Gstbloggen
 

Byggkostnadsutredningen har fr snvt fokus

 Bostadsminister Stefan Attefall hade ett lovvrt syfte nr han tillsatte Byggkostnadsutredningen. Han ville underltta fr ett kat bostadsbyggande genom att minska byggkostnaderna. Men redan i utredningsdirektiven gick han och hans rdgivare vilse. Dr klargrs att det som den srsk...

+ Read more

 

Bostadsminister Stefan Attefall hade ett lovvrt syfte nr han tillsatte Byggkostnadsutredningen. Han ville underltta fr ett kat bostadsbyggande genom att minska byggkostnaderna. Men redan i utredningsdirektiven gick han och hans rdgivare vilse. Dr klargrs att det som den srskilda utredaren ska studera r produktionskostnaderna, inte totalkostnaden i form av livscykelkostnad.

Den srskilde utredaren Bjrn Hedlund har fljt utredningsdirektiven, och han har gjort troligt att s kallade kommunala srkrav gr att investeringskostnaderna i bostadsbyggandet kar. Men utredningen har avsttt frn att bedma totalkostnaderna fr byggnaden. Den har inte ver huvud taget frskt visa hur driftskostnaderna minskar och drmed ger en lgre livscykelkostnad. De positiva effekter i form av riskminimering, som en lgre energianvndning i byggnaderna ger, har heller inte tagits med i berkningarna.

Minskade utslpp av CO2 och kad frsrjningstrygghet fr energi r tv av vra viktigaste samhlleliga klimat- och energiml.

Byggnader str fr ca 40 procent av energianvndningen i Europa. I Sverige r motsvarande andel drygt en tredjedel. En effektivare energianvndning i bebyggelsen r avgrande fr att vi ska kunna n vra gemensamma energi- och klimatml. Svl ny som befintlig bebyggelse mste bli energieffektivare. Tv starka drivkrafter fr detta i Sverige r dels EUs direktiv om effektivare energinvndning, som bland annat innebr att den offentliga sektorn ska freg med gott exempel. Dels kommunala initiativ fr effektivare energianvndning. Dagens nationella kravniver (BBR19) p energianvndning rcker inte fr att vi ska kunna n vra samhlleliga ml om 20 procent effektivare energianvndning i bebyggelsen r 2020 och halverad energianvndning till r 2050.

I avsaknad av strngare nationella energikrav frn Boverket har kommunernas lokala energikrav bidragit till kad hllbarhet och utveckling av nya koncept. Utredningen sger sig inte ha ngon uppfattning om huruvida BBRs energikrav och andra tekniska funktionskrav r korrekta. Hur kan man d dra slutsatser att det blir merkostnader?

Utredningen hvdar att tillgngligt underlag om krav p byggnaders energianvndning r bristflligt. Varfr har man inte anvnt det material som har tagits fram av CIT och WSP p uppdrag av Energimyndigheten, eller det som skrivs i regeringens underlag 20121/12:231 om Nranollenergibyggnader?

Det r ocks konstigt att man inte har haft med ngon expert frn Energimyndigheten i utredningen. ven om Boverket ansvarar fr de nationella byggreglerna s r Energimyndigheten sektorsansvarig inom energiomrdet i Sverige.

Den freslagna stoppbestmmelsen, som innebr inskrnkningar i den kommunala sjlvbestmmandertten, kommer att hindra utvecklingen mot ett hllbarare samhllsbyggande. Man br drfr inte frbjuda de kommunala srkraven, men uppmuntra kommunerna att samordna sina krav. Kommunerna stimuleras av varandra och de fr stor uppmrksamhet frn stder runt om i vrlden. De svenska, kommunala srkraven har drfr betydelse ven fr hllbar samhllsbyggnad i andra lnder. En majoritet av byggfretagen har, i tidigare studier, fresprkat tuffare energikrav i de nationella byggreglerna. Men man vill att reglerna ska glla alla och man vill ha en god framfrhllning.

Utver utredningens fr snva analys av investeringar istllet fr kostnader finns en rad punkter i utredningen som kan kritiseras:

  • Utredningen bygger p bedmningar av kostnader, inte p verkliga kalkyler eller dokumenterade vrden.

  • Utredningen tar inte hnsyn till systemeffekter, som att vlisolerade vggar och fnster med hgre energiprestanda kan medfra att radiatorsystem inte behvs.

  • Utredningen har inte utvrderat vilka positiva effekter de kommunala srkraven har eller om de antagna kade investeringskostnaderna kan uppvgas av den miljnytta och kade importoberoende av energi, som de kommunala srkraven leder till.

  • Bedmningarna bygger till stor del p analyser av smhus, sedan dras slutsatser avseende flerbostadshus trots att frutsttningarna skiljer sig starkt t fr dessa bda typer av byggnader.

Vi lever i en vrld full av mlkonflikter. En del av dem r verkliga, andra r bara upplevda. Det r positivt att det skapas en diskussion om dessa frgor. Det r ocks bra om det lyfts upp och fastsls i vilken ordning de samhlleliga mlen ska prioriteras nr de kommer i konflikt med varandra. D blir det lttare fr alla parter att gra rtt.

 

Agneta Persson
WSP Sverige AB

 

- Read less


Pepparkakshusmarknaden str stabil i krisen

Frsvagningen i den Europeiska ekonomin har satt tydliga spr i byggmarknaden under hsten. Prognoscentret har dock funnit en marknad, visserligen kraftigt ssongsberoende, som inte verkar lida lika mycket av den ekonomiska situationen – pepparkakshusen. Strax innan finanskrisen...

+ Read more

Frsvagningen i den Europeiska ekonomin har satt tydliga spr i byggmarknaden under hsten. Prognoscentret har dock funnit en marknad, visserligen kraftigt ssongsberoende, som inte verkar lida lika mycket av den ekonomiska situationen – pepparkakshusen. 

Strax innan finanskrisen byggdes det 865 000 bostder/r i Spanien och byggaktiviteten p Irland och Island var inte mycket lgre. Detta fick en nde med frskrckelse. Enligt en studie genomfrd av Prognoscentret AB frvntas pepparkakshus-marknaden i Sverige under enbart december landa p 1,4 miljoner hus, vilket slr Spanien rsproduktion med 40 %. Spekulationsbyggandet r dessutom relativt hgt d en tredjedel av byggherrarna uppfr mer n ett hus. Risken fr kris r dock blygsam d investeringarna per bostad r lg, byggtiden kort och arbetskraften i de flesta fall gratis. Efterfrgan frvntas matcha den kraftigt kade tillgngen.

 

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3488","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"280","width":"468"}}]]

Trots en vxande marknad fr prefabricerat (frdiga paket, med 35 % marknadsandel) och semi-prefab (kpt deg, med 25 %) r det fortfarande lsvirke som r vanligast med ungefr 40 % av marknaden. Det r ven dr spekulationsbyggandet r dominerande tack vare lgre byggmaterialkostnader. Inte ovntat r det smhusbyggandet som dominerar med 75 % av alla pbrjade byggen, (till skillnad frn verkligheten). Detta kan frklaras av gammal tradition, en riklig tillgng p billiga tomter och att villadrmmen fortfarande lever hos mnga byggherrar. Resten satsar grna p skrytbyggen dr framfrallt slott r en populr byggtyp.

I 75 % av fallen r kvinnan i hushllet huvudentreprenr men byggherren, det vill sga barnen, agerar ven underentreprenrer och deltar i omkring 40 % av alla projekt. Mnnen deltar i drygt 50 % av projekten men deras bidrag riktas i huvudsak mot materialleverans och distribution. Vi kan tyvrr inte se ngot kat miljfokus i vr underskning och allra minst bland prefab-byggarna dr endast 6 % vljer miljcertifierat byggmaterial. Andelen kar till 28 % bland lsvirkesbyggarna och semi-prefab ligger dremellan. Det svaga miljintresset kan frefalla veraskande d byggherren ofta p eget initiativ ansvarar fr destruktionen av rivningsmaterialet. 

Thomas Ekvall
Prognoscentret

 

- Read less


Marknaden fr pepparkakshus kartlggs

December r hr och vi kan dystert konstatera att det inte r ngon vidare fart p det svenska bostadsbyggandet. Det r dock en del av byggnationen som tidigare inte har inkluderats. Vilket naturligtvis r mrkligt, lngt in p 2000-talet.Hur mnga hus pbrjas? Hur mnga frdigstlls? Vem...

+ Read more

December r hr och vi kan dystert konstatera att det inte r ngon vidare fart p det svenska bostadsbyggandet. Det r dock en del av byggnationen som tidigare inte har inkluderats. Vilket naturligtvis r mrkligt, lngt in p 2000-talet.

Hur mnga hus pbrjas? Hur mnga frdigstlls? Vem r entreprenr, hur ser miljtnkandet ut och hur omfattande r anvndningen av underentreprenrer? Grs det bara hus eller byggs det ocks andra typer av byggnader som inte registreras? Kyrkor, tomtestugor eller riddarborgar och slott? Frgorna r mnga, men ingen vet med skerhet omfattningen av denna vldoftande del av den svenska byggmarknaden.

Prognoscentret har tagit problemstllningen p allvar och genomfr en riksrepresentativ underskning fr att f svar p hur mnga pepparkakshus som faktiskt byggs och hur marknadsstrukturen ser ut.

Underskningen kommer att mta hur mnga som bygger pepparkakshus i egen regi och hur mnga som vljer att anvnda sig av monteringsfrdiga/prefabricerade hus. Underskningen kommer ocks att belysa om det ocks byggs andra konstruktioner i pepparkaksutformning, samt vem som deltar i processen med att designa och uppfra konstruktionen runt om i svenska hem. Resultaten frn den hr banbrytande analysen kommer att presenterad den 14 december. Hll utkik p Byggvrldens webb.

 

Patric Lindqvist
vd, Prognoscentret

- Read less


Entreprenrens stoppningsrtt

Enligt AB 04 och ABT 06 har svl entreprenr som bestllare rtt att skriftligen hva entreprenadkontraktet svitt avser terstende arbeten under ett antal i AB 04/ABT 06 angivna omstndigheter, se 8 kap 1 § och 8 kap 2 §. Det ska ppekas att troligen r inte bestmmelserna uttmmande...

+ Read more

Enligt AB 04 och ABT 06 har svl entreprenr som bestllare rtt att skriftligen hva entreprenadkontraktet svitt avser terstende arbeten under ett antal i AB 04/ABT 06 angivna omstndigheter, se 8 kap 1 § och 8 kap 2 §. Det ska ppekas att troligen r inte bestmmelserna uttmmande, det vill sga ven andra omstndigheter som utgr vsentliga kontraktsbrott kan beropas som grund fr hvning. Det kan nog ven vara mjligt att hva en entreprenad i sin helhet och inte bara terstende del. (Fr den som r srskilt intresserad av just dessa frgor och vill bedriva juridiska sjlvstudier kan t ex hnvisas att lsa vad Per Ossmer i Juridisk Tidskrift 2009/10 nr s 996 f f skriver.)

Fr entreprenrens del freligger ett alternativ till hvning, nmligen stoppningsrtt, 8 kap 3 § AB 04/ABT 06. Freligger ngon av omstndigheterna enligt 8 kap 2 § punkterna 1, 3-6 i AB 04/ABT 06 har entreprenren rtt att istllet fr att hva kontraktet rtt att stoppa arbetet under en mnads tid. Inom denna mnad ska entreprenren underrtta bestllaren om entreprenren avser att teruppta arbetet eller hva kontraktet. Sker inte rttelse frn bestllarens sida ger entreprenren rtt att antingen hva eller teruppta arbetet. Fr det fall att entreprenren haft fog fr att avbryta och terupptar arbetet s har entreprenren rtt till svl tidsfrlngning som ersttning fr merkostnader med anledning av stoppet. Fr det fall att inte entreprenren i rtt tid terupptar arbetet ger bestllaren rtt att hva terstende del av kontraktet i enlighet med 8 kap 1 § punkten 2.

Den mrkliga konsekvensen synes vara att om entreprenren haft std fr att stoppa arbetet, men inte i rtt tid (inom en mnad) meddelar bestllaren om entreprenren har fr avsikt att hva eller teruppta arbetet har bestllaren istllet rtt att hva och, enligt 8 kap 6 §, rtt till ersttning fr kostnadskningen. Det spelar allts ingen roll att entreprenren haft fullt fog fr stoppet, utan underlter/missar entreprenren att hva eller teruppta arbetet i rtt tid s medfr det att bestllaren istllet fr rtt att hva och rtt till ersttning fr kostnadskning. Det synes orimligt men en bokstavstrogen tolkning ger inte annat resultat. Enligt min uppfattning borde det rtteligen framg av AB/ABT att om det visar sig att entreprenren haft fog fr att stoppa arbetet, men av ngon anledning underltit att meddela i rtt tid (inom en mnad) huruvida arbetet ska terupptas eller kontraktet hvas, ger inte bestllaren rtt till eventuell kostnadskning i enlighet med 8 kap 6 § AB 04/ABT 06. 

Peter Degerfeldt
Advokat, Landahl Advokatbyr

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord