Gstbloggen
 

Betong fr hllbarare samhllsbyggande!

Samhllsbyggnadssektorn str infr en rad framtidsutmaningar, inte minst med kraftigt kande befolkningsmngder och drmed stort behov av nya bostder, framfrallt i storstderna. Samtidigt mste vi bli bttre p att hushlla med vra resurser, ta hand om redan befintliga fastigheter och konstruk...

+ Read more

Samhllsbyggnadssektorn str infr en rad framtidsutmaningar, inte minst med kraftigt kande befolkningsmngder och drmed stort behov av nya bostder, framfrallt i storstderna. Samtidigt mste vi bli bttre p att hushlla med vra resurser, ta hand om redan befintliga fastigheter och konstruktioner och minska pverkan p milj och klimat. Vi behver arbeta smartare men ocks anvnda och utnyttja vra byggmaterial p bsta mjliga stt. Utgngspunkten vid allt byggande mste vara total miljbelastning sett ur livscykelperspektiv. Inte minst under drift och underhllsfasen finns stor potential till energieffektivisering. 

Betong har en given plats i ett mer hllbart samhllsbyggande. Det r ett av vra ldsta byggmaterial och mnga byggnader redan frn romartiden finns fortfarande kvar. Betong bestr huvudsakligen av berg och sten, en resurs som finns i nstan obegrnsad mngd i Sverige.  Den mngd vi tar ut fr byggande r frhllandevis mycket liten. Nr betongen hrdnat kan man sga att den blivit berg igen, fast formad efter mnniskans behov. 

Betong r stabilt och tligt med hg brfrmga och lng livslngd. Betong brinner inte, mglar inte och kan bde teranvndas och tervinnas. Betong r ett formbart material med stora estetiska mjligheter. Betong dmpar ljud och hus med betongstomme klarar ltt av hgsta ljudklass. Betong uppfyller samtliga krav i EU:s byggproduktdirektiv.  

En betongstomme spar energi under anvndningsfasen, bde vid uppvrmning och kylning, visar t.ex. rapporten ”Miljmssiga aspekter vid bruk av betong”, framtagen vid Sintef Byggforsk i Norge. Rapporten hnvisar till simuleringar som visar p en minskning av energibehovet med 25 procent vid kylning av ett betonghus. 

Vid cementtillverkning bildas koldioxid som emitteras. Cementindustrin har drfr under flera r genomfrt ett intensivt tgrdsprogram fr att p olika stt minska utslppen – och har tills nu reducerat utslppen av koldioxid med upp till 20 procent och arbetet fortstter med att snka utslppen ytterligare. Positivt r ocks att en del av den koldioxid som bildas vid cementtillverkningen tas upp igen nr betongen karbonatiserar, en process som pgr under byggnadens hela livslngd. En forskningsrapport som nu tas fram av IVL, LTH och CBI visar att upp till 20 procent av den koldioxid som emitteras vid tillverkningen terupptas under 80 rs livslngd. Omrknat innebr det att varje r tar befintliga betongbyggnader i Sverige upp ca 150 000 ton koldioxid och som enligt rapporten kan frdubblas om betongen vid rivning krossas och lagras under viss tid. 

Framtidens hllbara byggande handlar om att alla aktrer i byggprocessen mste samarbeta och bli bttre och snabbare p att utnyttja kompetens och nyutvecklad teknik. Materialkompetensen behver komma in i ett tidigare skede n idag tillsammans med kompetens kring brukande och frvaltning, estetik, gestaltning, funktion, brfrmga, energioptimering, logistik och utfrande. Betong har en stor potential som fortfarande inte utnyttjas. Det  finns frdiga lsningar med hgpresterande betong, sjlvkompakterande betong och ”grn” betong, som definitivt har sin plats i det hllbara byggandet men som tyvrr inte utnyttjas till fullo idag.

Fr oss i betongbranschen r hllbarhetsfrgorna centrala och viktiga. Vi arbetar aktivt p olika fronter fr att utveckla betongen bde som material och i produktions- och byggmetoder, allt fr att frmja ett mer hllbart samhllsbyggande.

 

Malin Lfsjgrd

VD Svensk Betong

- Read less


Tillsammans!

Jag knner mig som en udda fgel. Utbildad arkitekt, mssgeneral (H99), byggherre (tillsammans med Midroc p Bo01), byggprojektledare (JM) enhetschef (Statens fastighetsverk), Arbetschef (Folkhem) och nu frbundsdirektr (Sveriges Arkitekter). Jag knner allts branschen av erfarenhet. S jag har...

+ Read more

Jag knner mig som en udda fgel. Utbildad arkitekt, mssgeneral (H99), byggherre (tillsammans med Midroc p Bo01), byggprojektledare (JM) enhetschef (Statens fastighetsverk), Arbetschef (Folkhem) och nu frbundsdirektr (Sveriges Arkitekter). Jag knner allts branschen av erfarenhet. S jag har gjort som mnga andra. Skllt p dliga byggare, bestllare, arkitekter, projektrer. Allt beroende p vilken position jag haft just d. Det lter sig gras om man bortser frn att det finns ett vergripande ansvar. En strre uppgift, ett strre problem. Och vida strre mjligheter.

Alltfr sllan talar vi om branschens inklusive arkitektens och arkitekturens nringspolitiska  tyngd. Storstadsregionerna vxer fr lngsamt drfr att det byggs fr lite. Frskringsbolaget If pekade i en, pga av den snabba mediahetsen kanske bortglmd, studie p att tolv procent av unga upp till 29 r tackat nej eller avsttt frn jobb de senaste tre ren p grund av bostadsbrist p arbets- eller studieorten. If kallar det fr ”ett gigantiskt resursslseri”. Det r bara att instmma! Bde p kort och lng sikt r bristen p planer och p bostadsbyggande tillvxthmmande - och drmed ekonomisk vanvrd. 

Planarbete r ingen kostnad. Det r en investering! Byggande hr inte hemma i den samhlleliga resultatrkningen utan i balansdito. Det borde mnga beslutsfattare fundera ver. Tnk p vilken kraft det finns i om alla ungdomar kunde ta de jobb som finns. Studera dr det ges mjlighet. Kanske starta de exportfretag som deras lngtan rymmer. Och vilken ekonomisk utvxling vi kan se i ett sdant scenario!

Sverige r p vg in i en dmpad konjunktur. Men r det ngon som tror att inflyttningen till hgskolestderna, strmmen av studenter till hgskolorna, ungdomar som vill flytta hemifrn, kommer att vndas i en negativ trend? Knappast. I debatten pekar man ofta - med all rtt - p arkitektens och arkitekturens sociala ansvar och betydelse. Fr att skapa goda sociala miljer, platser fr mnskliga mten, inredning som sknker sknhet, gldje och kommunikativa mjligheter. Vr frdel i att bidra till tillvxt kan vara att ocks f mjlighet att gra det som vi r utbildade till: Tillsammans med er andra i branschen skapa vackra och funktionella stder. Forma bra boendemiljer. Bidra till mnniskors goda liv.

Lyfter vi blicken ser vi att planeringen av vra regioner lmnar mycket vrigt att nska. Med snabbare transporter vxer arbetskraftsregionerna, mnniskor pendlar ver lngre avstnd. Inget talar fr att den trenden avstannar, snarare tvrtom. versiktsplaneringen kommer att f allt strre betydelse, men problemet r att strukturen r anpassad till ett samhlle, i stort sett, efter Axel Oxenstierna.  Vem har rdighet ver Stockholmsregionen? Vem har koll p den reella Kpenhamnsregionen? Vem har greppat triangeln Oslo-Malm-Jnkping, dr Gteborg ligger i centrum? Varfr behandlas Kirunas flytt som ett problem fr Kirunaborna nr det poppar upp gruvor lite verallt och frvandlar den ekonomiska kartan inte bara ver Norrbotten utan ocks  ver Uppland och kanske Vstmanland? r inte detta ngot vi i branschen borde uppmrksamma?

Branschen och frsts vi arkitekter har en vidare ekonomisk betydelse n vad samhllet och kanske vi sjlva inser. Byggandet ger basala frutsttningar fr Sveriges ekonomi. I industrisamhllet var sambandet kanske inte s tydligt. Men idag nr information, tjnster, utbildning och forskning r de nya industrierna, samtidigt som ytterst traditionella nringar kommer igen, rder nya frutsttningar. Bde fr ekonomi och, framfr allt, planering och produktion. S det r nog dags att vi brjar uppskatta varandra. Anvnda vr kompetens gemensamt, det tjnar vi alla p! Jag r med. r du?

Catherina Fored, frbundsdirektr Sveriges Arkitekter

Foto: Cecilia Larsson

 

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord