Gstbloggen
 

Frdelen med standardavtal

Nr en konsument beslutar sig fr att bygga ett hus eller renovera exempelvis ett kk och anlitar hantverkare s r konsumenttjnstlagen tillmplig. P det konsumentrttsliga omrdet finns det tvingande lagstiftning som reglerar rttigheter och skyldigheter vid entreprenadarbeten. Men fr det fal...

+ Read more

Nr en konsument beslutar sig fr att bygga ett hus eller renovera exempelvis ett kk och anlitar hantverkare s r konsumenttjnstlagen tillmplig. P det konsumentrttsliga omrdet finns det tvingande lagstiftning som reglerar rttigheter och skyldigheter vid entreprenadarbeten. Men fr det fall att bestllare och entreprenr r nringsidkare, det vill sga tv professionella aktrer, s finns det i Sverige ingen direkt tillmpbar lagstiftning.

Jag ska i denna krnika kort ange ngra grundlggande drag angende de skilda standardavtalen som finns att tillg inom byggbranschen, och nr dessa r tnkta att anvndas.

Entreprenadomrdet r, trots avsaknad av lagstiftning, mycket vl reglerat genom branschens standardavtalssystem. I Byggandets Kontraktskommitt (BKK) samlas representanter fr entreprenrer, bestllare, underentreprenrer, tekniska konsulter och materialleverantrer och frhandlar fram byggbranschens standardavtal; AB, ABT, AB-U, ABK och ABM.

Frdelen med byggbranschens standardavtal r att standardavtalen r framfrhandlade av byggbranschens aktrer och drfr r anpassade till branschens speciella frutsttningar. Byggbranschens standardavtal frdelar risk-, ansvar och bevisbrda. Vad som r viktigt att komma ihg r att standardavtalen inte r en del av parternas avtal om inte avtalsparterna gr ngot sjlva t saken. Ska till exempel en bestllare handla upp en entreprenr mste parterna komma verens om att till exempel AB 04 skall glla dem emellan fr att AB 04 skall vara en del av avtalet. Lmpligen skriver man i ett kontrakt att AB 04 skall tillmpas mellan parterna.

AB 04 och ABT 06 utgr de grundlggande avtalsvillkoren nr man avtalar om att p entreprenad bygga ett hus eller anlgga en motorvg etc. Den grundlggande skillnaden mellan AB 04 och ABT 06 r ansvaret. AB 04 r tnkt att frmst anvndas vid utfrandeentreprenader, det vill sga nr bestllaren tagit fram ritningar och beskrivningar. Funktionen svarar d bestllaren fr. Entreprenren ansvarar d frmst fr utfrandet. ABT 06 r tnkt att anvndas nr entreprenren ska projektera och entreprenren tar drmed ett strre ansvar; ett funktionsansvar. Det finns ven standardavtal att anvnda mellan entreprenren och underentreprenren: AB-U 07 eller ABT-U 07.

Ska en teknisk konsult anlitas av exempelvis bestllaren fr att bestllaren ska f hjlp att ta fram ritningar och beskrivningar s finns ett srskilt standardavtal; ABK 09, att beropa.

Det behvs ocks material fr att uppfra en byggnad och mellan kpare (entreprenren) och sljare av byggvaror finns ABM 07 att anvnda sig av.

Byggbranschens standardavtal r samordnade vad gller ansvar, garantitider, preskriptionsfrister frskringslsningar med mera. Det r klokt att beropa och anvnda sig av byggbranschens standardavtal vid entreprenadarbeten, eftersom avtalen r vlknda och anpassade till byggandets frutsttningar. Undvik ndringar s lngt mjligt i standardavtalen.

- Read less


Retursystem Byggpall bidrar till hllbart byggande

Den branschgemensamma modellen fr hantering av lastpallar – Retursystem Byggpall – ger goda frutsttningar fr en stor besparingspotential och innehller dessutom en angelgen miljaspekt eftersom mngden byggavfall minskar. Kundkraven om leverans p Byggpall r tydliga, men frgan ...

+ Read more

Den branschgemensamma modellen fr hantering av lastpallar – Retursystem Byggpall – ger goda frutsttningar fr en stor besparingspotential och innehller dessutom en angelgen miljaspekt eftersom mngden byggavfall minskar. Kundkraven om leverans p Byggpall r tydliga, men frgan mste f hgre prioritet.

En ambition fr den svenska byggsektorn r att frknippas med hllbart samhllsbyggande i vrldsklass. P det hr omrdet terstr mycket att gra. De fretag som levererar byggmaterial p lastpallar genom Retursystem Byggpall lever upp till lagen om producentansvar och visar miljansvar.

Leverantrer som stllt sig vid sidan om detta system tillmpar egna villkor. Haken hr r genomgende att debiteringsupplggen r s ofrdelaktiga fr kparen att returerna blir f och mnga pallar slngs. Det absurda r att ju frre pallar som kommer tillbaka desto mer tjnar leverantren. Av totalt cirka tre miljoner mjliga palleveranser av byggmaterial per r sker en miljon genom Retursystem Byggpall. ven om det r en stor framgng s r potentialen med andra ord ytterligare tv miljoner.

Det var fr att skapa bttre ordning som branschen genom Sveriges Byggindustrier, Sveriges Bygg- och Jrnhandlarefrbund och Byggmaterialindustrierna valde att ta fram Retursystem Byggpall. I detta system ingr kvalitetskontrollerade begagnade Europapallar som tidigare anvnts fr mer knsliga produkter. Allt baseras p tydliga kvalitetsnormer och ett rikstckande retursystem. Byggpallen har ett fast terkpspris, vilket innebr full ersttning ocks om pallen r trasig.

Ett av regeringens etappml r kad resurshushllning i byggsektorn. Naturvrdsverkets prioritering p den hr punkten r glasklar. teranvndning ska prioriteras framfr energitervinning. Retursystem Byggpall r ett utmrkt exempel p standardisering och samverkan mellan branschens olika led. Drtill kommer den klart minskade miljpverkan tack vare fungerande returflden och frre pallar som slngs. Ekonomiskt finns en besparingspotential fr byggsektorn p 100-tals miljoner kronor rligen.

Retursystemet Byggpall har i dagslget anammats av ett 60-tal leverantrer. Uppslutningen borde vara mycket bredare. Enligt vr bedmning har kortsiktiga ekonomiska vervganden i kombination med okunskap gjort att kundnyttan, miljmlen och de lngsiktiga kostnaderna ignorerats. Ska branschen kunna leva upp till sina hgt stllda ambitioner krvs att Retursystem Byggpall snabbt fr en mer betydande roll.

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3007","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"150","width":"100"}}]]      [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3010","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"138","width":"124"}}]]      [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3011","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"151","width":"100"}}]]

 

Kent Eriksson, Sveriges Byggindustrier, ordf styrgrupp Byggpall  (bild1)
Monica Bjrk, vd Byggmaterialindustrierna (bild 2)
Ulf Gustafsson, vd Sveriges Bygg- och Jrnhandlarefrbund (bild 3)

- Read less


Regeringen har delat in ungdomarna i ett a- och ett b-lag

Regeringen br ansvaret fr att ha delat in ungdomarna i ett a- och ett b-lag. Idag har vi ftt oroande rapporter om att allt frre ungdomar vljer yrkesutbildningar. Mnga av platserna r tomma p gymnasiernas yrkesprogram och vissa program kan inte starta i hst p grund av fr f el...

+ Read more

Regeringen br ansvaret fr att ha delat in ungdomarna i ett a- och ett b-lag.

Idag har vi ftt oroande rapporter om att allt frre ungdomar vljer yrkesutbildningar. Mnga av platserna r tomma p gymnasiernas yrkesprogram och vissa program kan inte starta i hst p grund av fr f elever.

– Jag tycker att det r en vldigt oroande utveckling att mnga av vra ungdomar vljer bort yrkesutbildningarna. Vi vet att flera av utbildningarna direkt leder till jobb och att arbetsmarknaden efterfrgar yrkesutbildade personer. Trots detta vljer mnga bort yrkesprogrammen, sger Byggnads ordfrande Johan Lindholm i en kommentar.

– Det r ytterst regeringen och utbildningsminister Jan Bjrklund som r ansvarig fr den situation vi nu har. Regeringen har tagit bort hgskolebehrigheten p yrkesutbildningarna och drmed delat in ungdomar i a- och b-lag. Nu visar det sig att mnga lter bli av att vlja yrkesutbildningarna fr att man vill ha hgskolebehrighet och inte hamna i ett b-lag med smre mjligheter till framtida utveckling, fortstter Johan Lindholm.

– Jag vill nu att regeringen erknner att man har misslyckats med sin skolreform och terinfr hgskolebehrigheten p yrkesprogrammen. Vi r skyldiga att ge vra ungdomar bra frutsttningar fr att kunna utvecklas under ett helt yrkesliv och vi mste kunna erbjuda arbetsmarknaden vlutbildade ungdomar, avslutar Johan Lindholm.

 

 

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord