Ny teknik möter historien i det nya museet Vrak som håller på att byggas på Djurgården i Stockholm. Med hjälp av hologram ska besökarna få en upplevelse av att vandra omkring bland skeppsvraken på Östersjöns botten. Byggentreprenör för det unika projektet är Serneke.
– Det här blir en blandning mellan arkeologi och teknik. Det har aldrig gjorts tidigare på det här sättet och det är väldigt intressant för oss på Serneke att få vara med och förverkliga det här nya museet, säger Peter Andersen, biträdande platschef.
Beställare av projektet är Statens maritima och transporthistoriska museer och projektet har lite speciella förutsättningar. Museet kommer ligga i Båthall 2 bara ett stenkast från Vasamuseet och byggnaden har sin egen historia. Den är kulturminnesmärkt och byggdes 1942 i militärt syfte mitt under andra världskriget. Utsidan och fasaden får inte förändras på något sätt. Om man skulle vilja genomföra några ingrepp måste man konsultera en antikvarie. Det man gör istället är att förvandla lokalen på insidan.
Än så länge är det i ett tidigt stadie av byggprocessen och när vi kliver in i den gamla båthallen ger den ett ganska kallt och avskalat intryck. Ett stort hål är upptaget i taket till övervåningen. Men befintliga portar på båthallen ska öppnas upp och nya entrépartier monteras. Ett trapphus ska platsgjutas och ett stort takfönster, 6 x 6 meter, ska monteras ovanför det. Det ska även byggas ett café för besökare till museet. Den kommer krävas en hel del elinstallationer för att möjliggöra den nya tekniken.
– Vi försöker göra om den här kalla betonghallen till ett varmt utrymme. Vi öppnar upp för ett nytt trapphus och tar hål i taket för att skapa ett ljusinsläpp. När alla installationer kommer på plats kommer det vara en helt annan upplevelse för besökarna, säger Peter Andersen.
Arbetet med projektet började i augusti i år och ska vara klart till nästa sommar därefter ska museet ställas i ordning och stå klart senhösten 2020.
– En utmaning är tredje man och alla flöden som finns längs med kajen här på Djurgården. Vi har väldigt mycket folk som rör sig i området och i småbåtshamnen. Det kommer definitivt vara ännu mer till sommaren när vi ska avsluta arbetet. Sedan är det alla museer som också drar besökare. Det blir en extra utmaning när man ska försöka bedriva ett byggprojekt på platsen, säger Marlene Wiberg, arbetschef på Serneke.
Bygget ska också klimatkompenseras och därför är man extra noga med att begränsa antalet transporter. Istället för att ta en transport varje dag blir det en i veckan.
– Hållbarheten är viktigt. Det tycker både vi på Serneke och Statens maritima och transporthistoriska museer. Marinarkeologi handlar om att bevara något för kommande generationer så hållbarhetsfrågan är väldigt central i det här projektet, fortsätter hon
När allt står klart så kommer besökarna som kliver in på det undre planet i byggnaden att uppleva det som om de befinner sig på Östersjöns botten. De kommer se vattenytan ovanför sig och olika vrakdelar kommer projiceras runt omkring dem. När de går vidare uppför trappan till plan två kommer de få en känsla av att de tittar upp genom en lastlucka på ett fartyg. På övervåningen kommer de sedan ledas genom en utställning med olika vrak som ska spänna över flera tusen år av skeppshistoria. Från början av 1000-talet fram till Estonia.
– Det här är en ny typ av museum. Inte det traditionella där man får beskåda en massa föremål i montrar. Det finns otroligt många vrak i Östersjön men istället för att ta upp dem och riskera att de ruttnar så vill man visa upp dem med ny teknik. Då kan man låta dem ligga kvar i den syrefattiga miljön som är så unik för Östersjön och bevara historien för framtida generationer, säger Marlene Wiberg.
Av: Samuel Karlsson
