Bostadsbyggande i Stockholmsregionen är ett riksintresse som måste bli ett "Riksintresse"

Under de senaste veckorna har vi kunnat följa den allt mer intensifierade diskussionen om varför det inte byggs tillräckligt många bostäder i Stockholmsregionen. Det tycks som om alla är överens om att en ökad aktivitetsnivå vad gäller byggandet är av betydelse för Sveriges tillväxt och att begränsningar i detta på lång sikt kan hota den starka ställning som svensk ekonomi har. Ur detta perspektiv är det av yttersta vikt att bostadsbyggande i Stockholmsregionen gynnas. 

Inflyttningen av 35 000 människor varje år kräver en expansiv bostadspolitik på såväl kommunal som regions- och riksnivå. Dessa olika nivåer måste också samverka för att skapa en gynnsam miljö för bostadsbyggande. Kommunerna måste naturligtvis göra sitt genom att skapa en tillräcklig planberedskap och på andra sätt såsom genom kommunalt ägda fastighetsbolag gynna bostadsproduktion. I Väsby har vi de senaste åren gjort förstärkningar i organisationen för att säkerställa en god planberedskap och Väsbyhem har ett tydligt uppdrag att bygga nya lägenheter. Under  5-årsperioden 2010 till 2015 har Väsbyhem byggplaner på 1000 nya lägenheter.

Men alla behöver hjälpa till för att möjliggöra detta. Regelverken behöver förenklas och bostadsproduktionen klassas som ett riksintresse jämförbart med de intressen som idag prioriteras framför bostadsproduktion.

I Upplands Väsby kämpar man hårt för att skapa en gynnsam miljö för bostadsproduktion. Det är prioriterat inom Stadsbyggnadskontoret att ta fram planer och målet för nyproduktion sätts utmanande högt. Detta görs för att vi anser att vi har skyldighet att delta i Stockholmsregionens utveckling. 

Det kan för den oinvigde se ut som om Upplands Väsby har oändliga möjligheter att bygga. Stora öppna ytor och skogar på 25 minuters avstånd från Stockholm C, men framtagandet av nya planer försvåras och förhindras i vissa fall för att andra intressen väger tyngre än bostadsproduktionen. I grova drag kan man beskriva situationen såsom att bostadsproduktion endast tillåts inom eller i direkt anslutning till de centrala och södra delarna av tätorten. Norr om tätorten finns restriktioner för riksintresset Arlanda. Öster och väster om tätorten finns två gröna kilar. I väster finns restriktioner från skjutfältet i Kungsängen. Till detta kommer regler för Natura 2000, strandskyddsområden mm. Samtidigt försvåras planprocessen genom mycket långa handläggningstider hos länsstyrelsen.

Vi efterfrågar därför ett tydligare stöd från staten i frågan om bostadsbyggande. Detta handlar bland annat om kortare handläggningstider från länsstyrelsen när det gäller yttranden i planfrågor och en samsyn från olika myndigheter när det gäller bullernormer. 

I Väsby har vi en hög ambition för bostadsbyggandet, 300 bostäder om året. Denna ambition kommer vi att kvarstå vid och bostadsbyggandet har hög politisk prioritet. Men för att detta skall vara möjligt krävs bland annat att planering av bostadsproduktionen även ur ett regelperspektiv betraktas som lika prioriterad som de särintressen som idag trumfar högre när marken planeras. Kort sagt tycks många andra intressen vara prioriterade framför produktion av bostäder. I Upplands Väsby kan vi med lätthet kunna få plats med tusentals nya bostäder och vi skulle med öppna armar ta emot alla nya väsbybor som det skulle kunna innebära. Om vi fick större frihet att planera bostäder i de områden där begränsningar finns idag skulle attraktiv boendemiljö kunna skapas för många och åtminstone en del av problematiken med för liten bostadsproduktion i regionen kunna avhjälpas.

Erik Palmstierna (M) 
Ordförande i Byggnadsnämnden i Upplands Väsby

- Read less

Svenska hus byggda mellan 1950 och1975 representerar en världsberömd folkhemsepok i vår historia. Aldrig har ett så stort bostadsbyggnadsprogram genomförts med så pass hög kvalitet som de flesta husen ändå har, till exempel när det gäller planlösningar, tillgång till dagsljus, gröna ytor och andra moderna funktioner. Dessa hus står nu med aktningsvärd ålder och därmed ett omfattande renoveringsbehov och om inte dessa hus tas om hand, riskerar samhället att tappa bestående värden som på sikt får såväl sociala och ekonomiska, som miljömässiga konsekvenser. 

Nästan en fjärdedel av landets befolkning bor i husen byggda under denna epok. Deras boendemiljö kan komma att bli en konsekvens av fastighetsägarens ekonomiska muskler. Tittar man på renoveringsbehoven i dessa hus finns de största bristerna i kök-, bad- och våtrum. Ytor som under senare år får allt större betydelse för boendet och människors livskvalitet. Frågan om hur vi ska ta hand om våra hus är komplex och ett enkelt och självklart svar finns kanske inte, men det får inte hindra oss från att fortsätta satsa på innovation och utveckling av våra produkter och tjänster. 

Om vi med utveckling och innovation i fokus pratar funktion istället för stambyten, nya rör eller golvbrunnar, blir frågan extra spännande. Ett konkret exempel: Jag vet hur jag vill ha det hemma, hur det ska se ut, upplevas och fungera. Jag vill dessutom ha lagom varmt vatten i kranen, inte behöva tänka på att släcka lampor för att spara energi eller fundera på skillnaden i olika värmesystem. Allt ska fungera på bästa sätt. Som kund vill jag kunna lita på att min leverantör förstår mina önskemål och kan presentera en helhetslösning som fyller mina behov. Med de produkter vi utvecklar, marknadsför, levererar samt med den kompetens vi installerar, tar vi ett stort ansvar för en hållbar miljö och ger därmed ett ännu större värde till våra kunder.  

I samband med Nordbyggsmässan lanserade VVS Företagen boken Lönsam energieffektivisering – saga eller verklighet? En bok som vill göra det enkelt att överblicka och förstå effekter och ekonomi av energisparåtgärder i samband med renovering. Boken lyfter fram vikten av att planera och kalkylera resultaten av energieffektiviseringsåtgärder i samband med renovering. Vi vill härmed inspirera fastighetsägare att inleda en ny grön epok! Energieffektiviserar vi i större omfattning i samband med att vi renoverar bidrar vi också till att uppnå det nationella miljömålet om ”god bebyggd miljö”. 

I boken finns det exempel med vanliga hustyper och för varje hustyp finns det förslag till åtgärder som ger besparingar på olika nivåer. För varje nivå redovisas sedan det ekonomiska utfallet för olika lång tid, på 10 år, 15 år respektive 20 år. Vi måste alla förstå att vi inte kan sitta och vänta på att enbart någon annan ska ta ansvar, vi måste ställa oss frågan vad vi kan göra själva för ett ansvarsfullt energianvändande och därmed en bättre miljö.  Under tiden kan staten välja att skapa ekonomiska incitament för fastighetsägarna vilket möjliggör en kostnadseffektiv och miljövänlig renovering där även hyresgästerna kan påverka sin boendemiljö och som dessutom är villiga att betala för en tryggare och bättre livskvalitet. 

Vi måste, var och en på ett personligt plan likaväl som vi som bransch, hyresgäster, stat och kommun, samt fastighetsägarna ta ett gemensamt ansvar för ett modernt och miljövänligt samhälle. Vi ärver inte vår VVS-miljö, vi lånar den av våra barnbarn.

Roine Kristianson, vd i VVS Företagen

Foto: Peter Knutson

- Read less

Byggherren har en nyckelroll för utvecklingen av samhällsbyggandet. Samhällsbyggandet omsätter ca 1 000 miljarder kronor per år, sysselsätter ca 500 000 personer och står för 35 procent av landets totala energianvändning. Hög effektivitet i sektorn ger landet tillväxt och välfärd medan ineffektivitet direkt slår igenom på all verksamhet och alla medborgare, i form av onödigt höga kostnader för bostäder, arbetsplatser, transportsystem och tekniska system. Inte minst ser vi det i fetstilta rubriker där ytterligare en arena, skola, badhus eller liknande blivit försenat eller dyrare att bygga än planerat.  Att bygga handlar alltså inte egentligen om att bygga utan att skapa värden för brukarna, för dem som bor, reser och arbetar. 

Som företrädare för ägare, brukare och samhällets krav skapar byggherren i tidiga skeden förutsättningar för byggprocessen och den långsiktiga förvaltningen så att resultatet blir rätt objekt, på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad. Duktiga byggherrar står bakom projekt som Citytunneln i Malmö som blev färdig före utsatt tid och med en besparing på en miljard kronor. Kompetenta byggherrar står bakom projekt som Östra Gårdsten som idag, är en trygg och socialt välfungerade stadsdel. Duktiga byggherrar står bakom projekt som Hus Vänern som byggdes i nära samarbete med dess beställare och brukare. Alla prisbelönta projekt. 

Under de närmaste 10 åren behöver över 800 000 (200 miljoner m²) lägenheter byggda i miljonprogrammet genomgå omfattande renovering, ombyggnad och energieffektivisering. 150 miljoner m² lokaler och 190 miljoner m² småhus behöver också åtgärdas. Det kommer att krävas byggherrar som har tid, resurser och framför allt kompetens för att välja en energieffektiv renovering och se helheten. 

Kraven på byggherrens kompetens är många och ansvarsområdet inbegriper allt ifrån mål- och kravformulering till upphandling och inte minst miljöfrågor som är mer aktuella än någonsin. Föreningen Byggherrarna har länge uppmärksammat behovet av kompetensutveckling. Vi har sett att det finns oändligt med litteratur som behandlar byggande och fastighetsförvaltning men ingen om den viktigaste uppgiften i byggprocessen nämligen att vara byggherre. Nu har vi valt att göra något åt denna brist och därför tagit fram en lärobok för byggherrar, ur byggherrens perspektiv. Vi hoppas att denna bok ska bli ett steg på vägen för många byggherrar, men också för andra inom branschen som vill få ett samlat grepp om de utmaningar som en byggherre står inför. 

Med en kompetent och stark byggherre kommer vi se fler byggprojekt som håller tid och budget och som överträffar förväntningarna!

Mats Björs
vd Byggherrarna

- Read less