Nyheter

Fyra av tio byggchefer saknar whistleblowing

Fyra av tio byggchefer uppger att de saknar en fungerande whistleblowing-funktion. Foto: Getty Images

Företagen i samhällsbyggarbranschen gör mycket för att motverka korruption men på fyra centrala områden finns allvarliga brister.
Dessutom råder en blind och naiv affärskultur, det visar en ny Novus-undersökning representativ för alla chefer inom samhällsbyggnad och genomförd på uppdrag av Byggcheferna och Institutet Mot Mutor, IMM. 

Novus-undersökningen, som resulterat i rapporten Den blinda affärskulturen, visar en splittrad bransch.
– Det är mycket som är bra, till exempel att det finns tydliga regelverk och många har kommit långt när det handlar om kontroll av tredje part. Det finns mycket att vara stolt över och jag tror att cheferna vill göra rätt, säger Kajsa Hessel, Byggchefernas ordförande.

Men branschen toppar också ligan över mutbrott. Åtta av 25 fällande mutdomar under 2018 skedde inom bygg, vilket gör bygg till den bransch där mutbrott är vanligast. Dessutom ökade antalet mutbrott inom branschen med 100 procent mellan 2017 och 2018, enligt IMM:s rättsfallssamling Mutbrott i Sverige 2018.
–   Så det finns mycket kvar att göra. Vi måste se situationen från individernas perspektiv, säger Kajsa Hessel.

Undersökningen utgår från sju kriterier som enligt IMM krävs för en korruptionsfri kultur: 

  • Policyer, riktlinjer och rutiner finns.
  • Som regel gör man riskanalys/riskbedömning inför projekt.
  • På företaget arbetar man aktivt med att kommunicera, informera och träna på vad man bestämt ska gälla som regelverk.  
  • Det finns en fungerande rapporteringskanal vid misstanke om korruption och oegentligheter. 
  • Företaget har kontroll över tredjeparter och tar ansvar för att inte bidra till korruption i leverantörskedjan. 
  • Vid incidenter och misstankar för företaget uppföljningar. 
  • Alla chefer är informerade och agerar enligt policy och riktlinjer. Hela chefsledet står bakom ett antikorrupt beteende.  

 Av de sju kriterierna uppfyller branschen tre, få någorlunda godkänt på två och har problem med två. 

– Väldigt många, fyra av tio, säger att de saknar en fungerande whistleblowing-funktion. Det kan vara att de inte vet hur de ska rapportera när de uppfattar att något inte står rätt till eller att de inte känner sig säkra på att de får vara anonyma om de skulle rapportera. Det här är riktigt illa eftersom det betyder att det förekommer en hel del oegentligheter som inte rapporteras. 

Att det ser ut så tror Kajsa Hessel till viss del kan förklaras med att det är en bransch som jobbar i projekt där flera aktörer ofta är inblandade och att det är en låg tröskel för att komma in i branschen.

– Rapporten visar också att företagen är bra på att göra övergripande riskanalyser men missar att göra det inför varje projekt. Det är viktigt att branschen förstår hur det ser ut och att det är dags att göra analyser även inför projekten.

Undersökningen visar också att cheferna svarar annorlunda beroende på vilken nivå de jobbar på.
– Chefer på hög nivå har ansvaret för att göra policyn, men den efterlevs inte hela vägen ut i projekten. Policyn blir lätt ett skrivbordsarbete, det diskuteras i ledningen, men de som jobbar ute i projekten får inte kunskapen. Där behövs bättre kommunikation.

Mot bakgrund av hur utsatt branschen är för korruption uppmanar Byggcheferna och IMM företagen inom samhällsbyggnad att trappa upp sitt korruptionsförebyggande arbete. 

Byggcheferna sätter igång med arbetet direkt. Under hösten kommer de att sprida kunskap om rapportens resultat och de sju kriterierna genom att bland annat ordna seminarier.

– Affärskulturen är alltför naiv och blind och nu är det dags för alla i branschen att öppna ögonen. Chefer har makt och mandat att förändra och påverka. Det gör alla chefer till kulturbärare. Involvera chefer på alla nivåer i kampen mot korruption, först då nyttjar vi kraften i ledarskapet och kan utrota korruption från vår viktiga bransch. Det handlar om branschens framtid: dels att företag tar ekonomiska risker, men också om andras förtroende för branschen, säger Kajsa Hessel.

Fakta: Den blinda affärskulturen

Genomförd av Novus på uppdrag av Byggcheferna och Institutet Mot Mutor, IMM.
Är också en del av Byggchefsbarometern 2019, Byggchefernas egna undersökning.

Branschen får godkänt på områdena regelverk (policy, rutiner och riktlinjer), kommunikation (aktiv träning på regelverket) och kontroll över tredjeparter. 

De fyra områden som återstår att åtgärda är:  Säkerställ whistleblowing, analysera risk i projekt, följ upp spåren och involvera alla chefer.

Så många har svarat ja på om man följer de sju kriterierna för en korruptionsfri kultur:

Policyer, riktlinjer och rutiner finns – 87 %.

Som regel gör man riskanalys/riskbedömning inför projekt – 33%.

På företaget arbetar man aktivt med att kommunicera, informera och träna på vad man bestämt ska gälla som regelverk – 59%.

Det finns en fungerande rapporteringskanal vid misstanke om korruption och oegentligheter – 63%.

Företaget har kontroll över tredjeparter och tar ansvar för att inte bidra till korruption i leverantörskedjan – 78%.

Vid incidenter och misstankar för företaget uppföljningar – 51%.

Alla chefer är informerade och agerar enligt policy och riktlinjer. Hela chefsledet står bakom ett antikorrupt beteende – 83%.

Rapporten i sin helhet finns att läsa på byggcheferna.se