Gstbloggen
 

Bostadsbyggande i Stockholmsregionen

Bostadsbyggande i Stockholmsregionen r ett riksintresse som mste bli ett "Riksintresse"Under de senaste veckorna har vi kunnat flja den allt mer intensifierade diskussionen om varfr det inte byggs tillrckligt mnga bostder i Stockholmsregionen. Det tycks som om alla r ver...

+ Read more

Bostadsbyggande i Stockholmsregionen r ett riksintresse som mste bli ett "Riksintresse"

Under de senaste veckorna har vi kunnat flja den allt mer intensifierade diskussionen om varfr det inte byggs tillrckligt mnga bostder i Stockholmsregionen. Det tycks som om alla r verens om att en kad aktivitetsniv vad gller byggandet r av betydelse fr Sveriges tillvxt och att begrnsningar i detta p lng sikt kan hota den starka stllning som svensk ekonomi har. Ur detta perspektiv r det av yttersta vikt att bostadsbyggande i Stockholmsregionen gynnas. 

Inflyttningen av 35 000 mnniskor varje r krver en expansiv bostadspolitik p svl kommunal som regions- och riksniv. Dessa olika niver mste ocks samverka fr att skapa en gynnsam milj fr bostadsbyggande. Kommunerna mste naturligtvis gra sitt genom att skapa en tillrcklig planberedskap och p andra stt ssom genom kommunalt gda fastighetsbolag gynna bostadsproduktion. I Vsby har vi de senaste ren gjort frstrkningar i organisationen fr att skerstlla en god planberedskap och Vsbyhem har ett tydligt uppdrag att bygga nya lgenheter. Under  5-rsperioden 2010 till 2015 har Vsbyhem byggplaner p 1000 nya lgenheter.

Men alla behver hjlpa till fr att mjliggra detta. Regelverken behver frenklas och bostadsproduktionen klassas som ett riksintresse jmfrbart med de intressen som idag prioriteras framfr bostadsproduktion.

I Upplands Vsby kmpar man hrt fr att skapa en gynnsam milj fr bostadsproduktion. Det r prioriterat inom Stadsbyggnadskontoret att ta fram planer och mlet fr nyproduktion stts utmanande hgt. Detta grs fr att vi anser att vi har skyldighet att delta i Stockholmsregionens utveckling. 

Det kan fr den oinvigde se ut som om Upplands Vsby har ondliga mjligheter att bygga. Stora ppna ytor och skogar p 25 minuters avstnd frn Stockholm C, men framtagandet av nya planer frsvras och frhindras i vissa fall fr att andra intressen vger tyngre n bostadsproduktionen. I grova drag kan man beskriva situationen ssom att bostadsproduktion endast tillts inom eller i direkt anslutning till de centrala och sdra delarna av ttorten. Norr om ttorten finns restriktioner fr riksintresset Arlanda. ster och vster om ttorten finns tv grna kilar. I vster finns restriktioner frn skjutfltet i Kungsngen. Till detta kommer regler fr Natura 2000, strandskyddsomrden mm. Samtidigt frsvras planprocessen genom mycket lnga handlggningstider hos lnsstyrelsen.

Vi efterfrgar drfr ett tydligare std frn staten i frgan om bostadsbyggande. Detta handlar bland annat om kortare handlggningstider frn lnsstyrelsen nr det gller yttranden i planfrgor och en samsyn frn olika myndigheter nr det gller bullernormer. 

I Vsby har vi en hg ambition fr bostadsbyggandet, 300 bostder om ret. Denna ambition kommer vi att kvarst vid och bostadsbyggandet har hg politisk prioritet. Men fr att detta skall vara mjligt krvs bland annat att planering av bostadsproduktionen ven ur ett regelperspektiv betraktas som lika prioriterad som de srintressen som idag trumfar hgre nr marken planeras. Kort sagt tycks mnga andra intressen vara prioriterade framfr produktion av bostder. I Upplands Vsby kan vi med ltthet kunna f plats med tusentals nya bostder och vi skulle med ppna armar ta emot alla nya vsbybor som det skulle kunna innebra. Om vi fick strre frihet att planera bostder i de omrden dr begrnsningar finns idag skulle attraktiv boendemilj kunna skapas fr mnga och tminstone en del av problematiken med fr liten bostadsproduktion i regionen kunna avhjlpas.

Erik Palmstierna (M) 
Ordfrande i Byggnadsnmnden i Upplands Vsby

 

 

 

 

 

- Read less


Renovera lnsamt, gr det?

Svenska hus byggda mellan 1950 och1975 representerar en vrldsbermd folkhemsepok i vr historia. Aldrig har ett s stort bostadsbyggnadsprogram genomfrts med s pass hg kvalitet som de flesta husen nd har, till exempel nr det gller planlsningar, tillgng till dagsljus, grna ytor och andr...

+ Read more

Svenska hus byggda mellan 1950 och1975 representerar en vrldsbermd folkhemsepok i vr historia. Aldrig har ett s stort bostadsbyggnadsprogram genomfrts med s pass hg kvalitet som de flesta husen nd har, till exempel nr det gller planlsningar, tillgng till dagsljus, grna ytor och andra moderna funktioner. Dessa hus str nu med aktningsvrd lder och drmed ett omfattande renoveringsbehov och om inte dessa hus tas om hand, riskerar samhllet att tappa bestende vrden som p sikt fr svl sociala och ekonomiska, som miljmssiga konsekvenser. 

Nstan en fjrdedel av landets befolkning bor i husen byggda under denna epok. Deras boendemilj kan komma att bli en konsekvens av fastighetsgarens ekonomiska muskler. Tittar man p renoveringsbehoven i dessa hus finns de strsta bristerna i kk-, bad- och vtrum. Ytor som under senare r fr allt strre betydelse fr boendet och mnniskors livskvalitet. Frgan om hur vi ska ta hand om vra hus r komplex och ett enkelt och sjlvklart svar finns kanske inte, men det fr inte hindra oss frn att fortstta satsa p innovation och utveckling av vra produkter och tjnster. 

Om vi med utveckling och innovation i fokus pratar funktion istllet fr stambyten, nya rr eller golvbrunnar, blir frgan extra spnnande. Ett konkret exempel: Jag vet hur jag vill ha det hemma, hur det ska se ut, upplevas och fungera. Jag vill dessutom ha lagom varmt vatten i kranen, inte behva tnka p att slcka lampor fr att spara energi eller fundera p skillnaden i olika vrmesystem. Allt ska fungera p bsta stt. Som kund vill jag kunna lita p att min leverantr frstr mina nskeml och kan presentera en helhetslsning som fyller mina behov. Med de produkter vi utvecklar, marknadsfr, levererar samt med den kompetens vi installerar, tar vi ett stort ansvar fr en hllbar milj och ger drmed ett nnu strre vrde till vra kunder.  

I samband med Nordbyggsmssan lanserade VVS Fretagen boken Lnsam energieffektivisering – saga eller verklighet? En bok som vill gra det enkelt att verblicka och frst effekter och ekonomi av energispartgrder i samband med renovering. Boken lyfter fram vikten av att planera och kalkylera resultaten av energieffektiviseringstgrder i samband med renovering. Vi vill hrmed inspirera fastighetsgare att inleda en ny grn epok! Energieffektiviserar vi i strre omfattning i samband med att vi renoverar bidrar vi ocks till att uppn det nationella miljmlet om ”god bebyggd milj”. 

I boken finns det exempel med vanliga hustyper och fr varje hustyp finns det frslag till tgrder som ger besparingar p olika niver. Fr varje niv redovisas sedan det ekonomiska utfallet fr olika lng tid, p 10 r, 15 r respektive 20 r. Vi mste alla frst att vi inte kan sitta och vnta p att enbart ngon annan ska ta ansvar, vi mste stlla oss frgan vad vi kan gra sjlva fr ett ansvarsfullt energianvndande och drmed en bttre milj.  Under tiden kan staten vlja att skapa ekonomiska incitament fr fastighetsgarna vilket mjliggr en kostnadseffektiv och miljvnlig renovering dr ven hyresgsterna kan pverka sin boendemilj och som dessutom r villiga att betala fr en tryggare och bttre livskvalitet. 

Vi mste, var och en p ett personligt plan likavl som vi som bransch, hyresgster, stat och kommun, samt fastighetsgarna ta ett gemensamt ansvar fr ett modernt och miljvnligt samhlle. Vi rver inte vr VVS-milj, vi lnar den av vra barnbarn.

Roine Kristianson, vd i VVS Fretagen

Foto: Peter Knutson

 
 
 

- Read less


Starkare byggherre ger byggprojekt som hller tid och budget

Byggherren har en nyckelroll fr utvecklingen av samhllsbyggandet. Samhllsbyggandet omstter ca 1 000 miljarder kronor per r, sysselstter ca 500 000 personer och str fr 35 procent av landets totala energianvndning. Hg effektivitet i sektorn ger landet tillvxt och vlfrd medan ineffektiv...

+ Read more

Byggherren har en nyckelroll fr utvecklingen av samhllsbyggandet. Samhllsbyggandet omstter ca 1 000 miljarder kronor per r, sysselstter ca 500 000 personer och str fr 35 procent av landets totala energianvndning. Hg effektivitet i sektorn ger landet tillvxt och vlfrd medan ineffektivitet direkt slr igenom p all verksamhet och alla medborgare, i form av ondigt hga kostnader fr bostder, arbetsplatser, transportsystem och tekniska system. Inte minst ser vi det i fetstilta rubriker dr ytterligare en arena, skola, badhus eller liknande blivit frsenat eller dyrare att bygga n planerat.  Att bygga handlar allts inte egentligen om att bygga utan att skapa vrden fr brukarna, fr dem som bor, reser och arbetar. 

Som fretrdare fr gare, brukare och samhllets krav skapar byggherren i tidiga skeden frutsttningar fr byggprocessen och den lngsiktiga frvaltningen s att resultatet blir rtt objekt, p rtt plats, i rtt tid och till rtt kostnad. Duktiga byggherrar str bakom projekt som Citytunneln i Malm som blev frdig fre utsatt tid och med en besparing p en miljard kronor. Kompetenta byggherrar str bakom projekt som stra Grdsten som idag, r en trygg och socialt vlfungerade stadsdel. Duktiga byggherrar str bakom projekt som Hus Vnern som byggdes i nra samarbete med dess bestllare och brukare. Alla prisbelnta projekt. 

Under de nrmaste 10 ren behver ver 800 000 (200 miljoner m²) lgenheter byggda i miljonprogrammet genomg omfattande renovering, ombyggnad och energieffektivisering. 150 miljoner m² lokaler och 190 miljoner m² smhus behver ocks tgrdas. Det kommer att krvas byggherrar som har tid, resurser och framfr allt kompetens fr att vlja en energieffektiv renovering och se helheten. 

Kraven p byggherrens kompetens r mnga och ansvarsomrdet inbegriper allt ifrn ml- och kravformulering till upphandling och inte minst miljfrgor som r mer aktuella n ngonsin. Freningen Byggherrarna har lnge uppmrksammat behovet av kompetensutveckling. Vi har sett att det finns ondligt med litteratur som behandlar byggande och fastighetsfrvaltning men ingen om den viktigaste uppgiften i byggprocessen nmligen att vara byggherre. Nu har vi valt att gra ngot t denna brist och drfr tagit fram en lrobok fr byggherrar, ur byggherrens perspektiv. Vi hoppas att denna bok ska bli ett steg p vgen fr mnga byggherrar, men ocks fr andra inom branschen som vill f ett samlat grepp om de utmaningar som en byggherre str infr. 

Med en kompetent och stark byggherre kommer vi se fler byggprojekt som hller tid och budget och som vertrffar frvntningarna!

Mats Bjrs
vd Byggherrarna

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord