När digitala krav införs utan hänsyn till hur branschen faktiskt fungerar riskerar de i stället att bromsa omställningen, menar författarna till nedan debatt-artikel.
Digitaliseringen av bygg- och anläggningssektorn lyfts ofta fram som en nödvändig väg mot effektivitet, kvalitet och hållbarhet. Men när digitala krav införs utan hänsyn till hur branschen faktiskt fungerar riskerar de i stället att bromsa omställningen. Allt fler entreprenörer får krav på digital rapportering av fakturaunderlag samt klimat- & avfallsdata enligt BEAst. Problemet är inte digitala arbetssätt, utan att stora beställare inte känner till hur beställarled och praktisk verklighet faktiskt ser för de små leverantörer som utgör branschens ryggrad.
Vi som skriver artikeln har mer än 100 års gemensam erfarenhet från bygg-, anläggnings- och logistikbranschen. Vi har arbetat både i stora beställarorganisationer och nära de minsta entreprenörerna. Bengt Hellman och Per Lundgren, civilingenjörer och verksamhetskonsulter på WIKLU AB, har mångårig erfarenhet från logistik, affärssystem, infrastruktur och miljö i roller inom bland annat NCC, IKEA, Trafikverket och flera LBC:er. Joakim Brändström, VD för evoluCon AB och JB Digitalisering AB, har bakgrund som trafikchef och systemansvarig inom LBC, produktägare för BEAst-följesedelslösningar samt utvecklare av mjukvara och utbildningar för mikroföretag.
Många små entreprenörer har infört digitala arbetssätt med goda resultat. Det gemensamma för de lyckade exemplen är att digitaliseringen har utgått från deras egna behov – inte från vad tekniken möjliggör. Resultatet blir enklare och mer korrekt rapportering, bättre fakturaunderlag och ökad kontroll över verksamheten. När digitalisering ger tydligt mervärde blir den självklar.
Problemet uppstår när krav införs uppifrån och utan hänsyn till hela leverantörskedjan. Längst ut finns de små företagen som saknar administrativa resurser, utbildningsbudgetar och tid att hantera komplexa system. För dem blir detta då något som skapar merarbete snarare än nytta. Mer än 90 procent av branschens företag har färre än tio anställda. Dessa är navet i maskin-, material- och transportflödena – och det är dessa företag som riskerar att slås ut.
I en marknadsundersökning vi genomförde 2023 bland cirka 300 små entreprenadföretag svarade närmare 70 procent att de kan tvingas avstå uppdrag eller lägga ner verksamheten om kraven införs i nuvarande form. Konsekvensen blir inte bara frustration hos leverantörer. Den riskerar att minska konkurrens, försvaga kapacitet och försena samhällsviktiga investeringar i infrastruktur, elnät, cirkulära materialflöden och hållbara transporter.
Digitalisering är nödvändig – men den måste bygga på praktisk nytta för hela branschen. För att lyckas behöver krav:
• utgå från gemensam nytta för både beställare och leverantörer
• anpassas så att även företag med 1–10 anställda kan uppfylla dem
• utvecklas i samarbete med de små entreprenörer som berörs i vardagen
Vi måste börja i rätt ände. Om småföretagen inte ges möjlighet att ställa om, så ställer vi inte om alls. Vi som driver utvecklingen måste därför först säkerställa att de minsta kan implementera enkla, praktiska digitala verktyg. När grunden fungerar kan vi bygga vidare med standarder, klimatdata och framtidens teknik. Annars riskerar vi att digitalisera bort dem som gör jobbet.
/Bengt Hellman, civilingenjör och verksamhetskonsult, WIKLU AB,
/Joakim Brändström, vd, evoluCon AB & JB Digitalisering AB
/Per Lundgren, civilingenjör, väg och vatten, verksamhetskonsult, WIKLU AB
