Gstbloggen
 

Problemens mjligheter

”Lokala beslutsfattare tillmpar strategier fr att strka stadens attraktivitet, konkurrenskraft och roll som motor fr ekonomisk utveckling.” Citatet pekar p en frndring frn en introvert attityd till en mera expressiv och aggressiv. Att frndra staden till att spela p stderna...

+ Read more

”Lokala beslutsfattare tillmpar strategier fr att strka stadens attraktivitet, konkurrenskraft och roll som motor fr ekonomisk utveckling.” Citatet pekar p en frndring frn en introvert attityd till en mera expressiv och aggressiv. Att frndra staden till att spela p stdernas internationella konkurrensmarknad. Dr r vi nu. Instrumenten r kraftfulla: planmonopolet och frsljningen av byggrtter. Oftast ledda av tv frvaltningar, stadsbyggnad och mark- och exploatering. Den frsta leds av arkitekter och den andra av ekonomer/tekniker.

Stadens mjuka framtid, hanteringen av klimatfrgor och den sociala hllbarheten r och kommer att vara konkurrensmedel om mnskliga resurser, innovationer och bidra till ekonomisk utveckling. Arkitekter och tekniker delar arbetet. I symbios kan vi framgngsrikt forma staden. Men. Maktfrhllandena oss emellan r skeva. Mark- och exploateringskontoren har till uppgift att dra in pengar, dvs slja byggrtterna dyrt och verka fr maximal exploateringsgrad. Stadsbyggnadskontoren ses som trande. Den ena drar in pengar, den andra kostar och krnglar?

Arkitektur i form av versikts-, stads-, och detaljplaner utifrn en lngsiktig id om stadens framtida utveckling och position har betydelse. Var t-bana och parker placeras, hur hus stlls i frhllande till vatten, r exempel p arkitektoniska tgrder som direkt pverkar priser p mark och i frlngningen fastigheter. Och p livet. Och miljn.

Vra erfarenheter visar att misstag kostar enorma summor och orsakar sociala problem. I Stockholm finns bevis fr bda. Omvandlingen av centrala Stockholm nr tunnelbanan drogs fram, med beslut p 1940-50-talen, gav avsedd effekt. Staden fick en internationell prgel och centrums ekonomiska utveckling fick en boost som varar nnu dryga 60 r efter. Markvrdena kade frsts kraftigt och fortstter i den riktningen, nu transformerade till fastighetsvrden.

Arkitektur r lnsam. S ge arkitekter en ledande, eller tminstone en jmbrdig roll med tekniker och ekonomer. Mjukt och estetiskt kan leva i symbios med ekonomiskt och tekniskt. Allt beror p ambitioner. En stad som vill vara attraktiv, konkurrenskraftig och ha en ekonomisk utveckling mste vara vacker, rymma en symbolik, frtlja en berttelse om framtidstro och framgng grundad p en stolt tradition. Berttelsen kan bara berttas av arkitekter och tekniker tillsammans. Och d br arkitekterna hlla i pennan. En stad dr arkitektur stlls i motsats till utveckling kommer aldrig att tvla framgngsrikt i den internationella stadskonkurrensen.

Men. Nu kar varslen i byggsektorn. Mina sagesmn, jo det r mest mn, i Stockholm, Gteborg och Malm vittnar om kraftiga neddragningar. Ngon talar om tvrstopp. Frn ett redan lgt bostadsbyggande… Samtidigt str fler n 700 000 personer i bostadsk. Studier och tillvxt hindras av bristen p student- och ungdomsbostder. Rrligheten p bostadsmarknaden hmmas av bristen p trygghetsbostder fr ldre. Inflyttningen till tillvxtregionerna kan inte ka srskilt mycket mer utan att bostder byggs. Efterfrgan finns tydligen, men byggare och finansieringsinstitut ser ingen marknad…

Frr var det god konjunkturpolitik att stimulera byggandet i lgkonjunktur. Snabba tgrder sattes in fr att hlla samhllshjulen igng. Men idag? Visst r det bra att regeringen arbetar med lngsiktiga tgrder, men risken finns kanske att kon dr medan grset vxer. Och srskilt bekymmersamt r det i vr tid dr stders konkurrenskraft p den internationella marknaden stlls p sin spets varje dag. Och borde vi inte, med den goda ekonomi som alla sger att vi har i relation till de flesta andra, ha rd att gripa tillfllet i flykten?

Catherina Fored
Frbundsdirektr Sveriges Arkitekter

 

- Read less


Skandalen vid Skatteverket

Det hrva som nu rullas upp vid Skatteverkets bygge i Sundbyberg, Stockholm , kan inte beskrivas p annat stt n en ren och skr skandal. 17 av 27 arbetstagare som Byggnads tillsammans med Sveriges Byggindustrier underskte saknade laglig rtt att arbeta i landet och 7 stycken arbetstagare synes...

+ Read more

Det hrva som nu rullas upp vid Skatteverkets bygge i Sundbyberg, Stockholm , kan inte beskrivas p annat stt n en ren och skr skandal. 17 av 27 arbetstagare som Byggnads tillsammans med Sveriges Byggindustrier underskte saknade laglig rtt att arbeta i landet och 7 stycken arbetstagare synes dessutom ha frfalskade LNA-kort som visar huruvida man har rtt att arbeta i Sverige eller ej. Dessutom har det visat sig att arbetstagarna inte har erhllit ln och andra ersttningar som de r berttigade till.

-        Skandalen vid Skatteverkets bygge skdliggr exploateringens fula tryne av migrerande arbetskraft frn tredje land. Detta har mjliggjorts av en passiv regering som har begagnat sig av en strutsmentalitet till mtande av den massiva fackliga kritik av nuvarande regelsystem som likt en schweizer ost r full av hl, sger Byggnads ordfrande Johan Lindholm.

Den svenska regeringen har ett direkt ansvar fr den uppkomna situationen d regeringen konsekvent frhllit sig passiv nr det gller att strka arbetstagarnas rttigheter. Sverige skulle senast den 20 juli 2010 ha infrt ett direktiv, (sanktionsdirektivet 2009/52) angende solidaransvar som innebr att huvudentreprenren eller de entreprenrer som knde till att underentreprenren begagnade sig tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet kan hllas ansvarig fr bristande betalningar.

-        Regeringen har vid flertal tillfllen visat p en ovilja att infra EU lagstiftning som frbttrar situationen fr utsatta arbetstagare. Dremot r regeringen inte sen med att via tvivelaktiga EU-rttsliga resonemang inskrnka fackliga rttigheter, fortstter Johan Lindholm.

-        Det r hg tid att regeringen lyssnar till Byggnads konkreta frslag till frbttringar fr att minimera risken fr att denna skandal skall upprepas. Drfr vill jag uppmana regeringen till fljande tgrder avslutar Johan Lindholm;

  • att arbetsplatserbjudandet erhller en strkt rttslig stllning dr erbjudandet som behandlats av Migrationsverket och som den fackliga organisationen har yttrat sig ver skall vara bindande civilrttsligt.
  • att Migrationsverket fr ett utkat uppdrag att utfra frhands- och efterkontroller fr att utbetald ln och skatt fljer anstllningsavtalet.
  • att fretag som missbrukar systemet ska vidknnas tydliga sanktioner i form av kraftigt hjda sanktionsavgifter dr maxbeloppet om ett basbelopp avskaffas och utkas
  • att straffskalan fr den som har en utlndsk arbetskraft i tjnst, fastn personen i frga ej har freskrivet arbetstillstnd, skall fngelse kunna utdmas i upp till tv r och vid grovt brott skall fngelse utdmas lgst till sex mnader och hgst fyra r.
  • att arbetstagare som trder fram och sker hjlp inte ska riskera utvisning.
  • att regeringen implementerar sanktionsdirektivet 2009/52 med huvudentreprenransvar
  • att regeringen ven infr ett huvudentreprenransvar fr EU/EES medborgare

 

Johan Lindholm
ordfrande Byggnads

Fotograf: Knut Koivisto

- Read less


Vrmetrg betong bidrar till energieffektiva byggnader

Arbetet med ett mer hllbart samhllsbyggande pgr fr fullt och en viktig del i det handlar om energieffektivisering. Energibehovet behver minska, inte bara i nya byggnaderna utan ocks i de redan befintliga. Riksdagen har beslutat att fram till 2050 ska energianvndningen i byggnader minska m...

+ Read more

Arbetet med ett mer hllbart samhllsbyggande pgr fr fullt och en viktig del i det handlar om energieffektivisering. Energibehovet behver minska, inte bara i nya byggnaderna utan ocks i de redan befintliga. Riksdagen har beslutat att fram till 2050 ska energianvndningen i byggnader minska med 50 procent. EU och svenska myndigheter stller allt kade krav p att husen ska ha bttre energieffektivitet.

Sett till en byggnads hela livslngd, frn produktion till rivning, s r det framfrallt inom driftskedet – anvndningsfasen - som den stora energifrbrukningen sker. Energi behvs fr uppvrmning av byggnaderna och vatten men ocks fr drift av apparater.

