupper och samarbeten och mer kommer det bli tills jag och ni vet och känner oss trygga med vårt bidrag.
/Jeanet Corvinius,
ordförande Byggcheferna
