Gästbloggen
 

Är "halvfems" mindre än "tyve", Stefan Attefall?

Den senaste tiden har man i byggmedia kunnat läsa om bostadsminister Stefan Attefalls syn på energikraven i de svenska byggreglerna. Attefall menar att våra krav är de strängaste i Europa.Det framgår inte om Attefall menar just nu eller efter anpassning till EU-direktivet om byggnaders ene...

+ Read more

Den senaste tiden har man i byggmedia kunnat läsa om bostadsminister Stefan Attefalls syn på energikraven i de svenska byggreglerna. Attefall menar att våra krav är de strängaste i Europa.

Det framgår inte om Attefall menar just nu eller efter anpassning till EU-direktivet om byggnaders energiprestanda enligt artikel 9, nära-nollenergibyggnader. Oavsett vad han syftar på så är det fel. Vårt grannland Danmark har sedan augusti 2011 justerat sina byggregler vilket gör dem strängare. Danskarna har också redan nu infört ännu strängare krav som införs 2015 och 2020.

Attefalls uttalanden visar upp en attityd att Sverige är bäst i klassen och ska ses mot bakgrund av Näringsdepartementets nyligen utsända remiss om hur Sverige ska införa ”Nära-nollenergibyggnader” i enlighet med EUs direktiv.

Lika nedstämd som jag har blivit över inställningen från Sveriges departement och myndigheter till hur man ska införliva EU-direktivet, lika inspirerad har jag blivit av att läsa om de förändringar som har genomförts och planeras i Danmark.

Danmark har liksom Sverige fastlagt ett ambitiöst övergripande mål för energianvändningen – men med den skillnaden att de danska myndigheterna utformar byggreglerna så att danskarna kan nå målet.

Erhvervs- og byggestyrelsen i Danmark har tillsammans med byggbranschen tagit fram den så kallade nya 2020-klassen som man vill införa direkt för att få erfarenheter. De krav man har för ett flerfamiljshus på 1 000 kvadratmeter är en energianvändning på 54 kWh per kvadratmeter och år. Fram till 2020 ska denna ner till 20 kWh.

Detta ska jämföras med det krav på maximalt 90 kWh köpt energi per kvadratmeter och år för icke eluppvärmda byggnader respektive 55 kWh för eluppvärmda byggnader som Näringsdepartementet föreslår ska gälla även 2020. Och det för södra Sverige, det vill säga den del av landet som har ungefär samma temperaturförutsättningar som Danmark.

Framtidssynen skiljer sig också markant då man i Danmark tror att teknologi och byggmetoder kommer att utvecklas och energipriserna öka. Man räknar med att energipriserna ökar med två procent, baserat på IEA, International Energy Agencys prognoser. I kombination med att material och metoder utvecklas bedömer danskarna att merinvesteringarna för 2020-klassen kommer att vara lönsamma även vid en hög räntenivå. Man ser också stora affärsmöjligheter för dansk byggindustri. Genom att med god framförhållning kunna anpassa sig till de nya reglerna kommer man att ha ett stort försteg i konkurrensen när ett helt Europa ska energieffektivisera sina byggnader.

I Sverige måste vi nu, vid sidan av prestandan i nya byggnader, fokusera på miljonprogrammets byggnader. Dessa är både många och bristfälliga i flera avseenden: cirka en fjärdedel av vårt byggnadsbestånd är byggt under miljonprogrammet. Rätt tillfälle att genomföra de omfattande förbättringar av energieffektiviteten som krävs är när byggnaden ändå måste renoveras. Detta tillfälle finns nu och tio år framåt när det gäller miljonprogrammet.

Därför är det oförståeligt att Näringsdepartementet lägger en remiss som går ut på att inget behöver göras i Sverige, samtidigt som regeringen själv satt upp målet om en halvering av byggnaders energianvändning till 2050.

Både näringsdepartementet och bostadsminister Stefan Attefall verkar tycka att dagens krav på 90 kWh köpt energi per kvadratmeter och år är fullt tillräckligt. Vilket är en helt obegriplig tolkning av begreppet ”nära noll”. Vad säger man i korridorerna på Näringsdepartementet en ljum höstdag med en temperatur kring 15 grader? Att det är nära noll?

Nej, nära noll är nära noll och ”Nära nollenergihus” måste självklart ligga närmare noll än dagens minimikrav på energieffektivitet. Passivhus borde stämma väl in på begreppet. Teknik, material och kunskap finns för att klara av att bygga passivhus och är beprövad för de flesta typer av byggnader. Kommande “Nära nollenergihus” borde därför rimligen ha energiprestanda i nivå med passivhus. Det kräver en kraftig skärpning av kraven på energiprestanda i Boverkets byggregler, Stefan Attefall!

Conny Pettersson

vd Swedisol, Sveriges mineralullsproducenters branschorganisation
 

- Read less

Presentation

Här publiceras inlägg från gästskribenter som ger sin syn på branschen.

Nyckelord

 
 

 
 
 
Â