Gstbloggen
 

Framtiden r elektrisk

Att vara energieffektiv kan ju handla om att du anvnder mindre energi och nd fr ut samma nytta. Till exempel genom att stta in ny belysning som drar mindre el n den gamla, att diska med diskmaskin istllet fr att diska under rinnande vatten, att byta ut din motordrivna grsklippare till en...

+ Read more

Att vara energieffektiv kan ju handla om att du anvnder mindre energi och nd fr ut samma nytta. Till exempel genom att stta in ny belysning som drar mindre el n den gamla, att diska med diskmaskin istllet fr att diska under rinnande vatten, att byta ut din motordrivna grsklippare till en eldriven – listan kan gras lng.

Inom hemelektroniken har det skett en fantastisk utveckling de senaste 10 ren. 1 kWh rcker fr 2,5 timmars TV-tittande p en TV frn 2003. Samma energimngd rcker i hela 36 timmar fr en ny TV frn 2012. Liknande utveckling har skett p vitvarusidan, dr den gamla energimrkningen A-F inte lngre rcker till, utan har kompletterats med flera steg nda upp till A+++. Idag kan du kpa en ny kyl/frys som klarar sig med 190 kWh/r, vilket innebr en kostnad p 78 re per dag fr att hlla maten kall och frsch. De nya lampor som ersatt de gamla gldlamporna r ocks upp till tta gnger mer energieffektiva. Hela denna utveckling betyder att vi kan behlla samma niv av bekvmlighet och standard men med mycket lgre total energianvndning n tidigare. Sjlvklart frutsatt att vi gr energimedvetna val i de inkp vi gr.

Energieffektivisering skulle ocks kunna handla om att du sjlv p ett klimat- och miljsmart stt gr en liten del av den energi du vill anvnda. Jag tnker p dem som producerar sin egen el. En underskning som Svensk Energi har gjort bland 3000 elanvndare i Sverige visar att sju av tio r intresserade av att producera sin egen el i framtiden. Spnnande siffror som visar att framtiden r elektrisk!

Solceller p taket kan anvndas till produktion av hushllsel, eller mjligheter att med egen kraft ladda sin elbil. Fler hustak med solceller som ger el nr solen skiner kan bidra till svl vrme som kyla fr att hlla ett gott inomhusklimat ret runt.

Vad behvs d fr att detta ska kunna bli verklighet? Elbranschen jobbar tillsammans med sina kunder gentemot politikerna fr mjligheten att kunna kvitta kundens egen elproduktion mot elanvndningen, s kallad nettodebitering. P s stt skulle det bli mer lnsamt fr den som vill gra sin egen el. Vi hoppas att vi snart fr se en frndring i lagen. S hr borde det vara: En villagare med solpanel p taket, som under en mnad producerar el som matas ut p elntet, borde f kvitta den utmatade produktionen mot den man behver kpa in under mnaden. Inte svrare n s.

Men vad kostar det egentligen med el i dag? Fr att inte rkna lgt kan man sga att den kostar 1,50 kr/kWh om man inkluderar moms, skatter, ntavgifter mm.

Vad fr man d fr 1,50 kr el?

Bland annat detta: 37 timmar slsurf med en brbar dator eller 40 koppar strkande kaffe med en kaffebryggare eller 12 minuter i en vrmande bastu. Ganska mycket nd.

 

Helena Olssn, el- och samhllsanalytiker, Svensk Energi

 

- Read less


Lt inte nya regler stoppa teranvndning av flyttbara byggnader

Flyttbara modulbyggnader anvnds fr att snabbt f fram tillflliga lokaler fr evakuering av skolor, byggprojekt, expansion av fretag eller befolkningsfrndringar som stter tryck p dagis, skolor, studentbostder och flyktinganlggningar. Branschorganisationen fr uthyrningsfretag, Swedish R...

+ Read more

Flyttbara modulbyggnader anvnds fr att snabbt f fram tillflliga lokaler fr evakuering av skolor, byggprojekt, expansion av fretag eller befolkningsfrndringar som stter tryck p dagis, skolor, studentbostder och flyktinganlggningar. Branschorganisationen fr uthyrningsfretag, Swedish Rental Association (SRA) slr nu larm om att nya byggregler(PBL) kan stoppa en fortsatt anvndning av flyttbara byggnader.

Flyttbara byggnader ger en snabb och flexibel lsning som anpassas efter varje enskilt behov. Modulerna hyrs ut till olika kunder som har tillflliga behov av lokaler. De transporteras, monteras, anpassas, frndras och flyttas sedan till nya verksamheter. Uthyrningen ger en snabb, kostnadseffektiv och miljvnlig lsning, teranvndning r bland de klokaste tgrderna fr en lngsiktigt hllbar milj- och samhllsutveckling.

Modulerna har hittills byggts enligt de regler som r aktuella vid tillverkningen. Eftersom de r gjorda fr att flyttas r de ofta dyrare att bygga n ett motsvarande permanenthus.

I nya Plan- och bygglagen (PBL) srskiljs inte flyttbara byggnader frn nybyggnader. Enligt den nya lagstiftningen ska alla byggnader som stlls upp p ny plats betraktas som nybyggda och uppfylla det senaste regelverket. Det innebr att modulerna nu mste prvas igen mot de aktuella byggreglerna, allts de som gller nr de flyttas och stlls upp hos en ny kund. Uppfylls inte de aktuella nybyggnadsreglerna mste modulen modifieras, alla frndringar i regelverket sedan frra uthyrningen och uppstllningen mste tgrdas.

Fljden blir en orimlig kostnad som direkt drabbar samhllsnyttig verksamhet, bara fr att lagstiftaren frbisett att vissa byggnader frn brjan r avsedda fr tillflligt bruk. Att bygga nytt fr att efter en kort tid riva och skrota byggnader skulle inte heller vara ett rimligt alternativ till flyttbara byggnader.

Om motsvarande krav skulle glla fr permanenta hus skulle, s fort PBL ndras, kommunala bostadsfretag eller privatpersoner tvingas bygga om alla sina fastigheter enligt nya energi-, brand-, eller utrymmeskrav. Vi tror att de flesta inser hur absurd en sdan tillmpning av retroaktiva krav skulle vara. Jmfr ven med uthyrning av byggmaskiner, dr det finns enhetliga regler inom hela EU. Den skerhetsniv som gller d en maskin stts p marknaden behver inte ndras under maskinens livslngd.

En strikt tillmpning av nya PBL innebr att:

· tillflliga evakueringslokaler inte kan erbjudas inom rimlig tid

· flyttbara lokaler inte kan teranvndas utan kostsam modifiering

· olika verksamheters expansion motverkas

· bostder och lokaler fr demografiska toppar inte kan lsas rationellt

· obebyggd mark inte kan anvndas i avvaktan p framtida byggnadsplaner.

Swedish Rental har kontaktat Boverket fr att uppmrksamma problemet. Det avvisande svar vi fick duger inte. Vi trodde att Boverkets roll var att fresl frfattningsndringar som frbttrar bygglovsprocessen och att utreda konsekvenser av freslagna ndringar. En ofullstndig remisshantering borde inte vara en urskt fr att skjuta ansvaret ifrn sig.

ndringarna i PBL har skapat liknande problem fr tillflliga bygglov. Cafer, korvkiosker, husvagnar och hotellbtar mste rivas eller flyttas vilket ftt kommunerna att agera. Eftersom Boverket inte prioriterar frgan, hoppas nu Swedish Rental att Socialdepartementet, som r ansvarig fr byggnadsfrgor kan fresl en lsning. Vi r vertygade om ndvndigheten i att hitta frenklingar i bygglovshanteringen vid flyttning och nyuppstllning av tillflliga byggnader, eller lttnader i de byggnadstekniska kraven vid ”nybyggnation” efter flyttning av byggnader som i tidigare prvning uppfyllt gllande krav.

Flyttbara byggnader r en ndvndig del av det moderna samhllet, det vore olyckligt om de omjliggrs som en fljd av frbiseende hos lagstiftaren. PBL mste ndras s att den tar hnsyn till syftet med att flytta byggander och frutsttningarna fr detta. Det r inte rimligt att modulbyggnader, varje gng de flyttas, mste modifieras fr att mta det senaste regelverket fr nybyggnader.

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3380","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"178","width":"450"}}]]

Camilla Henster, ordfrande Swedish Rentals modulutskott och
Leena Haabma Hintze, kanslichef Swedish Rental Association

 

- Read less


"En skyskrapa r som ett eget litet samhlle"

”Mnga har inte rd att bo hr lngre utan flyttar till ngot billigare”, sa vaktmstaren nr han hjlpte till med flyttlasset i hissen upp.Hissen liksom bara fortsatte och fortsatte och man svalde och tnkte att, hm, ska vi bo hr uppe?Vi klev till slut ut och in i det ...

+ Read more

”Mnga har inte rd att bo hr lngre utan flyttar till ngot billigare”, sa vaktmstaren nr han hjlpte till med flyttlasset i hissen upp.

Hissen liksom bara fortsatte och fortsatte och man svalde och tnkte att, hm, ska vi bo hr uppe?

Vi klev till slut ut och in i det som skulle bli vrt hem det nrmaste ret. Trettiotre vningar upp mitt p Manhattan i New York.

Det var, hur ska man sga, hgt.

Vldigt hgt.

Inte minst fr ngon som vxt upp i en enplanare i en liten by i Hlsingland som heter Frila. P lite frsiktiga ben gick vi in. Ja, sonen gick inte alls. Han satt i barnvagn. Den placerades mitt i rummet och sakta nrmade vi oss fnstret.

Herrejvlar!

”Tur det inte gr att ppna”, sa en av oss och tnkte p den sommarens stora hitlt, Tears from Heaven, som Eric Clapton skrivit till minne av hans son som fallit frn 54:e vningen och dtt…

”This is how you open the window”, sa vaktmstaren nsta sekund och drog upp fnstret fullt och lutade sig ut medan han slppte in avgaser frn bilkerna p Third Avenue.

Sjlv kastade man sig in mot mitten av rummet och greppade barnvagnen som bara en enplanspappa kan gra 33 vningar upp. Inte fr att sonen kunde g men nd.

Dagen efter hade vaktmstaren frvnat ftt montera galler och krokar fr fnstren och vi vgade brja bo.

Det r en mrklig knsla att bo i en skyskrapa. Det r som ett eget litet samhlle. I vr bodde fler mnniskor n i mitt gamla Frila. Fast p hjden. Ngot centrum som korvkiosken finns inte utan mtesplatsen r hissen.

Det var hon som klev av p fjortonde, han med hundarna p sextonde, barnfamiljen p tjugoandra och s vidare. Man lrde sig snabbt. Det var ’nice weather today’ hit och ’rainy today’ dit. Sg man tjatiga damen p tjugosjtte kliva in ltsades man f telefon och vntade p nsta hiss.

Nr ngon hiss var avstngd blev det k. Inget retade samhllet Skyskrapan mer.

En gng var alla hissar trasiga. Ngot elfel. D reagerade samhllet Skyskrapan som nr vg 84 genom Frila en gng var avstngd. Kaos. Panik. ldre tog sig inte ner frn sina lgenheter och nnu mindre upp fr trappan som gick som en ndgng i mitten av huset.

Jag sger bara: 33 vningar med barn och barnvagn utan hiss krver sin man.

Eller rttare sagt kvinna. Jag jobbade ju sent den dagen…

Drrvakterna sg allt och vaktmstarna visste allt. Man mste med ojmna mellanrum visa dem sin tacksamhet. Helst med dollar i ett kuvert. Vid jul hade de en lista dr de prickade av vilka som hade gett dem ett extra tjockt julkuvert.

Sg s hr: den som missade det hade nog svrt att f kranen lagad nrmaste ret.

Det hr var innan 11 september 2001 s att ngon skulle flyga in i vr tvrummare fanns inte ens i tankevrlden. Dremot hade man frsts sett filmen Skyskrapan brinner. Det hade alla som bodde dr. S nr den frsta hjdskrcken som nyinflyttad lagt sig var det brand man oroade sig fr. Ndgngen, allts trappen i mitten av huset, skttes noga.

Nr vi flyttade drifrn sa vaktmstaren samma sak som nr vi flyttade in:

”Mnga har inte rd att bo hr lngre utan flyttar. Tiderna r ju smre.”

”Jag frstr. Flyttar de ut p landet eller?”

”Nej, nej. Ingen vill vl lmna huset frivilligt? De flyttar frsts ner ngra vningar. Tv procent lgre hyra per vning.”

 

Ola Liljedahl

 

 

- Read less


Juristkrnikan

 LOU r viktig fr byggbranschen mot bakgrund av att det offentliga r en stor bestllare av byggtjnster. Det r inte ovanligt med verprvningar av offentliga upphandlingar. En verprvning innebr att en anbudsgivare som inte tilldelats upphandlingskontraktet har en mjlighet att i...

+ Read more

 

LOU r viktig fr byggbranschen mot bakgrund av att det offentliga r en stor bestllare av byggtjnster. Det r inte ovanligt med verprvningar av offentliga upphandlingar. En verprvning innebr att en anbudsgivare som inte tilldelats upphandlingskontraktet har en mjlighet att i frvaltningsdomstol anska om verprvning av upphandlingen. Anbudsgivaren kan yrka att upphandlingen grs om eller rttas. Berttigad att klaga r den anbudsgivare som lidit skada. Det innebr i praktiken att anbudsgivaren mste kunna visa att denne istllet skulle ha ftt kontraktet om upphandlingen genomfrts p rtt stt.

Min erfarenhet r att det r inte r ltt att f rtt vid en anskan om verprvning. vertrdelsen mste vara tydlig. Det mste vara tydligt att den upphandlande myndigheten gjort ett avsteg frn ngon av de rdande och ledande principerna som styr LOU, det vill sga ett brott mot proportionalitetsprincipen (ett tillspetsat exempel r att den upphandlande myndigheten stller krav p att leverantren ska ha en omsttning p hundra miljoner kronor, trots att det r frga om en leverans av 1 000 stycken suddgummin), eller t ex att upphandlande myndigheten gynnar en lokalt frankrad leverantr eller lmnar information till endast en av anbudsgivarna (se vidare 1 kap 9 § LOU).

Tilldelar den upphandlande myndigheten ett kontrakt till en leverantr som inte uppfyller ett s kallat skall-krav leder det ocks i allmnhet till att upphandlingen inte gtt korrekt till. Som jag redan antytt krvs det att brottet mot LOU som den upphandlande myndigheten begr ska vara tydligt fr att upphandlingen ska rttas eller gras om. Min erfarenhet r att det i allmnhet r svrt att frska leda i bevis att ens egen produkt r mycket bttre n den vinnande anbudsgivarens produkt. Det r svrt att vertyga en domstol om att den ena produkten skulle ha tilldelats en viss pong i jmfrelse med en annan produkt.

I allmnhet r det nog s att domstolarna inte anser sig ha kompetensen att kunna gra bttre bedmningar n den upphandlande myndigheten i den frgan. Drfr krvs det att brottet mot LOU r tydligt och lttfattligt fr att framgng ska ns med en verprvning. Jag vill ocks pst att det finns en viss ”vingelmn” fr upphandlande myndighet nr det gller frgan om hur den upphandlande myndigheten stller upp sina kriterier fr hur anbuden ska pongsttas i och med att den hgsta frvaltningsdomstolen fr ca 10 r sedan uttalade att ett frfrgningsunderlag som inte r optimalt utformat trots allt kan vara i enlighet med LOU:s brande principer, det krvs att ngon av LOU:s principer ”trds fr nr” enligt domstolen.

Peter Degerfeldt
Advokat, Landahl Advokatbyr

 

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord