Gstbloggen
 

Mgel br likstllas med asbest och radon vid renovering

Vi har ett stort renoveringsbehov av vra svenska fastigheter. Under de nrmaste 10 till 15 ren behver cirka en miljon lgenheter renoveras. Det innebr att alla idag otilltna byggnadsmaterial behver bytas ut samt att ppna eller dolda fukt- och mgelskador br tgrdas.Idag finns regl...

+ Read more

Vi har ett stort renoveringsbehov av vra svenska fastigheter. Under de nrmaste 10 till 15 ren behver cirka en miljon lgenheter renoveras. Det innebr att alla idag otilltna byggnadsmaterial behver bytas ut samt att ppna eller dolda fukt- och mgelskador br tgrdas.

Idag finns regler runt asbest, radon och PCB. Detta innebr i klarsprk att all PCB ska vara bortsanerad till 2016. Radonhalten inomhus ska idag understiga 200 Bq. Asbest ska antingen saneras bort eller tckas in, om man vljer det senare alternativet mste det dokumenteras noggrant.

Men nr det gller mgel och bakterier r myndigheterna mer svvande p mlet ven om utvecklingen i myndigheternas skrifter blir allt skarpare, dock saknas direkta lagkrav jmfrbara med asbest, radon och PCB. Detta till trots att det finns stor kunskap inom sjukdomshistoriken nr det gller sambanden mellan fukt-mgel-ohlsa.

Hr har vi inte kommit lngre n till Miljbalkens formulering: ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skall utfra de skyddstgrder och vidta de frsiktighetsmtt i vrigt som behvs fr att frebygga, hindra eller motverka att verksamheten medfr skada eller olgenhet fr mnniskors hlsa eller miljn”.

All mgel och bakteriefrekomst r ett resultat av fr hg fuktbelastning och just hg fuktbelastning r den strsta bakomliggande faktorn till ohlsa i byggnader. Problemet med att konstatera om mgel eller bakterieproblem frekommer eller inte r att organismerna r fr sm fr att se med gat, det krvs ett mikroskop med hg frstoring. Faktum r att allt mgel luktar eller syns inte!! Om man har ett fuktproblem mste fukten saneras, men d mste man inse att om fukten avlgsnas blir fuktprodukterna kvar ssom hlsopverkande emissioner och toxiner gaser och partiklar. Det r bara fukten som frsvinner. Vid provtagningar av mgel s mste man inse att luftprov bara indikerar eftersom det inte bevisar att kllan finns i fastigheten. Materialprov dremot verifierar om det verkligen finns mgel och bakterieproblem i byggnaden.

Tre faktorer behver uppfyllas fr att mgel/bakterier ska vxa till:  A fukt (>75% relativ fuktighet) B energi (organiskt byggmaterial) och C sporer (finns verallt). Orsaken sen att fukten kommer in i vra byggnader frdelas enligt fljande, dr faktiskt inte fuktskada r det vanligaste som man kan tro utan r frst p tredje plats:

1.       Konstruktionsfel (33%)

2.       Fuskbygge/slarv (25%)

3.       Fuktskada ( 20%)

Sveriges riksdag bestmde att det mellan 1965 och 1975 skulle byggas en miljon bostder. Under den hr tidsperioden var asbest och PCB vanligt frekommande byggnadsmaterial, men det har visat sig att ven mgel kan vara ett problem i dessa bostder.

Detta renoveringsprogram kommer att innefatta stora kostnader fr fastighetsgaren, och kade kostnader mste sedan tas ut i form av hyresintkter. Beroende p fastighetens storlek s kan dagskostnaden fr en renoveringsetablering variera mellan 250 000 till 1.6 miljoner. Vid val av renoveringsutfrande s finns det i princip tv vgar att vlja om man vljer att flja lagstiftningen vill sga. Antingen s river man ut allt byggnadsmaterial s att man erhller en stomren fastighet och bygger upp allt p nytt, eller s analyserar man varje rum efter froreningar och river bara ut de rum som r frorenade av asbest, mgel och PCB.

Vi har exempel p en renovering av 55 lgenheter dr man vgde fr och emot en total utrivning eller att riva efter att man analyserat samtliga rum. Det statistiska underlaget som man fattade sitt beslut p, pvisade froreningar i 60 procent av rummen i tre trappuppgngar.  Om man valde att riva ut allt s innebar det en extra kostnad fr projektet p strax ver sex miljoner kronor. D valde man att analysera samtliga rum och man kom fram till att froreningsgraden i projektet var att 17 procent av rummen var frorenade och extrakostnaden fr analyser och sanering blev strax ver 1 miljon kr. Man sparade allts hr ca 80 procent i ROT-avgifter och d har vi inte rknat in tidsbesparingen som i detta projekt kostade 1.6 miljoner per dag.

Min slutsats r: Jobba proaktivt, inte reaktivt! Detta ska ske i god tid, lngt innan offertarbetet tar sin brjan.
 

Bengt Wessn, doktor i mikrobiologi

- Read less


Europaparlamentet missar mlet fr energieffektivisering

Igr antog Europaparlamentet, energiministrarna och kommissionen ett frsvagat frslag till nytt energieffektiviseringsdirektiv. – Konkreta tgrder saknas om medlemslnderna ska n EUs ml att spara 20 procents energi till 2020, sger WWF. EUs ambition r fr lg f...

+ Read more

Igr antog Europaparlamentet, energiministrarna och kommissionen ett frsvagat frslag till nytt energieffektiviseringsdirektiv. 

– Konkreta tgrder saknas om medlemslnderna ska n EUs ml att spara 20 procents energi till 2020, sger WWF. 

EUs ambition r fr lg fr att n mlet att spara 20 procents energi till 2020. Direktivet skulle stlla detta tillrtta, men EU kommer nu att misslyckas kapitalt, menar WWF. 

– Mortterna fr att ka ambitionen finns inte lngre kvar efter dagens beslut. Uppgrelsen r srskilt svag nr det gller byggsektorn. Nu missar vi en stor potential i alla de hus som slsar med energi och kar importkostnaderna p brnsle ytterligare. Det belastar ekonomin och vi riskerar att f frre grna jobb, sger Stefan Henningson, klimatexpert p WWF.   

Med den nuvarande takten kan cirka 9 procents energi sparas till 2020. Energieffektivisering ger minskade energikostnader och utslpp, skapar grna jobb och driver innovation. 

– Medlemsstaterna mste vakna upp och inse att energiimporten inte bara kostar klimatutslpp fr EU utan 488 miljarder euro i importkostnader frra ret - sex gnger mer n 1999, sger Stefan Henningsson. 

Foto: WWF

- Read less


Byggherrarna tar avstnd frn korruption och mutor!

Statskontorets aktu...

+ Read more

Statskontorets aktuella kartlggning av korruptionen i kommuner visar att bygg och fastighet str fr 36 procent av korruptionsfallen. Freningen Byggherrarna tar avstnd frn dessa brott, bde nr de frekommer inom kommuner men ocks i vriga samhllet. Vi anser att byggbranschen liksom andra branscher behver ta krafttag mot korruption och mutor. Byggherrarna leder svensk samhllsbyggnad och har ett srskilt ansvar!  

Idag lmnas Statskontorets kartlggning av korruption i kommuner ver till regeringen. En kartlggning som visar att korruption frekommer i alla typer av en kommuns verksamheter. Freningen Byggherrarna konstaterar och beklagar att den strsta andelen av dessa brott frekommer inom bygg- och fastighetssektorn och handlar i stor utstrckning om plan- och byggfrgor. Kampen mot mutor och korruption r en viktig frga fr byggbranschen och vi r mnga som arbetar med den. Byggsektorn r Sveriges strsta nringsgren och i denna spelar byggherrefunktionen en viktig roll.

Byggherren har en nyckelroll eftersom byggherren r den part i bygg- och anlggningsprocessen som planerar, handlar upp och stter igng projektet. Byggherren betalar, styr och har det yttersta ansvaret fr att projektet uppfyller gllande bestmmelser, fr att tillsyn och kontroll fungerar och fr att allt genomfrs p ett riktigt och korrekt stt.

Korruptionen i Sverige kar bde inom kommunerna men ven i resten av samhllet. Det r ett hot som behver tas p betydligt strre allvar n hittills, inte minst av affrs- och konkurrensskl. De som agerar oetiskt, lter sig mutas, sljer svarta tjnster eller p annat stt gr emot den lagstiftning som finns underminerar frutsttningarna fr serisa fretagare. Detta r ven en helt avgrande frga fr branschens mjligheter att vara attraktiv att jobba i framver. F vill jobba i en bransch med svartarbete, korruption och mygel.

Freningen Byggherrarna har tidigare tagit initiativ till att erbjuda sina medlemmar och vriga intresserade en utbildning i mnet. Vi fortstter att erbjuda denna utbildning ven i framtiden som ett av mnga vlbehvliga aktiviteter mot denna typ av brottslighet. Byggherrarna arbetar aktivt mot korruption och r en av stiftarna till Samhllsbyggnadssektorns etiska rd.

Mats Bjrs, vd Byggherrarna

 

- Read less


El gr mig energieffektiv och klimatsmart

Visst vill man som person vara effektiv. Effektiv p jobbet fr att gra mest mjligt under arbetsdagen, effektiv hemma fr att f allt gjort som mste bli gjort och samtidigt f tid ver till annat. Och s pratas det mycket om energieffektivisering. Att den energin som vi anvnder ska nyttjas s...

+ Read more

Visst vill man som person vara effektiv. Effektiv p jobbet fr att gra mest mjligt under arbetsdagen, effektiv hemma fr att f allt gjort som mste bli gjort och samtidigt f tid ver till annat. Och s pratas det mycket om energieffektivisering. Att den energin som vi anvnder ska nyttjas s effektivt som mjligt. Hur gr vi d det? Vi anvnder ju oss av energi i s mnga former; maten vi ter, vrmen i huset, ljuset frn lampan, hettan i ugnen, bensinen som driver bilen.

Ibland stts det likhetstecken mellan el och energi. Men s r det inte. El r ett stt att flytta energi, via ledningar frn en energiklla till en plats dr vi vill utnyttja energin. En hiss, en tvttmaskin, en elgitarr, en dator etcetera drivs allts med ngot som frn brjan var en vindpust ver en ng, ngra vattendroppar i en lv eller ngra gram uran i bergrunden.

Visst ska man anvnda elen smart och dr den behvs. Samtidigt har elen i mnga fall varit med och effektiviserat vr energianvndning och gjort den lngt mer klimatvnlig. 

En diskmaskin anvnder till exempel mindre n en tredjedel av den energi det gr t att handdiska samma mngd disk. Och en vrmepump, till exempel bergvrme, ger en energibesparing p 60-70 procent jmfrt med oljeeldning. Samtidigt kan bytet frn oljeeldning till vrmepump minska utslppen p ett halvt ton koldioxid per r till nra noll. 

Sedan mitten av sjuttiotalet har vr elanvndning mer n frdubblats samtidigt som vra koldioxidutslpp nstan har halverats. Mycket tack vare att vi har ersatt oljeanvndning i bostder och industri med el som vi i Sverige producerar till 95 procent utan utslpp av koldioxid. Nsta stora omrde fr energieffektivisering och minskning av koldioxidutslpp hoppas jag att vi ska se i transportsektorn. Varje eldrivet fordon r nmligen tre till fyra gnger effektivare n ett fordon med frbrnningsmotor, och utslppen skulle minska drastiskt. I dag str transportsektorn fr nra en tredjedel av Sveriges totala koldioxidutslpp.

S vad jag har sagt hittills r allts att jag med hjlp av elen, och i vissa fall genom att anvnda mer el, kan anvnda min tid och energi mer effektivt.

Men vad kostar det d? Jag betalar 2,25 kronor fr en disk i diskmaskinen och tvttmaskinen gr sitt jobb fr 1,80 kr. Sjuwattslampan kan jag ha tnd i nstan sex dygn fr 1,50 kronor, och att ha ugnen p 200 grader i en timme kostar 0,75 kronor. 

Summerar man det hela blir det ju en del kronor p elrkningen nr den kommer, srskilt om vintrarna nr det r mrkt och kallt ute och jag vill ha det ljust och varmt inne. Jag vill kanske ha kupvrmaren igng innan jag stter mig i bilen och kunna kliva in p ett varmt badrumsgolv. S nr jag tnker efter tycker jag nd att jag har ftt en hel del fr pengarna och samtidigt bde varit energieffektiv och klimatsmart.

Helena Olssn

 

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord