När en konsument beslutar sig för att bygga ett hus eller renovera exempelvis ett kök och anlitar hantverkare så är konsumenttjänstlagen tillämplig. På det konsumenträttsliga området finns det tvingande lagstiftning som reglerar rättigheter och skyldigheter vid entreprenadarbeten. Men för det fall att beställare och entreprenör är näringsidkare, det vill säga två professionella aktörer, så finns det i Sverige ingen direkt tillämpbar lagstiftning.

Jag ska i denna krönika kort ange några grundläggande drag angående de skilda standardavtalen som finns att tillgå inom byggbranschen, och när dessa är tänkta att användas.

Entreprenadområdet är, trots avsaknad av lagstiftning, mycket väl reglerat genom branschens standardavtalssystem. I Byggandets Kontraktskommitté (BKK) samlas representanter för entreprenörer, beställare, underentreprenörer, tekniska konsulter och materialleverantörer och förhandlar fram byggbranschens standardavtal; AB, ABT, AB-U, ABK och ABM.

Fördelen med byggbranschens standardavtal är att standardavtalen är framförhandlade av byggbranschens aktörer och därför är anpassade till branschens speciella förutsättningar. Byggbranschens standardavtal fördelar risk-, ansvar och bevisbörda. Vad som är viktigt att komma ihåg är att standardavtalen inte är en del av parternas avtal om inte avtalsparterna gör något själva åt saken. Ska till exempel en beställare handla upp en entreprenör måste parterna komma överens om att till exempel AB 04 skall gälla dem emellan för att AB 04 skall vara en del av avtalet. Lämpligen skriver man i ett kontrakt att AB 04 skall tillämpas mellan parterna.

AB 04 och ABT 06 utgör de grundläggande avtalsvillkoren när man avtalar om att på entreprenad bygga ett hus eller anlägga en motorväg etc. Den grundläggande skillnaden mellan AB 04 och ABT 06 är ansvaret. AB 04 är tänkt att främst användas vid utförandeentreprenader, det vill säga när beställaren tagit fram ritningar och beskrivningar. Funktionen svarar då beställaren för. Entreprenören ansvarar då främst för utförandet. ABT 06 är tänkt att användas när entreprenören ska projektera och entreprenören tar därmed ett större ansvar; ett funktionsansvar. Det finns även standardavtal att använda mellan entreprenören och underentreprenören: AB-U 07 eller ABT-U 07.

Ska en teknisk konsult anlitas av exempelvis beställaren för att beställaren ska få hjälp att ta fram ritningar och beskrivningar så finns ett särskilt standardavtal; ABK 09, att åberopa.

Det behövs också material för att uppföra en byggnad och mellan köpare (entreprenören) och säljare av byggvaror finns ABM 07 att använda sig av.

Byggbranschens standardavtal är samordnade vad gäller ansvar, garantitider, preskriptionsfrister försäkringslösningar med mera. Det är klokt att åberopa och använda sig av byggbranschens standardavtal vid entreprenadarbeten, eftersom avtalen är välkända och anpassade till byggandets förutsättningar. Undvik ändringar så långt möjligt i standardavtalen.

- Read less

Den branschgemensamma modellen för hantering av lastpallar – Retursystem Byggpall – ger goda förutsättningar för en stor besparingspotential och innehåller dessutom en angelägen miljöaspekt eftersom mängden byggavfall minskar. Kundkraven om leverans på Byggpall är tydliga, men frågan måste få högre prioritet.

En ambition för den svenska byggsektorn är att förknippas med hållbart samhällsbyggande i världsklass. På det här området återstår mycket att göra. De företag som levererar byggmaterial på lastpallar genom Retursystem Byggpall lever upp till lagen om producentansvar och visar miljöansvar.

Leverantörer som ställt sig vid sidan om detta system tillämpar egna villkor. Haken här är genomgående att debiteringsuppläggen är så ofördelaktiga för köparen att returerna blir få och många pallar slängs. Det absurda är att ju färre pallar som kommer tillbaka desto mer tjänar leverantören. Av totalt cirka tre miljoner möjliga palleveranser av byggmaterial per år sker en miljon genom Retursystem Byggpall. Även om det är en stor framgång så är potentialen med andra ord ytterligare två miljoner.

Det var för att skapa bättre ordning som branschen genom Sveriges Byggindustrier, Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund och Byggmaterialindustrierna valde att ta fram Retursystem Byggpall. I detta system ingår kvalitetskontrollerade begagnade Europapallar som tidigare använts för mer känsliga produkter. Allt baseras på tydliga kvalitetsnormer och ett rikstäckande retursystem. Byggpallen har ett fast återköpspris, vilket innebär full ersättning också om pallen är trasig.

Ett av regeringens etappmål är ökad resurshushållning i byggsektorn. Naturvårdsverkets prioritering på den här punkten är glasklar. Återanvändning ska prioriteras framför energiåtervinning. Retursystem Byggpall är ett utmärkt exempel på standardisering och samverkan mellan branschens olika led. Därtill kommer den klart minskade miljöpåverkan tack vare fungerande returflöden och färre pallar som slängs. Ekonomiskt finns en besparingspotential för byggsektorn på 100-tals miljoner kronor årligen.

Retursystemet Byggpall har i dagsläget anammats av ett 60-tal leverantörer. Uppslutningen borde vara mycket bredare. Enligt vår bedömning har kortsiktiga ekonomiska överväganden i kombination med okunskap gjort att kundnyttan, miljömålen och de långsiktiga kostnaderna ignorerats. Ska branschen kunna leva upp till sina högt ställda ambitioner krävs att Retursystem Byggpall snabbt får en mer betydande roll.

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3007","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"150","width":"100"}}]]      [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3010","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"138","width":"124"}}]]      [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3011","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"151","width":"100"}}]]

Kent Eriksson, Sveriges Byggindustrier, ordf styrgrupp Byggpall  (bild1)
Monica Björk, vd Byggmaterialindustrierna (bild 2)
Ulf Gustafsson, vd Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund (bild 3)

- Read less

Regeringen bär ansvaret för att ha delat in ungdomarna i ett a- och ett b-lag.

Idag har vi fått oroande rapporter om att allt färre ungdomar väljer yrkesutbildningar. Många av platserna är tomma på gymnasiernas yrkesprogram och vissa program kan inte starta i höst på grund av för få elever.

– Jag tycker att det är en väldigt oroande utveckling att många av våra ungdomar väljer bort yrkesutbildningarna. Vi vet att flera av utbildningarna direkt leder till jobb och att arbetsmarknaden efterfrågar yrkesutbildade personer. Trots detta väljer många bort yrkesprogrammen, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm i en kommentar.

– Det är ytterst regeringen och utbildningsminister Jan Björklund som är ansvarig för den situation vi nu har. Regeringen har tagit bort högskolebehörigheten på yrkesutbildningarna och därmed delat in ungdomar i a- och b-lag. Nu visar det sig att många låter bli av att välja yrkesutbildningarna för att man vill ha högskolebehörighet och inte hamna i ett b-lag med sämre möjligheter till framtida utveckling, fortsätter Johan Lindholm.

– Jag vill nu att regeringen erkänner att man har misslyckats med sin skolreform och återinför högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Vi är skyldiga att ge våra ungdomar bra förutsättningar för att kunna utvecklas under ett helt yrkesliv och vi måste kunna erbjuda arbetsmarknaden välutbildade ungdomar, avslutar Johan Lindholm.

- Read less