Meny

Det här innebär nya LAS-förslaget

Susanne Bengtsson 1 Jun 2020

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark fick på måndagen ta emot förslaget om en moderniserad arbetsrätt från utredaren. Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Undantag från turordningsreglerna, ökad rätt till kompetensutveckling och ökade möjlighet till fast anställning. Det är några av punkterna i det nya LAS-förslaget från Utredningen om en moderniserad arbetsrätt. Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022.

Utredningen om en moderniserad arbetsrätt har överlämnat den utredning om Lagen om Anställningsskydd (LAS) som tillsattes av regeringen och samarbetspartierna inom ramen för Januariavtalet. Utredaren Gudmund Toijer presenterade sitt förslag för arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Förslag till ändringar i lagen om anställningsskydd ska enligt utredningen göra det lättare för arbetsgivare att anpassa verksamheter efter förändringar i omvärlden samtidigt som kompetensutveckling inom anställningen och möjligheterna till en fast förankring på arbetsmarknaden blir viktigare för anställningstryggheten. Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden sedan anställningsskyddslagen kom till. Rörligheten har ökat och arbetstagarnas kvalifikationer har blivit allt viktigare.

Förslagen syftar till att öka arbetsgivares möjlighet att behålla nödvändig kompetens vid en arbetsbrist. Förslagen ska också öka arbetsgivares vilja att använda tillsvidareanställningar och att anställa personer som är oprövade på arbetsmarknaden.

Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022.

Det här innebär utredningens förslag i korthet:

Turordningsregler
•   Undantagen från turordningsreglerna utökas till fem för alla arbetsgivare.
•   Vid omplacering ska arbetstagaren utan upplärning eller utbildning ha kvalifikationer för arbete som någon annan utför.
•   Möjligheten till att slå samman driftsenheter tas bort.
•   Vid exakt lika anställningstid får arbetsgivaren bestämma vem som behåller jobbet vid en arbetsbrist.

Kompetensutveckling
•   Arbetsgivare ska i skälig utsträckning erbjuda kompetensutveckling för alla arbetstagare med minst sex månaders sammanlagd anställningstid. Föreslås gälla vid både tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning.
•   Arbetsgivare som inte uppfyller sitt ansvar ska betala skadestånd till arbetstagare om anställningen avslutas på grund av arbetsbrist.
•   Arbetsgivare ges en informationsskyldighet gentemot arbetstagaren och fackliga organisationer vad gäller kompetensutvecklingen.

Kostnader vid uppsägning
•   Anställda hos arbetsgivare med mer än 15 anställda kan genom intermistisk prövning få lön och andra förmåner under tvistetiden och uppsägningen kan ogiltigförklaras.
•   Möjligheten till ogiltigförklaring av en uppsägning tas bort för anställda hos en arbetsgivare med högst 15 anställda (ogiltigförklaring kan fortfarande ske enligt speciallagar, till exempel diskrimineringslagen, lagen om fackliga förtroendemän och föräldraledighetslagen). Arbetstagaren ska få skadestånd, minst åtta månadslöner, vid osakliga uppsägningar.
•   De högsta skadeståndsnivåerna vid osaklig uppsägning höjs.

Balans mellan tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar
•   De med allmän visstidsanställning kvalificerar sig till företrädesrätt vid återanställning efter 9 månader.
•   En företrädesrätt för de med allmän visstidsanställning till lediga tillsvidareanställningar efter 9 månader föreslås.
Källa: Statens offentliga utredningar

Susanne Bengtsson 1 Jun 2020