Eldhärjad fastighet får nytt liv

 
  • Efter branden. Foto: Hufvudstaden.

    Efter branden. Foto: Hufvudstaden.

  • John Lethenström, Hufvudstaden.

    John Lethenström, Hufvudstaden.

  • När det är klart. Bild: Hufvudstaden

    När det är klart. Bild: Hufvudstaden

Föregående
Nästa
 
Fasaden på fastigheten Vildmannen 7 verkar i det närmaste oskadd. Men bakom den pampiga sandstenen döljer sig ett inferno av brandskadat tegel och förstörda bjälklag. Allt förutom fasaden ska rivas och byggas upp igen.

I korsningen mellan Biblioteksgatan och Jakobsgatan mitt i Stockholms mest hektiska affärskvarter tornar en borg upp sig. Fastigheten Vildmannen 7 utmärker sig med sin ovanliga fasad, helt i Roslagssandsten. Den uppfördes mellan åren 1895 och 1897 men fastigheten förstördes i en brand i november 2017. Nu pågår ett unikt projekt där man ska riva och bygga nytt. För den som inte känner till att fastigheten eldhärjats ska det inte märkas från gatan när det är klart.

– Rent arkitektoniskt så är det inte meningen att man ska se taket på fastigheten. Den ska uppfattas som en borg. När vi är klara med renoveringen kommer den som går på gatan inte se någon skillnad. Alla förändringar sker bakom fasaden, säger John Lethenström, projektledare för renoveringen för fastighetsägaren Hufvudstaden.

Fastigheten är kulturminnesmärkt och efter branden kom man ganska snabbt fram till att man skulle uppföra byggnaden igen med den historiska fasaden intakt. När vi besöker byggarbetsplatsen pågår en febril aktivitet med att uppföra ett fackverk som ska staga upp fasaden under tiden som de bakomvarande väggarna rivs.

– Här var det en fullt utvecklad brand och eldslågorna slog ut genom fönstren. Det som tar mycket stryk det är där brandförsvaret hällt på mycket vatten. Stenen klarar sig men vi kommer byta ut fogar och annat som har skadats i den mån det går. Den här sandstenen är en ändlig resurs. Det är i princip bara den här byggnaden och slottet som är byggt av samma material, säger han.

Innan byggnaden brann rymde den bostäder, kontor och affärslokaler. När allt är uppbyggt igen kommer huset fyllas med samma innehåll och kanske även någon restaurang. Karaktären på de nya byggnaderna blir det samma som tidigare. Det blir en gulaktig putsad fasad på insidan. Innergården var tidigare kringbyggd på fyra sidor. När man bygger upp den igen kommer det bli öppet åt ett håll för att skapa mer ljus och tillgänglighet.

– Vi ändrar på geometrin. Det här var gamla paradlägenheter med serveringsgångar och smala byggnadsvolymer. Nu flyttar vi ytterväggarna på insidan för att få mer funktionsdugliga mått efter dagens standard.

När vi går genom de eldhärjade byggnaderna ser vi spåren efter branden. Sotiga tegelstenar och brända bjälklag som spretar åt olika håll. Branden slog mycket hårt mot den delen av byggnaden som vetter mot Biblioteksgatan och där finns varken innerväggar, golv eller tak kvar. Övriga delar av fastigheten blev rökskadad och fick dessutom skador av släckvattnet som förde med sig giftiga ämnen vilka samlats i väggar, golv, tak och snickerier och orsakade mögelpåväxt.

– Här såg det ut som en krigzon innan vi började röja upp efter branden. Nu när vi river måste vi jobba oss uppifrån och ner. Alla rivningsmassorna måste lyftas med en kran ut och över fasaden. Det lastas i containrar som körs bort med lastbil. Det är trångt om utrymmet och samtidigt som rivningsarbetet pågår är det liv och rörelse i kvarteret.

Än så länge har man inte satt någon tidplan för arbetet. Först när man fört bort alla rivningsmassor och lagt en ny grund, vet vi hur lång tid arbetet kan komma att ta.

– Vi måste ta det steg för steg. Det är ganska ineffektivt jobb men det är bara något vi måste leva med.  Branden lämnade efter sig en kollapsad stomme och det som återstod var ett plockepinn av förkolnade träbjälkar förvridna stålbalkar, mängder med tegel och brandrester.

En avgörande process i arbetet har varit att få renoveringen godkänd enligt detaljplanen. Före andra världskriget togs en ny detaljplan fram för centrala delar av Stockholm. Den genomfördes aldrig fullt ut men egentligen skulle fastigheten Vildmannen 7 rivas och ersättas. Efter branden kunde man därför inte luta sig mot detaljplanen och uppföra fastigheten som den såg ut tidigare.

– Det var lite moment 22. Vi fick frågor om varför vi inte startade renoveringen men samtidigt kunde vi inte göra något innan vi fick ett okej från stadsbyggnadskontoret. Vi har haft ett väldigt bra samarbete med Stockholms stad och när allt pappersarbete var avklarat kunde vi påbörja arbetet med uppbyggnaden.

Ett av de mer komplicerade momenten i arbetet är den nya grundläggningen som måste genomföras samtidigt som den gamla fasaden står kvar. Det är en balansakt i den högre skolan. För att skapa stabilitet pålar man och monterar balkar under den tunga väggen i sandsten. Det är också en av anledningarna till att man uppför ett fackverk för att förhindra att fasaden välter under arbetets gång.

– Det är ett väldigt intressant och lärorikt projekt för mig som ingenjör men jag hoppas att jag aldrig behöver göra något liknade igen, säger John Lethenström.

Fakta om Vildmannen 7:

Fastigheten uppfördes mellan åren 1895 och 1897. Från början innehöll den enbart bostäder och butiker i gatuplan, men det goda läget har med tiden fått både affärer och kontor att flytta in.

Vildmannen 7 hade flera mycket exklusiva lägenheter. Den största av dem var en 800 kvadratmeter stor paradvåning med nio rum. Salongen var placerad i hörntornet med god sikt ut över gatorna nedanför.

I våningen, som också innehöll nio kakelugnar, fanns dessutom dubbla herrum mot Biblioteksgatan, fem rum i fil mot Jakobsbergsgatan och två jungfrukammare.

Fastigheten har varit i Hufvudstadens ägo sedan 1918.

Arkitekt var Erik Josephson (1864-1929), som inspirerats av samtida engelsk arkitektur.

 

 

Läs Byggvärlden nr 6
Läs Byggvärlden nr 6!
Klicka här

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se
 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!