Det handlar om mnga olika energibesparande lsningar, allt i frn energisnla hushllsapparater och lgenergibelysning, till hur vi med hjlp av byggnads- och konstruktionsstt energieffektiviserar byggnaderna. Under de senaste ren har utvecklingen av ett mer hllbart byggande gtt stadigt framt, men det finns en stor potential att gra mer.

Med betong som byggnadsmaterial fr byggnaden en s kallad tung stomme som tillsammans med betongens termiska egenskaper gr stommen vrmetrg. Att betong r vrmetrgt innebr att materialet har hg inbyggd kapacitet att lagra verskottsvrme (gratisenergi) vilken sedan kan anvndas nr det finns ett underskott och drmed minska energibehovet. Betongens vrmetrghet minskar ven effekttopparna och gr det mjligt att frflytta effektuttagen i tiden vilket r positivt bde miljmssigt och ekonomiskt.

Vrmetrgheten bidrar ocks till att minska antalet vergradstimmar och mjliggra ett stabilt och bra inneklimat. Kombineras detta med ttt klimatskal kan luftlckage minimeras som i sin tur leder till att byggnader kan gras n mer energieffektiva. Men den potential som finns med trga stommar utnyttjas inte fullt ut idag. Kan man kombinera en trg stomme med aktiv vrmelagring och/eller en mer optimerad vrmedynamisk vrmestruktur s kan potentialen bli nnu strre.

Fr att uppn en god energieffektivitet handlar det mycket om att hitta en balans mellan minskad energifrbrukning och god inomhuskomfort. Huset mste ses som ett system dr huset ocks fungerar som en helhet. Allra bst fungerar betongens vrmelagringsfrmga nr betongen kan vara i direkt kontakt med rumsluften, d.v.s. man ska helst undvika att kl in betongen med andra material om det inte r ndvndig.

En stor energibesparing finns ocks i vra befintliga byggnader i Sverige, inte minst i 1960 – och 70-talets miljonprogram. En stor andel av stommarna i dessa hus r av betong vilket d ger mjlighet till energieffektivisering om vi bara tar tillvara det. Genom att isolera fasaderna och minimera kldbryggorna kan man utnyttja betongstommarnas energilagringsfrmga och minska energibehovet fr svl kylning som uppvrmning ven i befintliga hus.

Ett kat samarbete mellan aktrerna i samhllsbyggnadssektorn r avgrande fr om vi ska n mlen fullt ut om energieffektivisering dr vi tillsammans utvecklar och optimerar material, konstruktioner, styrsystem och byggprocesser.

 

Malin Lfsjgrd
vd Svensk Betong

Foto: Svensk Betong

- Read less


Byggfelsfrskringen under versyn - n en gng!

Fr cirka tv r sedan genomfrde miljdepartementet en versyn av byggfelsfrskringen. Syftet med miljdepartementets ”versyn” av var att se hur byggfelsfrskringen tillmpats, om frskringen var ndamlsenligt utformad och konsekvenserna av att helt eller delvis upphva den tvin...

+ Read more

Fr cirka tv r sedan genomfrde miljdepartementet en versyn av byggfelsfrskringen. Syftet med miljdepartementets ”versyn” av var att se hur byggfelsfrskringen tillmpats, om frskringen var ndamlsenligt utformad och konsekvenserna av att helt eller delvis upphva den tvingande regleringen om att byggfelsfrskring mste finnas vid uppfrande av permanentbostder. Miljdepartementets slutsats gllande tillmpningen av lagen om byggfelsfrskringen var att lagen inte fungerade. Frskringsskyddet var enligt miljdepartementet en chimr och lagstiftningen borde avskaffas. Miljdepartementet fann att undantagsbestmmelserna i frskringsvillkoren var omfattande och svrfrsteliga. Konsekvenserna av ett avskaffande bedmde Miljdepartementet enbart vara av godo: administrationen skulle bli enklare och byggkostnaderna minska.

Frslaget var att obligatoriet skulle avskaffas till 2012. S skedde dock inte. Lagen om byggfelsfrskring finns kvar. Detta efter en omfattande kritik av miljdepartementets versyn frn bland annat frskringsbolagen, som till vissa delar beskyllde miljdepartementet att ha lagt fel underlag till grund fr sitt frslag. Men ven konsumentverket var av uppfattningen att lagen om byggfelsfrskring skulle finnas kvar. ven bankerna var genom bankfreningen negativa till ett avskaffande.    

Byggfelsfrskringen gr under avtalad garantitid att ta i ansprk nr entreprenren inte lngre kan fullgra sitt tagande (om inte annan skerhet eller frskring kan trda in). Efter garantitiden och under resterande ansvarstid s gr dock frskringen att ta i ansprk oavsett om entreprenren r i konkurs eller ej. Fr att frskringen ska g att ta i ansprk krvs dock att felet har betydelse fr byggnaden. Byggfelsfrskringen fljer huset, d v s sker en frsljning av huset under frskringstiden s upphr inte frskringen att glla, utan frskringen fljer med huset.

Byggfelsfrskringen har varit omstridd under mnga r och miljdepartementets versyn var inte den frsta. Det har ocks visat sig att miljdepartementets versyn inte heller var den sista. Nu har regeringen givit ensamutredaren Bjrn Hedlund, som utreder vissa byggfrgor fr att underltta byggandet i Sverige, att i ett tillggsuppdrag ven se ver byggfelsfrskringen. Uppenbarligen r inte sista ordet sagt angende obligatoriet om byggfelsfrskring. Det terstr nu att se vilka slutsatser som utredningen kommer fram till och vad regering/riksdag drar fr slutsatser av det.

Peter Degerfeldt
Advokat, Landahl Advokatbyr

- Read less


Hjlp oss hitta rets byggchef 2013

D var det dags att hitta Sveriges bsta byggchef – fr fjrde ret i rad.Vi sker en person som kan driva en byggprocess framgngsrikt, bde fr kunder, medarbetare och det egna fretaget och som samtidigt str fr frnyelse.Att bli utsedd ti...

+ Read more

D var det dags att hitta Sveriges bsta byggchef – fr fjrde ret i rad.

Vi sker en person som kan driva en byggprocess framgngsrikt, bde fr kunder, medarbetare och det egna fretaget och som samtidigt str fr frnyelse.

Att bli utsedd till rets byggchef verkar ppna nya drrar i karriren.

rets byggchef 2010, Konstantin Spinos, Veidekke, har klttrat frn arbetschef till regionchef Sverige, tunnel och bergrum.

Magnus Rudn, som blev rets byggchef 2011, har nyligen ftt en tjnst som affrsomrdeschef kommersiellt p Wst-Bygg.

Sofia Edoff, rets byggchef 2012, packade i somras vskorna och begav sig med man och barn till Shanghai. Dr jobbar hon nu som inkpskoordinator. Tidigare var hon produktionschef p Norrstrmstunneln i Stockholm.

Det r Byggcheferna och tidningen Byggvrlden som str bakom tvlingen rets byggchef. Vi tycker nmligen att duktiga ledare r vrda att uppmrksammas – och premieras.

I alla mjliga sammanhang fr man hra att ledarskapet r viktigt. Chefen ska inte bara visa gott ekonomiskt resultat utan ven vara en frebild och inspirationsklla fr sina medarbetare. Nr juryn fr rets byggchef utser en vinnare bedmer man parametrar som lnsamhet, kundreaktioner, etiskt agerande, ledarskap och frnyelse.

Sofia Edoffs ledarskapsmotto handlar om att man ska vara en lagspelare. Det r frmst de mjuka vrdena som prglat henne som ledare. Genom att vara en god lyssnare, ha en positiv instllning och vara en inspirationsklla kan man f med sig medarbetarna p tget.

Nu har hon tagit med sig dessa egenskaper till Kina, dr hierarkin r tydligare och respekten fr chefen r mycket strre n i Sverige. Men detta vill hon ndra p.

Vi vet att det finns gott om skickliga byggchefer dr ute. Nu vill vi ha er hjlp att vaska fram guldkornen.

 

Ls om hur ni nominerar rets Byggchef hr

 

- Read less


Klyftorna kar p den nordiska byggmarknaden

Byggandet av bostder och lokaler i Norge, Finland och Danmark utvecklas vldigt olika. Norge och Finland har vxt starkt medan Danmark varit inne i en djup svacka under de senaste ren.Byggmarknaden i Norge, Finland och Danmark har sedan mitten av 2000-talet gtt frn att vara relativt li...

+ Read more

Byggandet av bostder och lokaler i Norge, Finland och Danmark utvecklas vldigt olika. Norge och Finland har vxt starkt medan Danmark varit inne i en djup svacka under de senaste ren.

Byggmarknaden i Norge, Finland och Danmark har sedan mitten av 2000-talet gtt frn att vara relativt lika till att bli vldigt diversifierade. Norge har hg och kande byggaktivitet tack vare oljan och stark befolkningsutveckling.

Svag demografisk utveckling och verproduktion har demolerat den Danska byggmarknaden medan lngsiktiga politiska verenskommelser bidragit till att gra Finland till den mest stabila i marknaden Norden.

I nummer 14 av tidningen Byggvrlden, som distribueras nsta vecka, kan ni lsa mer om hur det ser ut p den nordiska byggmarknaden. Prognoscentret analyserar och presenterar statistik p antal pbrjade bostder i de olika lnderna, antal pbrjade lokaler, omsttning samt frndringar.

Sverige r inte bst i klassen, men hr finns en stor potential.

Thomas Ekwall, marknadsanalytiker
Prognoscentret

- Read less


Att fokusera p arbetsprocessen ger resultat

 Byggsektorns viktigaste resurs r medarbetarna och verksamheten existerar fr att skapa mervrde till kunderna. Fr att skapa effektivitet r det just hr vrt fokus ska ligga, d kan vi ka lnsamheten och mta omvrldens frndringstryck p vr sektor.En utm...

+ Read more

 

Byggsektorns viktigaste resurs r medarbetarna och verksamheten existerar fr att skapa mervrde till kunderna. Fr att skapa effektivitet r det just hr vrt fokus ska ligga, d kan vi ka lnsamheten och mta omvrldens frndringstryck p vr sektor.

En utmaning r att byggsektorn inte vxer. Det innebr att aktrerna konkurrerar om en stagnerad marknad och endast frflyttar sina positioner inbrdes.  Det r inte bra fr branschen och det innebr att nya aktrer utanfr branschen kan se mjligheter och etablera sig. Det i sig skulle innebra en konkurrenssituation som kan skapa kreativitet och effektivisera bde processer och produktion.

Genom att stndigt reflektera ver vra processer och frga oss vad som skapar mervrde fr kunden kan vi kontinuerligt frbttra oss. Mlet r att ta bort de moment i processen som inte tillfr kunden ngot vrde. Fr att det ska fungera mste alla frst produktionen. Alla mste ocks ha motivationen att se att det som produceras r till fr att lsa kundens behov. Det behvs en frankring frn ledningen till medarbetarna i fretagen. Nr fokus stts p arbetsprocessen kommer resultatet att flja efter.

Ackordet behver ocks ifrgasttas. Vi har en utprglad kultur inom byggsektorn att allt ska produceras s fort som mjligt och helst snabbare n vad som r planerat. Detta gr att vi i frlngningen fr problem med kvalitet, logistik och arbetsmilj. I stllet br vi premiera det arbete som sker enligt plan. D kommer vi f ett kvalitetsskrat flde dr logistik och arbetsmilj fr en betydande roll.

Fr att detta ska fungera mste samverkan mellan yrkesgrupper bli bttre n vad den r i dag. De produkter som byggsektorn levererar r komplexa. Ibland s komplexa att en person inte klarar av att ha vergripande kunskap om allt. Det innebr att samverkan ver kompetensomrden blir viktig. Fr att allt ska synka mste alla se ver sin del av produktionen och samordna utifrn kundernas behov. Tidig involvering i planeringsprocessen och lngsiktiga relationer r ndvndiga fr att detta ska fungera.

Byggsektorn har sina processer och vi sger ofta att varje projekt r unik.  Men s r det inte, och lite sjlvinsikt skadar nog inte om vi ska vara rliga. Om vi fr en mer strukturerad process dr fokus stndigt ligger i att ta bort ondiga och icke-vrdeskapande moment kommer vi ocks att f en bttre kunskapsverfring mellan projekten.

Det finns sjlvklart externa faktorer som pverkar byggsektorn, som hyresreglering, lagar, regler och normer. Det r dock inte en urskt fr att inte frndra det som ligger inom vr egen pverkan.  VVS Fretagen har genomfrt en studie dr det framgr att de projekt som r vl planerade och dr samtliga yrkesgrupper tidigt r delaktiga r lnsammare fr alla inblandade.

Att sga att byggsektorn inte r tillrckligt konkurrensutsatt fr att behva frndras r naivt. Industrin arbetar stndigt med att frbttra sina processer och dr r facken ocks mycket delaktiga. Detta fr att mta konkurrensen frn omvrlden. Men ven byggsektorn lever under ett omvrldstryck och om inte vi inom branschen ifrgastter och frbttrar vr produktion och vra processer kommer ngon annan att gra det.

 

Pr Bnnestig, VVS Fretagen

Foto: Peter Knutson.

 

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord