Gstbloggen
 

r "halvfems" mindre n "tyve", Stefan Attefall?

Den senaste tiden har man i byggmedia kunnat lsa om bostadsminister Stefan Attefalls syn p energikraven i de svenska byggreglerna. Attefall menar att vra krav r de strngaste i Europa.Det framgr inte om Attefall menar just nu eller efter anpassning till EU-direktivet om byggnaders ene...

+ Read more

Den senaste tiden har man i byggmedia kunnat lsa om bostadsminister Stefan Attefalls syn p energikraven i de svenska byggreglerna. Attefall menar att vra krav r de strngaste i Europa.

Det framgr inte om Attefall menar just nu eller efter anpassning till EU-direktivet om byggnaders energiprestanda enligt artikel 9, nra-nollenergibyggnader. Oavsett vad han syftar p s r det fel. Vrt grannland Danmark har sedan augusti 2011 justerat sina byggregler vilket gr dem strngare. Danskarna har ocks redan nu infrt nnu strngare krav som infrs 2015 och 2020.

Attefalls uttalanden visar upp en attityd att Sverige r bst i klassen och ska ses mot bakgrund av Nringsdepartementets nyligen utsnda remiss om hur Sverige ska infra ”Nra-nollenergibyggnader” i enlighet med EUs direktiv.

Lika nedstmd som jag har blivit ver instllningen frn Sveriges departement och myndigheter till hur man ska infrliva EU-direktivet, lika inspirerad har jag blivit av att lsa om de frndringar som har genomfrts och planeras i Danmark.

Danmark har liksom Sverige fastlagt ett ambitist vergripande ml fr energianvndningen – men med den skillnaden att de danska myndigheterna utformar byggreglerna s att danskarna kan n mlet.

Erhvervs- og byggestyrelsen i Danmark har tillsammans med byggbranschen tagit fram den s kallade nya 2020-klassen som man vill infra direkt fr att f erfarenheter. De krav man har fr ett flerfamiljshus p 1 000 kvadratmeter r en energianvndning p 54 kWh per kvadratmeter och r. Fram till 2020 ska denna ner till 20 kWh.

Detta ska jmfras med det krav p maximalt 90 kWh kpt energi per kvadratmeter och r fr icke eluppvrmda byggnader respektive 55 kWh fr eluppvrmda byggnader som Nringsdepartementet freslr ska glla ven 2020. Och det fr sdra Sverige, det vill sga den del av landet som har ungefr samma temperaturfrutsttningar som Danmark.

Framtidssynen skiljer sig ocks markant d man i Danmark tror att teknologi och byggmetoder kommer att utvecklas och energipriserna ka. Man rknar med att energipriserna kar med tv procent, baserat p IEA, International Energy Agencys prognoser. I kombination med att material och metoder utvecklas bedmer danskarna att merinvesteringarna fr 2020-klassen kommer att vara lnsamma ven vid en hg rnteniv. Man ser ocks stora affrsmjligheter fr dansk byggindustri. Genom att med god framfrhllning kunna anpassa sig till de nya reglerna kommer man att ha ett stort frsteg i konkurrensen nr ett helt Europa ska energieffektivisera sina byggnader.

I Sverige mste vi nu, vid sidan av prestandan i nya byggnader, fokusera p miljonprogrammets byggnader. Dessa r bde mnga och bristflliga i flera avseenden: cirka en fjrdedel av vrt byggnadsbestnd r byggt under miljonprogrammet. Rtt tillflle att genomfra de omfattande frbttringar av energieffektiviteten som krvs r nr byggnaden nd mste renoveras. Detta tillflle finns nu och tio r framt nr det gller miljonprogrammet.

Drfr r det ofrsteligt att Nringsdepartementet lgger en remiss som gr ut p att inget behver gras i Sverige, samtidigt som regeringen sjlv satt upp mlet om en halvering av byggnaders energianvndning till 2050.

Bde nringsdepartementet och bostadsminister Stefan Attefall verkar tycka att dagens krav p 90 kWh kpt energi per kvadratmeter och r r fullt tillrckligt. Vilket r en helt obegriplig tolkning av begreppet ”nra noll”. Vad sger man i korridorerna p Nringsdepartementet en ljum hstdag med en temperatur kring 15 grader? Att det r nra noll?

Nej, nra noll r nra noll och ”Nra nollenergihus” mste sjlvklart ligga nrmare noll n dagens minimikrav p energieffektivitet. Passivhus borde stmma vl in p begreppet. Teknik, material och kunskap finns fr att klara av att bygga passivhus och r beprvad fr de flesta typer av byggnader. Kommande “Nra nollenergihus” borde drfr rimligen ha energiprestanda i niv med passivhus. Det krver en kraftig skrpning av kraven p energiprestanda i Boverkets byggregler, Stefan Attefall!

Conny Pettersson

vd Swedisol, Sveriges mineralullsproducenters branschorganisation
 

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord