Gstbloggen
 

Ndvndigt ndra bullerregler som hindrar byggandet anser HSB

Regeringen tog i frra veckan beslut om att ge en utredare i uppdrag att se ver frgan om buller nr det gller bostadsbyggande. Mlet r att underltta bostadsbyggande genom att skapa enhetligare regelverk nr det gller hur hga bullerniver det fr vara i nrheten av bostder. Regeringen uppd...

+ Read more

Regeringen tog i frra veckan beslut om att ge en utredare i uppdrag att se ver frgan om buller nr det gller bostadsbyggande. Mlet r att underltta bostadsbyggande genom att skapa enhetligare regelverk nr det gller hur hga bullerniver det fr vara i nrheten av bostder. Regeringen uppdrog  ven till bde Boverket och Naturvrdsverket, tv myndigheter som hanterar bullerfrgor, att utarbeta vgledningar kring och samordna sina respektive regelverk s att de inte motverkar varandra.

- Det r bra att regeringen tar initiativ i frgan om att statliga myndigheter mste ha samma tolkning av vilka bullerregler som ska glla vid bostadsbyggande. Det borde ha gjorts fr lnge sedanoch drutver br regeringen justera nuvarande krav som r orimliga om man ska kunna bygga bostder dr folk vill bo. 

HSB menar att det r nstan omjligt att bygga bostder vid gator i stadsmilj utan att bryta mot bullernormerna. Men med moderna treglasfnster r det inga problem att klara normerna fr buller inomhus ven vid  trafikleder med stort brus.

Allt fler vill bo i stder och de som flyttar in i bostder vid gatumilj gr det i fullt medvetande om att det lter i en stad. Det r dessutom mycket bttre frn klimatsynpunkt att bygga bostder i mer centrala lgen n att sprida ut byggandet perifert och ta ny mark i ansprk, med allt vad det krver av nya vgar och anlggningar. Boverket och Naturvrdsverket mste komma verens om  vad som gller och gra avsteg frn reglerna nr ljuden kommer frn  trafik, annars mste regeringen gripa in och ndra lagen.

Anders Lago, 
ordfrande, HSB Riksfrbund

Fotograf/Klla: HSB

- Read less


Kontrollavgifter fr oorganiserade ett avslutat kapitel

Avtalsrrelsen 2013 inleds i ett lge nr svensk ekonomi tappar fart. Nr byggfretagens orderbcker blir tunnare och planerade projekt skjuts p framtiden mrks det i elteknikbranschen. Marknaden fr elteknik bedms minska med 5 procent 2013, vilket begrnsar utrymmet fr lnekningar i mnga f...

+ Read more

Avtalsrrelsen 2013 inleds i ett lge nr svensk ekonomi tappar fart. Nr byggfretagens orderbcker blir tunnare och planerade projekt skjuts p framtiden mrks det i elteknikbranschen. Marknaden fr elteknik bedms minska med 5 procent 2013, vilket begrnsar utrymmet fr lnekningar i mnga fretag.

Men avtalsrrelser handlar inte bara om lner. Det r ocks en chans att frbereda fretagen och de anstllda fr framtiden. Nr Elektriska Installatrsorganisationen EIO och Svenska Elektrikerfrbundet, SEF, i slutet av januari brjar frhandla om ett nytt Installationsavtal r det ett tillflle att rusta branschen fr de mjligheter som erbjuds nr konjunkturen vnder uppt igen.

Frutsttningarna fr att vi ska lyckas r goda. EIO och SEF har under avtalsperioden drivit ett gott gemensamt arbete fr att klargra frutsttningarna fr ett modernt kollektivavtal fr elteknikbranschen. Diskussionerna har bland annat handlat om branschtrender, nya marknader och hur fretag och lokala fackliga representanter ser p utvecklingen och kollektivavtalet. Dessutom har frgan om inkassering av ackordskontrollavgifter fr oorganiserade, ett terkommande tvistemne i flera r, nu avfrts frn frhandlingsbordet.

Systemet med s kallade kontrollavgifter fr montrer, i syfte att kontrollera ackordslnerna, har varit en del av Installationsavtalet i 35 r. Med tiden har dock kritiken hrdnat. Systemet har ansetts lida brist p transparens, vara administrativt tungt fr smfretagare och dyrt fr den enskilde. Dessutom minskar andelen ackordsarbete. Idag grs bara 15-17 procent av elinstallationsarbetena p ackord.

Nr Europadomstolen 2007 underknde Byggnads granskningsarvoden trodde mnga drfr att det ocks innebar slutet fr kontrollavgifterna p Installationsomrdet. Men nr fyra av EIO:s medlemsfretag slutade eller drjde med att gra avdrag fr montrer som inte var med i facket drog SEF istllet dem och EIO infr Arbetsdomstolen. Domen i oktober 2012 motsvarade inte SEF:s frvntningar, men gr inte desto mindre klart att kontrollavgifter fr oorganiserade nu tillhr historien.

Arbetsdomstolen slog fast att SEF inte hade ngon klar grns mellan ackordskontrollen och sin allmnna fackliga verksamhet.

SEF anvnde dessutom delar av kontrollavgiften till sin allmnna fackliga verksamhet, alltifrn avtalsfrhandlingar, tvistefrhandlingar och utbildningar till delfinansiering av medlemstidningen.

SEF gjorde till och med inkp av reklamprodukter med pengarna frn kontrollavgifterna.

Insynen i systemet ansgs ocks vara minimal. Ingenstans hade SEF redovisat eller definierat vilka grnsdragningar som gllt fr frdelningen av kostnaderna mellan ackordskontrollen och den vriga fackliga verksamheten och hur pengarna faktiskt anvnts.

Montrer som valt att st utanfr facket har allts under ratal bekostat fackets verksamhet, mot sin vilja. Medan bde Byggnads och Kommunal slopade sina motsvarigheter till kontrollavgifter efter Europadomstolens dom 2007 fortsatte SEF envist att krva att arbetsgivarna skulle dra 1 600 kronor varje r frn oorganiserade montrers ln.

SEF har ansett att alla br vara med och betala fr deras lnegranskning, men i verkligheten har det handlat om att tillfrskra sig ytterligare en intktsklla. Frbundet har sammanlagt inkasserat 20-25 miljoner kronor i kontrollavgifter varje r, motsvarande cirka 20 procent av sin budget.

Avtalsfrhandlingarna ska handla om elteknikfretagens framtid och frutsttningarna fr fortsatt tillvxt och fler arbetstillfllen. Kontrollavgifter fr oorganiserade r dremot ett avslutat kapitel, i och med Arbetsdomstolens dom.

Sklet r glasklart. Den som inte r med i facket ska inte tvingas betala fr facklig verksamhet. Arbetsgivare ska varken tvingas agera indrivare av fackliga avgifter eller avkrvas ekonomiskt std till facket fr verksamhet som SEF vljer att inte finansiera med egna medlemsavgifter. Det r egentligen sjlvklarheter. Nu hoppas jag att ven SEF accepterar detta.

 

sa Kjellberg Kahn
vvd och frhandlingschef, EIO

Foto: Daniel Roos

- Read less


Ett fretagsanpassat synstt gr alla till vinnare

 I dag, den 22 januari, kommer Pltslageriernas Riksfrbund (PLR) att vxla sina yrkanden med Byggnads infr frhandlingar om nya kollektivavtal fr anstllda i PLR:s cirka 900 medlemsfretag. Frra vrens avtalsrrelse prglades av en lng konflikt och mnga och svra frhandlingar s...

+ Read more

 

I dag, den 22 januari, kommer Pltslageriernas Riksfrbund (PLR) att vxla sina yrkanden med Byggnads infr frhandlingar om nya kollektivavtal fr anstllda i PLR:s cirka 900 medlemsfretag. Frra vrens avtalsrrelse prglades av en lng konflikt och mnga och svra frhandlingar som resulterade i en fem veckor lng strejk, som slog hrt mot vra medlemsfretag. I r frutstter vi att det blir konstruktiva frhandlingar samt ansvarsfulla yrkanden frn Byggnads sida.

Men ven om vi p PLR nnu inte har ftt Byggnads specifika yrkanden, kan vi konstatera att LO:s avtalskrav infr den kommande avtalsrrelsen, vilka Byggnads har stllts sig bakom, ligger vsentligt ver den niv, p 2,6 procent, som sattes i frra avtalsrrelsen. Detta trots att det ekonomiska lget, i Sverige och i omvrlden, nu r vsentligt smre. Avtalskraven r kostnadssatta till en lnekning p 2,8 procent, men prisstts de vriga kraven hamnar vi betydligt hgre.

Regering, myndigheter och banker med flera skruvar lpande ned sina tillvxtprognoser. De flesta ligger i dag omkring 1 procent fr 2013. Samtidigt frvntas arbetslsheten ka svl 2013 som 2014. Lgkonjunkturen r en realitet fr vra medlemsfretag – ven i tidigare expansiva regioner som Skne och Stockholm. Nr orderingngen avtar saktar produktionen in. Fretagen tvingas varsla anstllda om uppsgning. Flera varsel har redan resulterat i att anstllda har ftt lmna sina jobb. PLR:s medlemsfretag har aldrig haft en strre omfattning p arbetsbristuppsgningar n vad som r fallet i dag. D det enligt de flesta bedmare tar mnga r innan svensk ekonomi r i balans behvs lnga och lga avtal som strker fretagen och drmed rddar jobb.

Ju bttre frutsttningar fretagen fr att komma p ftter igen, desto snabbare vnder frhoppningsvis ekonomin upp igen, vilket i s fall kommer att innebra fler anstllda och bttre ekonomi till gldje fr alla fretag och dess anstllda. Med ytterligare kade brdor minskar   dremot frmgan att nyanstlla och risken fr ytterligare neddragningar kar.

Sambandet mellan arbetskraftskostnaden/lnen och mjligheterna att investera och nyanstlla, r mycket tydlig i vra medlemsfretag. Fretag som i mnga fall r mindre och betydelsefulla arbetsgivare p mindre orter, runt om i landet. Srskilt knslig r frsts situationen fr de fretag som verkar i internationellt konkurrensutsatta branscher, men ven indirekt i form av underleverantrer till dessa fretag.

Utver den rent ekonomiska delen mste vra avtal bli mer flexibla. Den faktiska arbetstiden mste ka och arbetsgivaren mste kunna stta ln i procent efter kompetens och arbetetsutfrande – inte efter centralt dikterade och generella kronpslag. Att under ordnade ekonomiska former trappa ned befintligt arbetstidsfrkortningssystem r ocks en viktig del fr att p lokal niv anpassa arbetstid, utfrande och intjnande efter fretagets egen mjlighet att bra kostnaderna. Ett fretagsanpassat synstt gr alla till vinnare!

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3572","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"138px","width":"100px"}}]]   [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3573","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"137px","width":"100px"}}]]

Henrik Boman, chefsjurist och frhandlingschef,Pltslageriernas Riksfrbund (vnster bild). Foto: Tomas Skagerlind
Thomas Dahlberg, vd Pltslageriernas Riksfrbund

- Read less


Ge oss tuffare krav p energieffektivisering av byggnader, regeringen!

Det finns starka skl att energieffektivisera vra byggnader – fr att hushlla med vra resurser, fr klimatet och fr ekonomin. Vi inom IVA-projektet Ett energieffektivt samhlle stller oss bakom riksdagens miljml att minska energianvndningen med 50 procent ...

+ Read more

Det finns starka skl att energieffektivisera vra byggnader – fr att hushlla med vra resurser, fr klimatet och fr ekonomin. Vi inom IVA-projektet Ett energieffektivt samhlle stller oss bakom riksdagens miljml att minska energianvndningen med 50 procent till 2050. Det innebr stora taganden men r fullt mjligt eftersom tekniken finns. Tyvrr har regeringen nyligen tagit bort detta tydliga ml – och det r nu oklart vad den vill. Detta ger helt fel signaler om vikten av att satsa p energieffektivisering i Sveriges byggnader.

Nu lanserar Kungl. Ingenjrsvetenskapsakademien (IVA) rapporten ”Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse – hinder och mjligheter att n en halverad energianvndning till 2050”. Temat har enorm betydelse: energin som anvnds i Sveriges byggnader motsvarar nstan 40 procent av den totala energianvndningen i landet och kostar anvndarna 150-200 miljarder kronor per r.

Vi mste dessutom ha ett lngt perspektiv p energianvndningen i fastigheter eftersom de flesta byggnader sannolikt kommer att finnas och brukas ven om 100 r. Det finns allts starka skl att skta vra byggnader vl och att hushlla med energi.

IVAs projekt Ett energieffektivt samhlle ska bidra till att minska hindren och hitta former fr att ka incitamenten fr att genomfra kostnadseffektiv energieffektivisering i olika sektorer i samhllet. Visionen r en 50 procent mer effektiv energianvndning r 2050.

Sverige har ett system med sammanlagt 16 nationella miljkvalitetsml, varav ett avser God bebyggd milj. Detta ml brukade avse sex delml, varav ett avsg effektivare energianvndning i byggnader. Genom riksdagens beslut 2005 om ett nationellt program fr energieffektivisering och energismart byggande antogs som ml ”att den totala energianvndningen per uppvrmd areaenhet i bostder och lokaler ska minska med 20 procent till r 2020 och 50 procent till r 2050 i frhllande till anvndningen r 1995”. Ett utmrkt initiativ, tycker vi.

Men i de preciseringar av miljkvalitetsmlen som gjordes i april i r framgr att detta delml tagits bort av regeringen, i vntan p att nya miljml ska infras. Vi anser att det r olyckligt och snder helt fel signaler. Vi anser att det nu, om ngonsin, krvs en kraftsamling fr att ka energieffektiviseringen av Sveriges bebyggelse.

En grundlggande frutsttning fr att effektiviseringen ska f genomslag r dock att fastighetsgare bedmer att de ndvndiga tgrderna r lnsamma. Och kostnaden fr att hja energieffektiviteten blir vsentligt lgre nr ndvndig renovering samordnas med tgrder som snker energianvndningen. Frutom att genomfra energieffektivisering i det befintliga bestndet r det ndvndigt att nya byggnader blir mycket energieffektiva, vilket oftast kan gras till en lg merkostnad.

Fr att det ska bli mjligt att n mlet att halvera energianvndningen i den svenska bebyggelsen till 2050 krvs en koppling mellan detta lngsiktiga ml och de regler och styrmedel som i praktiskt arbete pverkar garnas agerande. Vi anser drfr att det behvs:

·         Skrpta byggregler vid ombyggnad och nybyggnad

·         Anpassning av bevarandekraven

·         Skrpta energideklarationer

·         Omvrderad hyresreglering

·         Utredning av en kreditriskfrskring fr energieffektivisering

·         Kunskaps- och erfarenhetsspridning genom demonstrationsprojekt

·         Nationellt kompetenslyft inom energieffektivt byggande

·         Inrttande av ett renoveringscentrum

·         FoU-program inom energieffektivisering av bebyggelsen

 Fr att stadkomma dessa stora frndringar r det ndvndigt att arbetet brjar omedelbart och att regeringen hller en fortsatt hg ambitionsniv. Det vill sga, det tydliga mlet om 50 procents kad energieffektivisering till 2050 i bebyggelsen br terinfras skyndsamt av regeringen.

 

Lars Bergman, ordfrande IVA-projektet Ett energieffektivt samhlle

Bjrn O. Nilsson, vd IVA

Per Westlund, ordfrande arbetsgruppen Bebyggelse i Ett energieffektivt samhlle

Arne Elmroth, professor emeritus, deltagare i arbetsgruppen Bebyggelse

Jan Nordling, huvudprojektledare, Ett energi

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord